Tidigare studier visar att överrapportering mellan operation och postoperativ avdelning är ett kritiskt moment för patientsäkerheten, och överrapportering mellan operation och postoperativ avdelning är ofta ofullständig avseende informationsöverföring. Den här studiens syfte var att undersöka om personalgrupperna som medverkar i överrapporteringen från operationsavdelning till postoperativ avdelning skattar någon skillnad i kvalitén på överrapportering när operationssjuksköterskan medverkar i rapporten. Metoden var en kvantitativ observationsstudie, personal och observatör fick via enkäter skatta kvalitén på 60 st. överrapporteringen mellan operation och postoperativ avdelning vid ett Centrallasarett i södra Sverige. Resultatet visade att kvalitén på överrapporteringen ej uppvisar några signifikanta skillnader vid operationssjuksköterskans medverkan. Studiens resultat visade att kvalitén på rapporten ej uppvisar några skillnader vid operationssjuksköterskans medverkan. Postop-sköterskorna skattade informationsöverföringen som något förbättrad när operationssjuksköterskorna medverkade, men det behövs mer forskning för att klargöra skillnaderna.

En god kommunikation mellan sjuksköterskor är grundläggande för att ett arbete ska fungera, inte minst inom vården där arbetet sker med människor. En bristfällig kommunikation, med otydliga överrapporteringar mellan sjuksköterskor kan få svåra konsekvenser för patienten. Därav är det nödvändigt att ha en strukturerad modell att följa under sin överrapportering, där all viktig information om patientens hälsostatus inkluderas. I litteraturstudien undersöks för- och nackdelar med olika modeller för överrapportering mellan sjuksköterskor. Forskningsområde för litteraturstudien är modeller och innovationer för säker vård.

Bakgrund: Kommunikation sker hela tiden inom hälso- och sjukvården. För att undvika att information ska försvinna vid kommunikation mellan vårdgivare kan det strukturerade kommunikationshjälpmedlet SBAR användas. Patientens rättighet att få rätt och trygg vård ligger till stor del i att rätt information kommer fram under överrapporteringar. Syfte: Syftet var att undersöka hur kommunikation inom slutenvård påverkar patientsäkerheten efter att vårdpersonal utbildats i användande av SBAR. Metod: Litteraturstudie med kvantitativ ansats. Detta examensarbete baserades på tio empiriska studier med en eller två interventioner presenterade. Systematiska sökningar gjordes i PubMed, CINAHL och Psykinfo. Författarparet har enskilt och gemensamt granskat och analyserat tio utvalda studier. Resultatet av den gemensamma analysen presenterades under sex rubriker. Resultat: De sex rubrikerna som efter granskning presenterades var; Tid, Kvalitet i kommunikation, struktur med SBAR, Dokumentation, Patientutfall och Säkerhetstänkande. Resultatet visar att SBAR påverkar innehåll, struktur och kvalitet samt redovisar en minskad tidsåtgång vid överrapportering. Konklusion: Litteraturstudien visade att strukturerad kommunikation med SBAR resulterade i bättre kvalitet, ökat säkerhetstänkande och säkrare överrapporteringar vilket påverkar patientsäkerheten positivt. / Background: Communication takes place continuously in the health-care. To avoid that important information in the communication between care providers get lost, can the structured communication tool SBAR be used. The patients right to receive correct and proper care is largely due to the fact that correct information is shared in the hand-offs. Aim: The aim was to study how communication in hospitals were affected after an education in SBAR was introduced to the healthcare personnel. Method: A literature review with quantitative approach. The degree project was based on ten empirical articles including one or two interventions. Systematic searches were conducted in PubMed, Cinahl and PsycINFO. The authors have both individually and joint reviewed the ten selected articles. The results are presented in six categories. Result: The six categories are Time, Quality in communication, Structures with SBAR, Documentation, patient outcome and safety-thinking. The result shows that SBAR have an effect on content, structure and quality and also a decrease in time on shiftreports. Conclusion: The overall result presented in the literature review shows that structured communication with SBAR increase the quality of communication, better safety-thinking and safer shift-reports which increase the patient safety.

