Syftet med denna studie är att beskriva och analysera elevers upplevelser av återgång till den kommunala vuxenutbildningen för att komplettera ofullständiga gymnasiebetyg. Vi valde även att undersöka hur det kommer sig att elever har ofullständiga gymnasiebetyg trots fullständiga gymnasieutbildningar samt vad de menar var skälen till att återuppta sina gymnasiestudier. Då vi ville undersöka elevernas erfarenheter och upplevelser beslutade vi oss för att använda kvalitativ metod och genomförde sex intervjuer med fyra kvinnor och två män. Intervjuerna analyserades genom så kallad innehållsanalys med stöd i begreppen handlingshorisont, brytpunkter, habitus, kapital, fält och aktörer. Studiens resultat visar att orsakerna till elevernas ofullständiga betyg var bristande motivation, personlig omognad, konflikter med lärare och för dessa elever alltför opassande undervisningsmetoder. Skälen till att eleverna senare valde att återuppta och komplettera sina gymnasiestudier vid vuxenutbildningen grundar sig i deras tidigare möte med arbetsmarknaden samt svårigheter att ta sig vidare i utbildningssystemet. De har med andra ord ställts inför fait accompli och vidgat sina handlingshorisonter och har justerat sina uppfattningar om betydelsen av fullständiga gymnasiebetyg.

Stress är något som mer eller mindre finns i vår vardag, men om det blir för mycket stress antingen privat eller i arbetet riskerar det att uppstå sjukdom kopplat till det. Utmattningssymtom och överbelastade arbeten går hand i hand. Studien är en kvalitativ studie som genom semistrukturerade intervjuer undersöker hur kvinnor som arbetar i kontaktyrken i offentlig sektor upplever återgång i arbetet efter sjukskrivning på grund av stressrelaterade orsaker. Studien undersöker även om det har funnits specifika faktorer som antingen har bidragit eller hindrat återgången. Utmattning kommer med konsekvenser för hälsan, därför söker studien också en djupare förståelse för hur utmattningen har påverkat deras självbild och förutsättningar i vardagen. I resultatet framkommer att stöd från chef, vård och kollegor är av betydelse för en god återgång i arbete. Stöd från vänner och familj är också av vikt men har ingen framträdande roll för återgången. Däremot har utmattningen en påverkan både på arbetslivet och privatlivet och relationerna. För att hantera sin nya vardag efter sjukskrivningen så använder respondenter flera av de strategier som de har fått med sig under rehabiliteringen, som att exempelvis hushålla med energi, ta hänsyn till sina behov och sätta gränser. I diskussionen kopplas resultatet till den tidigare forskningen och det teoretiska ramverket som används i studien. Som teoretiska utgångspunkter i studien används krav-kontroll-stöd-modellen av Karasek och Theorell och känsla av sammanhang, KASAM. Vidare har Hochschilds begrepp emotionellt arbete används som kopplats till resultatet i studien.

<p>Nästan 15 000 långtidssjukskrivna personer utförsäkrades sista december 2009! Arbetslinjen -att ta till vara människors arbetsförmåga och allas bidrag till välfärden - har präglat reformerandetav den svenska socialförsäkringen. Metoden blev en övergång från sjukskrivning tillarbetssökande genom en ny arbetsmarknadspolitisk åtgärd; Arbetslivsintroduktion. Programmetstartade januari 2010 vid Arbetsförmedlingen.Syftet med denna studie var att undersöka sex deltagares upplevelser av programmet Arbetslivsintroduktion.Urvalet hämtades från den population som tidigare haft sjukpenningeller tillfällig sjukersättning och som utförsäkrats 31 december 2009 samt deltagit i Arbetslivsintroduktionen2 januari – 31 mars 2010 vid en lokal Arbetsförmedling. Urvalsmetodenvar 1) självselektion och 2) bekvämlighetsurval. Sex kvalitativa intervjuer genomfördes. Dessaanalyserades med en kvalitativ innehållsanalys.Resultatet gav två teman; Deltagaren upplevde Arbetslivsintroduktionen som 1) påtvingadförändring och/eller innehållande 2) underlättande faktorer. I diskussionen relaterades resultatettill aktuell forskning om långtidssjukskrivna respektive arbetsmarknadsåtgärder, till regeringensintentioner med Arbetslivsintroduktionen samt till teorin KASAM. Studien påvisadeatt upplevelsen av Arbetslivsintroduktionen påverkades av många faktorer samt att resultatetstvå teman kunde relateras till deltagarens känsla av sammanhang (KASAM).Studien gav implikationer om upplevda brister under Arbetslivsintroduktionen vad gällerdialogen mellan olika rehabiliteringsaktörer, i synnerhet mellan sjukvård och Arbetsförmedling,men lyfte också frågor om samarbetet mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan.</p><p>Nyckelord: Arbetsmarknadsåtgärd, KASAM, Långtidssjukskriven, Samverkan,Återgång till arbete.</p>

