Syftet med denna studie är att vinna kunskap om vilka erfarenheter som en längre sjukskrivning kan bidra med och hur dessa erfarenheter kan ses som en del av lärandeprocessen. Frågeställningarna som skapades var: ”På vilket sätt upplever personer som tidigare varit sjukskrivna att erfarenheterna från sjukskrivningen har påverkat möjligheterna till återgång i arbete?” samt ”Trots olika orsaker till sjukskrivning, vilka gemensamma drag samt olikheter finns bland de upplevda erfarenheterna?” För att besvara frågeställningarna har fem kvalitativa intervjuer av tidigare sjukskrivna med olika orsaker till sjukskrivning genomförts. Intervjuerna gav ett resultat som sedan analyserades utifrån Illeris definition av lärande, Kolbs teori om erfarenhetsbaserat lärande samt Argyris teori om single- och doubleloop. Resultatet visar på gemensamma drag, men även på faktorer som skiljer deltagarnas berättelser åt. Den mest framträdande faktorn gällande upplevelser från en sjukskrivning är vikten av sociala faktorer, som exempelvis stöd från familj och vänner samt arbetsgivare. Genom att känna närhet och omtanke från omgivningen upplevs återgången till arbetet lättare. Något som även är betydande är individens eget ansvar i sjukskrivningsprocessen. Tron på sig själv samt att ha en god självinsikt är något som informanterna anser underlätta vid återgången till arbetet. Upplevelsen kring samtalsstöd är däremot något som deltagarna har fått olika erfarenheter av då personer med fysisk orsak till sjukskrivning har fått mindre stöd i form av det.

Många främre korsbandsskadade idrottare upplever efter operation en nedsatt tillit till knäet och är rädda för nya skador. Detta kan resultera i försämrad rehabilitering. Det är därför viktigt att kunna identifiera dessa patienter. Syfte: Syftet med den här studien var att klargöra i vilken utsträckning trippelhoppet, cross over-hoppet och sidohoppet avspeglar vilken tillit till knäet den korsbandsopererade patienten upplever 6-12 månader efter operation i samband med återgång till idrott. Metod: Urvalet bestod av 9 kvinnor och 9 män patienter som genomgått främre korsbandsrekonstruktion och som 6-12 månader efter det var på väg tillbaka till idrott. Deltagarna genomförde tre funktionella tester, trippelhoppet, cross over-hoppet och sidohoppet på sitt ickeopererat respektive på sitt opererade ben. Före varje hopptest skattades på en visuell analog skala ( VAS-skala) graden av tillit till knäet inför hoppet och graden av förmåga att ta i efter hoppet. Deltagarna fyllde även i självskattningsformuläret Knee Self-Efficacy Scale (K-SES). Resultat: Signifikanta skillnader mellan opererat och ickeopererat ben sågs framför allt i tilliten till knäet inför trippelhoppet och cross over-hoppet. Mindre, men dock signifikanta sidoskillnader sågs även i tilliten till knäet inför sidohoppet och i skattad förmåga att ta i efter alla tre hoppen. Signifikanta sidoskillnader i hoppresultat sågs endast i trippelhoppet och cross over-hoppet. De enda limb symmetri index ( LSI)-värden som var onormala (<90%), var dem vid skattad tillit till knäet i trippelhoppet och cross over-hoppet. Det fanns en korrelation mellan LSI för skattad tillit till knäet inför trippelhoppet och cross over-hoppet och K-SESPresent och K-SESFuture. I trippelhoppet fanns även en korrelation mellan LSI för hoppresultat och skattad förmåga att ta i och K-SESPresent. Slutsats: I trippelhoppet och cross over-hoppet är sidoskillnaden i skattad tillit till knäet betydligt större än vad sidoskillnaden i hoppresultat och skattad förmåga att ta i vid hoppen är. LSI vid skattad tillit i dessa hopp korrelerar väl med tilltron till sin förmåga i K-SES båda delskalor. Trippelhoppet och cross over-hoppet i kombination med VAS-skattning av tillit till knäet inför hoppet samt skattning av förmågan att ta i efter hoppet skulle kunna lämpa sig väl vid utvärdering av vilken tillit till det korsbandsopererade knäet patienten upplever under rehabiliteringstiden. / Abstract Many ACL-injured athletes experience after surgery a reduced reliance on the knee and are afraid of new lesions. It is therefore important to identify those patients. Aim: The aim with this study was was to establish whether the triple hop, the cross over hop and the side hop really shows the ACL reconstructed patient´s confidence in the knee 6-12 months post operatively when returning to sport. Method: 9 women and 9 men who had undergone ACL reconstruction 6-12 months previously and were about to return to sports, were included in this study. The participants conducted three functional single leg hop tests in both legs; the triple hop, the cross over hop and the side hop test. Before each specific hop test, the confidence in the knee was estimated and directly efter the hop test, the degree of ability to use their strength was estimated on a visual analog scale. The subjects were also asked to fill out the Knee Self- Efficacy Scale (K-SES) form. Results: Significant differences were found in the ACL reconstructed knee compared to the other knee, when estimating amount of confidence the patient had to his knee before performing the triple hop and the cross over hop. Some significance was also found regarding the reliance on the knee estimated before the side hop and also when estimating the ability use their strength in all three hop tests. Only the triple hop and cross over hop, showed significant result. The only abnormal limb symmetri index (LSI)-value found (<90%), was that of estimated confidence before the triple hop and the cross over hop. A correlation was found for LSI when estimated confidence in the knee before the triple hop and the cross over hop and the K-SESPresent and K-SESFuture. The triple hop also correlated with LSI hop result and estimated ability to use their strength and for the K-SESPresent. Conclusion: The triple hop and the cross over hop show a greater difference in estimated confidence in the knee than does the difference in hop results and estimated ability to use their strength when jumping. The LSI-value of estimated confidence in these two hop tests, correlates well with self efficacy for both the K-SES scales. The triple hop and the cross over hop, in combination with estimated confidence and ability to use their strength while jumping using a visual analog scale, could be well suited for evaluating the confidence in the ACL knee surgery patient experience during the rehabilitation period.

