Den första tiden efter ett fängelsestraff är en kritisk tidpunkt som avgör den väg personen ifråga tar, återfalla i brott eller ta sina första steg mot en livsförändring utan kriminalitet.Vikten av samverkan är stor eftersom personen som har gjort förändringsprocessen kommerbemöta vardagliga hinder såsom, boende och arbete som kan vilseleda personen tillbaka tilldet kriminella livet om inte en god samverkan existerar mellan myndigheterna och aktörerna.Vi har därför valt att intervjua fyra yrkesverksammas erfarenheter av deras arbete för attminimera risken för återfall och hjälpa tidigare dömda in i samhället. Studien lägger fokus påsamverkan mellan berörda aktörer och myndigheter. Intervjuerna har varit utformade efterden semistrukturerade intervjuformen. De teoretiska utgångspunkterna utgörs av samverkanoch stigma och vi har använt oss av hermeneutisk ansats. Valet av den hermeneutiskaansatsen är för att kunna tolka, förstå och förmedla upplevelser av olika fenomen. Studiensfokus är att få intervjupersonernas egna upplevelser av fenomenet samverkan. Vårt resultatvisar på hur samverkan mellan olika myndigheter och aktörer är avgörande för arbetet attförhindra återfall i brott i form av att återintegrera målgruppen in i samhället.

Den genomförda litteraturstudien är av integrativ ansats med syfte att granska eventuella effekter av kriminalitetsprogrammet Enhanced Thinking Skills (ETS). Studien har genomförts genom en granskning av 14 internationella studier, utvärderingar och metaanalyser av ETS. En systematisk metod har tillämpats för att kunna besvara studiens syfte och frågeställningar. I analysförfarandet har det skett en syntetisering för att sammanställa och jämföra de olika artiklarna. Vidare har analysen stärkts genom tidigare forskning och de teoretiska utgångspunkterna kognitiv teori, återfall i brott samt utvärderingsproblematik. Resultatet tyder på att ETS programmet har positiv effekt för de intagna. Främst för programfullföljare och lämpliga deltagare (medelriskintagna). Varaktigheten av ETS effektivitet kan dock inte garanteras på grund av brist på uppföljningar. Genom litteraturöversikten har det belysts problem som kan uppstå vid utvärderingar. Dessa problem är matchningen av ETS-gruppen och kontrollgruppen, tidsperioden för utvärderingar, om de intagna är lämpade att delta i programmet, olika kontrollvariabler samt behandlingstroheten. De brister som urskilts i slutsatsen har föranlett förslag till vidare forskning.

Bakgrund: Det är många personer som återfaller i brott inom en treårsperiod efter avtjänat straff i Sverige. En viktig del i arbetet för att minska återfall i brott är effektiva förberedelser inför frigivning. Syfte: Att beskriva hur intagna på en svensk anstalt upplever vardagliga aktiviteter. Metod: Examensarbetet består av en kvantitativ tvärsnittsstudie och 50 enkäter delades ut och 29 personer deltog i examensarbetet. Urvalet består av intagna på en svensk anstalt. Ett arbetsterapeutiskt självskattningsinstrument, Min Mening, en svensk version av Occupational Self-Assessment (OSA) användes som datainsamlingsinstrument. Datamaterialet analyserades deskriptivt och analytiskt. Resultat: Majoriteten av aktiviteterna upplevs fungera mycket bra och upplevs som mycket viktiga. Att sköta min ekonomi, att sträva mot mina mål samt att engagera mig i roller var de aktiviteter som flest antal deltagare upplevde inte fungerade bra. Slutsats: En del aktiviteter upplevs fungera bättre än andra och värdesätts olika. Resultatet visar att Min Mening med fördel kan användas bland intagna samt användas som grund för deras rehabilitering. Fler studier behöver genomföras inom området för att ytterligare beskriva hur intagna upplever vardagliga aktiviteter samt att identifiera hur behovet av arbetsterapi ser ut på svenska anstalter.