I dagsläget finns få arbetsterapeuter inom företagshälsovården och arbetslivsinriktad rehabilitering är inte prioriterat av hälso- och sjukvård. Syftet med denna litteraturöversikt var att sammanställa arbetsterapeutiska interventioner vid arbetslivsinriktad rehabilitering vid återgång till arbete efter förvärvad hjärnskada samt beskriva resultat av dessa. För att kunna besvara syftet valde författarna att genomföra en litteraturstudie. Fyra databaser genomsöktes och resulterade slutligen i nio artiklar som kvalitetsgranskades. Därefter analyserades interventionerna i artiklarna med interventionsmodellerna av Fisher (2009) som raster. I analysen framgick att alla fyra  interventionsmodellerna användes inom arbetslivsinriktad rehabilitering. I  modell för kompensation framkom strategier för fatigue och minne medan det i modell för aktivitetsträning rapporterades träning inför arbete och på arbetsplatsen. I modell för förbättring av personliga faktorer och kroppsfunktioner tydliggjordes interventioner som träning av muskelstyrka och kognitiva förmågor. Inom den pedagogiska modellen framkom coaching som en av interventionerna. Författarna har uppmärksammat behovet av mer forskning som tydligt kan visa på effekter av arbetsterapeutiska interventioner som utförs inom olika delar av arbetslivsinriktad rehabilitering. Likaså finns behov av uppföljningar över längre tid för att se hur interventionerna har fungerat för de individer som har återgått i arbete efter en förvärvad hjärnskada.

Fler kvinnor än män är idag långtidssjukskrivna och tidigare forskning har visat att män snabbare och i högre utsträckning än kvinnor återgår i arbete efter en långtidssjukskrivning. Tidigare studier har visat att män och kvinnor tenderar att få olika medicinska insatser trots samma sjukdomssymptom. Män och kvinnor uttrycker och porträtterar sig även olika vid sjukdom vilket kan resultera i att olika behandling erbjuds. En förklaring till den ojämställdhet som råder är att det uppstår en genusbias där missbedömningar görs till följd av stereotypa föreställningar om kön. För arbetsgivare är det inte helt tydligt hur man i en rehabiliteringsprocess ska hantera den genusbias som kan uppstå, därför är det angeläget forskningsfråga att studera rehabiliteringen ur ett genusperspektiv. Syftet med denna studie är att undersöka subjektiva upplevelser och erfarenheter av rehabilitering för personer som varit sjukskrivna på grund av stressrelaterad ohälsa, samt undersöka om kön har betydelse i rehabiliteringen. För att besvara syftet har kvalitativa intervjuer gjorts med fyra män och fyra kvinnor som varit långtidssjukskrivna till följd av utmattningssyndrom. Data har sedan bearbetats med tillämpning av innehållsanalys. Resultatet visade vissa skillnader mellan män och kvinnor dels i hur de beskrev sig själva, sitt sjukdomsförlopp och tillbakagången. Männen var mer aktiva i sin rehabilitering och att komma tillbaka till arbetet var för dem viktigt. En del av kvinnorna hade helst velat vara sjukskriven längre och upplevde i större utsträckning än män att rehabiliteringen gått för fort. Männen upplevde att rehabiliteringen istället gått fort i en positiv bemärkelse, däremot drabbades männen hårdare av bakslag till följd av den snabba återgången. Männen var generellt mer beskrivande av känslor och sjukdomsförlopp än kvinnorna, medan kvinnorna istället gav kortare och mer allmänna beskrivningar.