Bakgrund: Cheerleading är en relativt ny, snabbt växande lagsport i Sverige där alla medlemmar i ett lag tilldelas en speciell position. Många riskfyllda moment förekommer inom sporten och skador är vanligt, vilket leder till att utövarna därmed vilar från träning. Vi ville undersöka vilka känslor som uppstår hos de cheerleaders som tvingats vila i minst fyra veckor på grund av skada; på vilket sätt blir de påverkade av frånvaron från träningen och hur upplever de sedan återupptagandet av träning? Förhoppningen är att på så sätt vägleda fysioterapeuter i möte med skadade cheerleaders. Syfte: Syftet med studien var att öka förståelsen för hur cheerleaders upplever återgång till träning efter en längre tids frånvaro till följd av en långvarig skada. Metod: Studien utformades enligt en kvalitativ design med semi-strukturerade intervjuer där totalt tre deltagare medverkat, för att besvara studiens syfte. Vi granskade sedan materialet utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Innehållsanalysen från de tre genomförda intervjuerna resulterade i två huvudkategorier: “Ångestfylld återgång till träning” och “Bristande kunskap om cheerleading försvårar rehabiliteringen”, samt sju subkategorier. Konklusion: Resultatet av studien antyder att fysioterapeuter besitter en viktig roll i cheerleaders rehabiliteringsprocess efter en långvarig skada. Studien visar att cheerleaders önskar en bättre förståelse från fysioterapeuter för att återgången till träning ska kännas tryggare. Fortsatta studier rekommenderas.