Undersökningen syftar till att öka kunskap och förståelse kring de medverkande faktorer som resulterar till upphörandet av en kriminell livsstil hos KRIS anställda. Vi har genomfört fem kvalitativa intervjuer med individer som är anställda hos KRIS för att få en djupare förståelse kring processen om att bryta med kriminalitet. Föreningen KRIS agerar som stöd till individer som söker frivillig vård för att upphöra ett avvikande beteende. Medlemmar inom KRIS har möjligheten till stödgrupper, terapibehandlingar, stödboenden, arbete, fritidsaktiviteter, utbildning och kamratskap. KRIS fungerar som ett skyddsnät med tillgång till ett ökat socialt nätverk för individer som vill ta sig ur kriminalitet.För att analysera forskningsempirin har vi använt oss av båda Erving Goffmans (2011) teori om stigma samt Helen Ebaughs (1988) teori om exitprocessen. Goffmans (2011) teori ökar medvetenhet om hur individen stämplas som ett stigma av omgivningen som ett resultat av sina avvikande handlingar. Ebaughs (1988) teori redogör för de processer som individen genomgår för att lämna en social roll och ersätta den med en annan social identitet. Dessa teorier möjliggör en sammanställning av de livserfarenheter som samtliga respondenter talar om i intervjuerna. Dessa teorier tillsammans med intervjuerna kommer att vara hjälpande för att förstå och analysera studiens syfte.Studiens resultat påvisar flera faktorer som bidrar till individens upphörande med kriminalitet. Resultatet indikerar att samtliga respondenter upplevde en särskild händelse i sina liv som orsakade känslor om att bryta med kriminalitet. Undersökningen visar dessutom att positiva reaktioner från familjemedlemmar och den sociala omgivningen har en bidragande effekt på respondenternas upphörande av kriminalitet. Bland andra faktorer, har KRIS-föreningen haft stor inflytande av respondenternas upphörande med kriminalitet, då KRIS motiverar och hjälper medlemmar att leva ett drogfritt och hederligt liv. / The study aims to increase knowledge and understanding of contributing factors that result in the cessation of a criminal lifestyle. We have carried out five qualitative interviews with individuals employed by KRIS to gain a deeper understanding regarding the process of breaking out of a criminal lifestyle. KRIS acts as a support system for individuals who seek voluntary care in terms of ending a deviant behavior. Members within KRIS have the opportunity for support groups, therapy treatments, supported housing, leisure activities, education, work, and friendship. KRIS works as a safety net with access to an increased social network for individuals who want to get out of crime.To analyze the research empirics, we have used both Erving Goffman's (2011) theory of stigma and Helen Ebaugh's (1988) theory of the exit process. Goffman's (2011) theory increases awareness of how the individual is stigmatized by the environment as a result of his deviant actions. Ebaugh's (1988) theory describes the processes that the individual goes through to leave a social role and replace it with another social identity. These theories enable a compilation of the life experiences that all respondents talk about in the interviews. These theories together with the interviews will clarify the study's aim.The results of the study demonstrate several factors that contribute to the individual's cessation of crime. The results indicate that all respondents experienced a special event in their lives that caused feelings of wanting to break with crime. The survey also shows that positive reactions from family members and the social environment have a contributing effect on the respondents' cessation of crime. Among other factors, the KRIS association has had a great influence on the respondents' cessation of crime, as KRIS motivates and helps members to live a drug-free and honest life.