Nästan 15 000 långtidssjukskrivna personer utförsäkrades sista december 2009! Arbetslinjen -att ta till vara människors arbetsförmåga och allas bidrag till välfärden - har präglat reformerandetav den svenska socialförsäkringen. Metoden blev en övergång från sjukskrivning tillarbetssökande genom en ny arbetsmarknadspolitisk åtgärd; Arbetslivsintroduktion. Programmetstartade januari 2010 vid Arbetsförmedlingen.Syftet med denna studie var att undersöka sex deltagares upplevelser av programmet Arbetslivsintroduktion.Urvalet hämtades från den population som tidigare haft sjukpenningeller tillfällig sjukersättning och som utförsäkrats 31 december 2009 samt deltagit i Arbetslivsintroduktionen2 januari – 31 mars 2010 vid en lokal Arbetsförmedling. Urvalsmetodenvar 1) självselektion och 2) bekvämlighetsurval. Sex kvalitativa intervjuer genomfördes. Dessaanalyserades med en kvalitativ innehållsanalys.Resultatet gav två teman; Deltagaren upplevde Arbetslivsintroduktionen som 1) påtvingadförändring och/eller innehållande 2) underlättande faktorer. I diskussionen relaterades resultatettill aktuell forskning om långtidssjukskrivna respektive arbetsmarknadsåtgärder, till regeringensintentioner med Arbetslivsintroduktionen samt till teorin KASAM. Studien påvisadeatt upplevelsen av Arbetslivsintroduktionen påverkades av många faktorer samt att resultatetstvå teman kunde relateras till deltagarens känsla av sammanhang (KASAM).Studien gav implikationer om upplevda brister under Arbetslivsintroduktionen vad gällerdialogen mellan olika rehabiliteringsaktörer, i synnerhet mellan sjukvård och Arbetsförmedling,men lyfte också frågor om samarbetet mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. Nyckelord: Arbetsmarknadsåtgärd, KASAM, Långtidssjukskriven, Samverkan,Återgång till arbete.

Syftet med examensarbetet var att beskriva vilka erfarenheter och upplevelser personer som sjukskrivits på grund av arbetsrelaterade muskuloskeletala nedsättningar har av att återgå till samma arbete. Metoden som användes var en kvalitativ induktiv ansats med semistrukturerade intervjuer. Tio deltagare från utvalda vård och omsorg, bygg-, logistik- och industribranscher i södra Sverige rekryterades genom ett avsiktligt urval. Intervjuerna bearbetades med stöd av en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet utmynnade i huvudkategorin Övergång från sjukskrivning till arbete och de fyra kategorierna: Upplevelsen av den egna förmågan, Arbetssituation vid arbetsåtergång, Betydelsen av stöd från omgivningen samt Viljan och motivationens betydelse. Kategorierna omfattades av 14 underkategorier. Resultatet visade att personer som sjukskrivits på grund av muskuloskeletala nedsättningar är i behov av stöttning och anpassning av arbetssituationen vid återgång till samma arbete men att behoven tillfredsställs i varierande utsträckning. Slutsatsen var att arbetsterapi kan vara gynnsamt att implementera i större omfattning och i ett tidigare skede för att motverka sjukskrivningar och underlätta arbetsåtergång för personer med muskuloskeletala nedsättningar.