<p>Antalet långtidssjukskrivna i samhället har ökat kraftigt under det senaste årtiondet och aktuell forskning visar att sannolikheten att komma tillbaka i arbete efter en lång sjukskrivning är låg. Mot bakgrund av detta är det av stor vikt, såväl ur ett samhälleligt perspektiv, ur ett organisationsperspektiv som ur ett individperspektiv, att nya vägar tillbaka till arbete utforskas. Syftet med föreliggande studie är att undersöka långtidssjukskrivnas upplevelser av att komma tillbaka i arbete med hjälp av rehabilitering genom en så kallad arbetsgivarring. Mer konkret innebär det att undersöka vilken roll respondenterna upplever att arbetsgivarringen haft i deras väg tillbaka till arbetslivet. Metodansatsen är kvalitativ och elva djupintervjuer har genomförts med personer som genomgått arbetslivsinriktad rehabilitering via en arbetsgivarring. Ett stratifierat urval användes i syfte att öka möjligheterna att förstå fenomenet, genom att studera individuella variationer av upplevelserna hos intervjupersonerna. Resultatet visar att arbetsgivarringen spelat en avgörande roll för individernas återinträde på arbetsmarknaden.</p>

Antalet långtidssjukskrivna i samhället har ökat kraftigt under det senaste årtiondet och aktuell forskning visar att sannolikheten att komma tillbaka i arbete efter en lång sjukskrivning är låg. Mot bakgrund av detta är det av stor vikt, såväl ur ett samhälleligt perspektiv, ur ett organisationsperspektiv som ur ett individperspektiv, att nya vägar tillbaka till arbete utforskas. Syftet med föreliggande studie är att undersöka långtidssjukskrivnas upplevelser av att komma tillbaka i arbete med hjälp av rehabilitering genom en så kallad arbetsgivarring. Mer konkret innebär det att undersöka vilken roll respondenterna upplever att arbetsgivarringen haft i deras väg tillbaka till arbetslivet. Metodansatsen är kvalitativ och elva djupintervjuer har genomförts med personer som genomgått arbetslivsinriktad rehabilitering via en arbetsgivarring. Ett stratifierat urval användes i syfte att öka möjligheterna att förstå fenomenet, genom att studera individuella variationer av upplevelserna hos intervjupersonerna. Resultatet visar att arbetsgivarringen spelat en avgörande roll för individernas återinträde på arbetsmarknaden.

Syftet med denna studie var att undersöka rehabiliteringscoachers tankar och erfarenheter kring faktorer som kan stärka motivationen för återgång i arbete i rehabiliteringsprocessen för sjukskrivna. Studien utgår från en kvalitativ kunskapsansats. Sex semistrukturerade intervjuer har utförts med rehabiliteringscoacher som arbetar inom arbetslivsinriktad rehabilitering samt har erfarenhet och kunskap om sjukskrivna med syfte att återgå i arbete. Det insamlade materialet analyserades sedan utifrån en innehållsanalys. Ur analysen framkom tre kategorier; 1. begreppet motivation och motivationens betydelse för återgång i arbete, 2. motivationsfrämjande insatser, erfarenheter och svårigheter, 3. faktorer som påverkar motivationen, samt sju subkategorier. Resultatet visade att motivation är en förutsättning för att återgå i arbete. Det finns en rad inre och yttre faktorer som påverkar motivationen dessa är bland annat att den sjukskrivne är delaktig i sin rehabiliteringsprocess och medveten om sitt eget ansvar. Det är även av vikt att den sjukskrivne känner stöd och har en god relation till sin rehabiliteringscoach. Resultatet visade även att rehabiliteringscoachernas arbetet bör anpassas efter individen beroende på var de befann sig i livet och graden av motivation de kände inför återgång till arbete.