Syfte: Syftet var att undersöka vilka sociala riskfaktorer för återfall i brott hos unga kriminella som presenteras i aktuell forskning. Metod: Studien genomfördes genom en allmän litteraturöversikt med systematiska inslag. Sökningen gjordes i Criminology Collection och Sociology Collection. För utformning av sökstrategi användes SPIDER och de huvudsakliga inklusionskriterierna var kvantitativa, 2010-, riskfaktorer och recidivism. Syntetiseringen gjordes narrativt och studien hade en deduktiv ansats på grund av teoretisk referensram samt induktiv då slutsatserna dras från de delar av resultatet som svar på studiens syfte. Resultat: Resultatet baseras på de 14 artiklar som inkluderats varav inga artiklar från Sverige återfanns i sökningen. De huvudsakliga riskfaktorerna som visade association med recidivism var familjeförhållanden, skola och arbetsliv, umgänge, fritidsintressen och rekreation samt attityder och värderingar. Inga nya riskfaktorer presenteras i denna studie utan redan kända sammanställs och redogörs för. / Aim: The aim was to compile current research to see which kind of social risk factors presented for recidivism in youth delinquents. Method: This study is a general literature review with systematic elements. The search was conducted in Criminology Collection and Sociology Collection. The search strategy was formed by SPIDER and the main criterias for inclusion were quantitative, 2010-, risk factors and recidivism. The synthesizing was done narratively and the study had both an inductive and deductive onset. Results: The results are based on the fourteen articles included in the study, no articles from Sweden were found in the search. The main risk factors that were associated with criminal recidivism were family relations, school and work, socializing, leisure and recreation and also attitudes and values. No new factors of risk were found in this study, instead already known risk factors were summarized and explained.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka manifestationer av en exkluderande migrationslagstiftning i en inkluderande frivårdspraktik. Fokus har legat på frivårdsinspektörers egna upplevelser av möjligheter att utföra sitt uppdrag i relation till irreguljära migranter dömda för brott, samt de sätt på vilka man förhåller sig till svårigheter och dilemman i det praktiska arbetet. Syftet har även varit att försöka förstå frivårdsinspektörers uppdrag och roll som frontlinjebyråkrater vid välfärdsstatens gränser. insamling av empiri har skett genom semistrukturerade intervjuer med åtta frivårdsinspektörer som arbetar med övervakning i samband med skyddstillsynsdom eller efter villkorlig frigivning. Studien visar på att frivårdsinspektörer upplever sina möjligheter att utföra sitt återfallsförebyggande och (åter)integrerande arbete som begränsade i relation till aktuell målgrupp. Att irreguljära migranter i hög utsträckning exkluderas från hjälp och stöd inom välfärdssystemen och samtidigt saknar rätt att arbeta anges som huvudanledningar. Denna exkludering förefaller även bidra till att den rationalitet med betoning på individens ansvar för val och beteenden och som ligger bakom implementerad arbetsmetod utmanas. Genom att den stöttande delen av uppdraget begränsas urholkas uppdraget till att främst omfatta den kontrollerande delen. Det visar sig även att avsaknad av riktlinjer och stöd i uppdraget kring målgruppens specifika förutsättningar bidrar till att nya praktiker skapas för gruppen irreguljära migranter som ej ligger i linje med myndighetens generella policy och målsättning. Genom analys med hjälp av gränsteorier blir det tydligt att frivårdsinspektörer blir delaktiga i en gränspraktik som genom de sätt på vilka dessa använder sitt handlingsutrymme bidrar till att antingen utmana eller befästa gränser för tillhörighet och rättigheter.

Den första tiden efter frigivning beskrivs som kritisk gällande återfall i brott då det innebär hinder och svårigheter i att anpassa sig till en konform livsstil. När det gäller dessa hinder kan frivilligorganisationer bidra till att minska återfall i brott. Följande studie syftar till att bidra till kunskap om att förebygga återfall i brott efter avslutad fängelseverkställighet. Studien avser att undersöka KRIS (Kriminellas Revansch I Samhället) återfallsförebyggande arbete för individer med en bakgrund av kriminalitet och/eller beroendeproblematik. Vidare att undersöka hur KRIS samarbete med Kriminalvården fungerar och kan utvecklas. Studien har en kvalitativ ansats och baseras på sju semistrukturerade intervjuer, vilka har analyserats tematiskt. Studiens fynd visade på att stöd från likasinnade personer som delar liknande erfarenheter av kriminalitet och/eller beroendeproblematik var en central del i vad som ansågs vara viktigt i KRIS arbete. Vidare ansågs KRIS hjälp med personlig utveckling vara betydelsefull när det kommer till motivation och bibehållande av en konform livsstil. KRIS samarbete med Kriminalvården fungerade väl enligt Förening Två, men Förening Ett hade inte ett pågående samarbete på grund av coronapandemin och en omorganisation. Däremot betonades en efterfrågan kring Kriminalvårdens bemötande av individer som avslutat en fängelseverkställighet och deras behov av socialt och instrumentellt stöd. / The first period after release from prison is described as critical regarding recidivism. There are obstacles and difficulties in returning to a conformist lifestyle. In regard to these obstacles, voluntary organizations can play a part in helping reduce recidivism. The following study aims to contribute to knowledge about preventing recidivism after prison terms have been completed. The study intends to examine KRIS’s relapse prevention work for ex-criminals and/or people who suffer from addiction. Furthermore, to investigate how KRIS’s (Criminal’s Revenge In Society) collaboration with the Swedish Correctional Service functions and can be developed. The study has a qualitative approach and is based on seven semi-structured interviews analyzed through thematic analysis. The study found that support through community with like-minded people who shared similar experiences of crime and/or addiction became a central and recurring point in what was important when a person sought help from KRIS. Furthermore, KRIS’s contribution to personal development was important when it came to motivation and the maintenance of a conventional lifestyle. The associations’ cooperation with the Swedish Correctional Service worked well according to one organization, but the other did not have an ongoing cooperation due to the corona pandemic and a reorganization. However, there was a demand regarding the treatment of individuals and their need for social and instrumental support.