Då unga individer varken arbetar, studerar eller erhåller annan likvärdig sysselsättning skapas problem på olika nivåer eftersom såväl samhälle, familj och individ påverkas. Vidare saknas anhörigas perspektiv vilket kan problematiseras utifrån att kunskap kring unga individers återgång till sysselsättning är av betydelse och deras anhöriga kan tänkas besitta kännedom om ämnet. Studien syftar sammanfattningsvis till att genom kvalitativa intervjuer med anhöriga och en professionell person fördjupa kunskapsläget samt öka förståelse för deras uppfattning, med fokus på vad som hindrar respektive bidrar till unga individers återgång till studier, arbete eller praktik. Studien berör unga individer av olika kön i åldrarna 14 till och med 26 år vilka är eller tidigare varit utanför studier, arbete eller praktik. Ekologisk systemteori utgör studiens teoretiska utgångspunkt och används i en tematisk analys av resultatet. Studien resulterar i ett flertal bidragande respektive hindrande faktorer för unga individers återgång. Individens motivation, utveckling och relationer kan bidra till men också hindra återgång. Detsamma gäller stöd och anpassningar, organisatoriska aspekter samt anhöriga. Även normer och regleringar kan verka bidragande samt hindrande för unga individers återgång till studier, arbete eller praktik. Därutöver visar resultatet att unga individers återgång hindras av psykisk ohälsa, händelser, ekonomiska aspekter samt av den tid som individen varit utanför studier, arbete eller praktik. Studien görs som en del av Vi-projektet.

Syftet med studien var att undersöka enhetschefernas upplevelser och erfarenheter av rehabsamtal utifrån ett makt- och stödperspektiv. Som referensram valdes Foucaults teorier om pastoralmakt och governmentality samt liberalism inom governmentality. Studien är en kvalitativ intervjustudie med semistrukturerade intervjuer. Population bestod av åtta enhetschefer som jobbade inom två mindre kommuner inom äldreomsorgen och LSS-verksamheter. Resultatet visar flera olika uppfattningar som genererat åtta olika utfallsrum; begränsningar, regelstyrning, ansvar för organisationen, möjligheter, yrkesidentitet, dubbla roller, att känna sig i överordnad position och att vara stödjande. Dessa kan placeras under två mer övergripande domäner: organisatoriska förutsättningar för rehabsamtal, och chefens roll i rehabsamtalet. Studien visar att det finns svårigheter i att hantera den dubbla rollen som enhetschef, eftersom de flesta först och främst vill stödja individen. Enhetscheferna är påverkade av olika sanningar och utsatta för styrning genom lagar och rutiner. Rutin och erfarenhet påverkade hur enhetscheferna agerade under rehabsamtalen.

Sjukskrivningar i Sverige är ett aktuellt samhällsproblem som orsakar stora kostnader och mänskligt lidande för de drabbade. Sjukskrivnas situation påverkas av både personliga och kontextuella faktorer vilket medför utmaningar i deras återgång till arbete. Dessa utmaningar kräver samlade stödinsatser från samhället, varav det förstärkta samarbetet mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan är en del. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur sjukskrivna upplever sin rehabiliteringsprocess inom ramen för det förstärkta samarbetet mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan i Malmö. Vidare undersöks vilka faktorer som de upplever har hämmat respektive främjat deras rehabiliteringsprocess. Studien utgår från en kvalitativ metod med åtta intervjuer med sjukskrivna som är eller har varit inskrivna i det förstärkta samarbetet. Studiens teoretiska utgångspunkter är Careership Theory av Hodkinson och Sparkes (1997) och Social Cognitive Career Theory av Lent (2005). Begreppen vi utgår från är brytpunkter, handlingshorisont, upplevd självförmåga, förväntat utfall samt personliga mål.Resultatet visar att sjukskrivnas upplevelser av att ingå i det förstärka samarbetet samtvad som hämmar och främjar en rehabiliteringsprocess skiljer sig åt. Det framkommer i intervjuerna att informanter tagit del av få vägledningsinsatser inom det förstärkta samarbetet och att arbetsträning som är en insats har varit mycket betydelsefull. Intervjuerna visar att informanter har fått ett gott bemötandet från handläggarna på Arbetsförmedlingen vilket varit främjande i rehabiliteringsprocessen. Ett intressant resultat visar att handläggarna behövt arbeta bromsande med informanterna i större utsträckning än motiverande för att förhindra en försämring av hälsotillstånd. Det framkommer under intervjuerna att informanternas olika personligheter samt varieradetilltro till sin egen förmåga medför att de har olika förutsättningar för en återgång till arbete. Slutsatsen är att god samverkan runt sjukskrivna, ett gott bemötande, socialt stödsamt individanpassade stödåtgärder i rehabiliteringsprocessen, varav vägledning är endel, främjar sjukskrivnas återgång till arbete.