Bakgrund: I samband med utvärdering efter främre korsbandsoperation (acl-operation) finns det en diskrepans mellan funktionella tester och upplevd knäfunktion före uttröttning. Få studier finns där effekten av fysisk uttröttning utvärderas avseende idrottares upplevda knäfunktion.   Syfte: Syftet med denna studie var att i samband med återgång till idrott 6-12 månader efter acl-operation, utvärdera om tillit till knäet, förmåga att ta i samt hopprestation skiljer sig mellan opererat ben och icke-opererat ben före och efter kortintensiv generell uttröttning.   Metod: 18 personer mellan 17-48 år (9 män och 9 kvinnor), vilka 6-12 månader innan testtillfället hade genomgått primär unilateral acl-rekonstruktion, deltog i studien. Vid ett och samma tillfälle genomfördes tre funktionella hopptester på respektive ben; trippelhopp, triple crossoverhopp samt sidohopp. Testerna genomfördes både före och efter kortintensiv generell uttröttning. Inför samt efter varje hopptyp och både före och efter uttröttning, skattade försökspersonerna sin tillit och förmåga att ta i genom VAS-skattning.   Resultat: Hopplängd/prestation samt förmåga att ta i var sämre i det opererade än i det icke-opererade benet, utom för sidohoppet. VAS-skattad tillit var lägre för opererat ben jämfört med icke-opererat ben för alla tre hoppen. Uttröttning minskade tilliten till benen i alla tre hoppen, men minskade hopplängd/prestation och förmågan att ta i bara i trippelhoppet. Effekten av uttröttning skiljde sig ej signifikant mellan det opererade och det icke-opererade benet förutom för hopplängden i triple crossoverhoppet som försämrades signifikant mer för det icke-opererade än för det opererade benet.   Slutsats: VAS-skattad tillit till benen 6-12 månader efter acl-operation (oavsett grad av uttröttning eller om benet är opererat eller inte) kan utvärderas med såväl trippelhopp, triple crossoverhopp som sidohopp. Däremot finns det skillnader mellan hopptesterna vad gäller påverkan av uttröttning på hopplängd/prestation och förmågan att ta i, där trippelhoppet är känsligare än de övriga två testerna. / Aim: The aim of this study was, 6-12 months after anterior cruciate ligament (acl) reconstruction, to evaluate if there was a difference in reliance on the knee and in hop tests comparing the acl-reconstructed knee to the non-injured leg, before and after exercise leading to fatigue.   Method: 18 individuals between the ages of 17-48 (9 women and 9 men) who had undergone primary acl-reconstruction 6-12 months prior to the test occasion, were included in this study. The testing was performed at one occasion, where the participants conducted three functional single leg hop tests on each leg; the triple hop, the triple crossover hop and the side hop. The testing was performed both before and after a short intensity general fatigue protocol. Using a VAS scale; before each specific hop test, the participants estimated their perceived reliance on the knee and right after each specific hop test, the participants estimated their ability to jump forcefully.   Results: The ability to jump was reduced in the acl-reconstructed knee, except for the side hop. VAS-estimated reliance on the knee, was in all three hops lower for the acl-reconstructed knee. Fatigue reduced the reliance on the knee for each leg, but the ability to jump forcefully and the result in jumping, was only reduced for the triple hop. The effect of fatigue was not significantly different between the acl-reconstructed and non-injured leg. The exception was the hop length in the triple crossover hop where the decrease with fatigue was significantly larger for the non-injured than for the acl-reconstructed leg. Conclusion: 6-12 months after acl-surgery, VAS-estimated reliance on the knee, can be evaluated using either the triple hop, the triple crossover hop or the side hop. However, the effect which fatigue has on hop performance and ability to jump forcefully, varies for each hop test, although, the triple hop is the more sensitive test compared to the other two hop tests.

Till följd av den tilltagande psykiska ohälsan kan ett preventiv tillvägagångssätt inom arbetsplats och företagshälsovård implementeras för att förebygga psykisk ohälsa hos individ, vilket ger effekt på både företag och samhälle. Den arbetsterapeutiska professionens kunskap har visat på positiv inverkan gällande att minska det mänskliga lidandet samt samhälleliga kostnader. Trots detta är företagshälsovård till stor del en outforskad arena för arbetsterapi. Syfte: Syftet med studien var att beskriva arbetsterapeutiska och/eller aktivitetsinriktade interventioner riktade mot psykisk ohälsa på arbetsplatser.   Metod: Scoping review valdes för att kartlägga samt sammanfatta artiklar inom det aktuella fokusområdet. Resultat: Resultatet visar att arbetsterapeutiska interventioner kan motverka och agera preventivt mot psykisk ohälsa och förbättra arbetsmiljön på arbetsplatsen. Artikelresultatets interventioner är uppdelat efter en tematisk analys och redovisas i teman; arbetsplatsåtgärder och individens kontroll och vilja till förändring för att skapa balans mellan arbete och vardag. Slutsats: Detta examensarbete visar på att professionens kunskaper inom balans och aktivitetsinriktade interventioner, preventivt och förebyggande mot återinsjuknande, kan användas för att verka mot psykisk ohälsa samt förbättra miljön på arbetsplatsen.

Syftet med studien var att förstå elitidrottares psykologiska upplevelser under slutskedet avrehabiliteringen samt vid återgången till idrotten. Deltagarna i studien rekryterades via etttillgänglighets- samt snöbollsurval. De rekryterade deltagarna var 19-27 år gamla (M= 21.14,SD= 2.58), tre kvinnor och fyra män deltog i studien. Datan från studien analyserades i linjemed Braun et al. (2016) riktlinjer för en tematisk analys där 2 kärnteman, 7 huvudteman samt8 subteman besvarat studiens två frågeställningar. Kärntemat slutskedet av fas 2, upplevelserunder slutskedet av rehabiliteringen resulterade i följande huvudteman: orosmoment införåtergången till idrotten, olika källor av socialt stöd under slutskedet av rehabilitering samt attden idrottsliga identiteten påverkades av skadan. Det andra kärntemat var fas 3, upplevelserav återgången till idrotten efter allvarlig idrottsskada där följande huvudteman identifierades:trygghet i skadans läkning, konkurrens vid återgången till idrotten bidrog till en ökad oro,motivation vid återgången till idrotten samt glädje av att komma tillbaka till idrotten. Dessapsykologiska upplevelser var centrala för samtliga deltagarna i studien och bidrog tillstudiens resultat.

Bakgrund: Långvarig smärta klassas som ett globalt folkhälsoproblem och påverkar personers aktivitetsutförande i dagliga aktiviteter, och kan medföra en högre arbetsfrånvaro än befolkningen i allmänhet. Arbetsinriktad rehabilitering baseras vanligtvis på en multiprofessionell behandlingsmetod där arbetsterapeuter bidrar genom att beakta vilka faktorer som är stödjande och hindrande i aktivitetsutförandet. Syftet: Syftet med denna litteraturöversikt var att göra en sammanställning och beskriva faktorer förenligt med arbetsterapi som var stödjande vid återgång i arbetet för personer med långvarig smärta. Metod: Studien är en litteraturöversikt innehållande kvalitativa och kvantitativa studier. Litteratursökningen genomfördes i databaserna CINAHL och PsycINFO, tio studier inkluderades varav åtta studier var kvalitativa och två studier var kvantitativa. Samtliga artiklar har kvalitetsgranskats och analyserats. Resultat: Studierna har genomförts i olika länder och är publicerade mellan åren 2010-2023. Samtliga deltagare var i arbetsför ålder. Sammanställningen resulterade i fyra kategorier; Att tillvarata inre resurser i samband med återgång i arbete, Att uppleva aktivitetsbalans i arbetslivet, God ergonomi och anpassad arbetsmiljö, samt Den sociala miljöns betydelse för återgång i arbete. Slutsats: Resultatet visade att det krävs beaktande av stödjande faktorer i samband med återgång i arbetet för personer med långvarig smärta utifrån arbetsterapi. Arbetsterapeutisk kompetens kan stärka personers förmåga att utföra aktiviteter vilket i sin tur ökar möjligheten till att kunna återgå i arbetet. Denna litteraturöversikt visar ett ökat behov av mer forskning kring arbetsterapi inom arbetsinriktad rehabilitering för personer med långvarig smärta.