Patientlagen säger att vårdgivaren är skyldig att skapa möjligheter till delaktighet i patientens egen vård och behandling. Genom att bjuda in patienten till delaktighet i vården utifrån ett personcentrerat förhållningssätt kan vårdgivaren arbeta enligt patientlagen. Det finns idag flera olika alternativ för överrapporteringar vid skiftbyten. Bedside överrapportering är en metod vid skiftbyten, och överrapporteringen sker invid patientens sjukvårdssäng och i samspel med patienten.  Syftet var att belysa patientens och sjuksköterskans upplevelser och erfarenheter av bedside överrapportering vid skiftbyten inom hälso- och sjukvården. Vidare var syftet att belysa bedside överrapportering som en del av personcentrerad vård. Litteraturöversikt användes som metod för att besvara syftet och 17 vetenskapliga artiklar har inkluderats. Artiklarna söktes i databaserna PubMed och Cinahl. Samtliga artiklar kvalitetsgranskades, analyserades och sammanställdes för att kunna svara på syftet. Resultatet i föreliggande litteraturstudie visade fyra huvudteman: personcentrering, kommunikation, delaktighet och säkrare vård. Patient och sjuksköterska upplevde att patienten hade möjlighet till delaktighet i sin vård genom bedside överrapportering. Möjligheter till personcentrerad vård kunde ses genom att patienten upplevde att de var en del av omvårdnadsprocessen. Sjuksköterskorna hade möjlighet att tillsammans med patienten planera för omvårdnaden kommande arbetspass. Vidare visar resultatet på att patienterna upplevde att vara välinformerad gav en känsla av att ha kontroll över vad som sagts och planerats samt att sjuksköterskorna upplevde att deras dokumentation förbättrades. Bedside som överrapporteringsmetod var ett bra tillfälle för information. Sjuksköterskan och patienten upplevde säkrare vård genom bedside överrapporteringen då de tillsammans kunde genomföra kontroller över vilken aktuell medicinering patienten hade och genom detta ökade kvalitén på vården. Slutsatsen till föreliggande litteraturöversikt är att bedside överrapportering möjliggör personcentrerad vård genom delaktighet, kommunikation och ger en säkrare vård.

No description available.

Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur sjuksköterskor inom kommunal vård upplever att kommunikationen fungerar vid muntlig överrapportering av patienter mellan sjukhusvård och vård i kommunal verksamhet. Bakgrund: Socialstyrelsen har identifierat kommunikation och informationsöverföring som ett riskområde inom hälso- och sjukvård. Överrapportering syftar till att överföra information från en vårdgivare till en annan. Ineffektiv överrapportering är en bidragande faktor till situationer som leder till vårdskador. Sjuksköterskan förväntas ha insikt i hur det egna kommunikationsuttrycket påverkar andra och om andras olika sätt att kommunicera. Metod: En kvalitativ intervjumetod valdes. Sex intervjuer med sjuksköterskor inom kommunal vård genomfördes. En manifest innehållsanalys gjordes på de transkriberade intervjuerna. Resultat: Analysen resulterade i två teman och fem kategorier. I intervjuerna framkom att bemötande har en betydelse för kommunikationen, informationsöverföringen och i förlängningen patientsäkerheten. En god arbetsmiljö var en förutsättning för en god överrapportering. Stress hade en negativ inverkan på kommunikationen. Den muntliga överrapporteringen upplevdes vara ett viktigt verktyg för god omvårdnad. Slutsats: Bemötande har en betydelse och kan påverka kommunikationen i en positiv eller negativ riktning. Den muntliga överrapporteringen ansågs fylla en viktig funktion, när den är välfungerande kan den stärka patientsäkerheten och möjliggöra god omvårdnad. / Aim: The aim of this study was to explore how nurses in community careexperienced communication during oral hand-over reports of patients betweenhospital and community care.Background: The National Board of Health hasidentified communication and information transfer as a risk area within healthcare. Hand-over report is intended to transfer information from one caregiver toanother. Ineffective hand-over reports are a contributing factor to situations thathas been reported to lead to injury during care. Nurses are expected to haveknowledge of how their communication affects others and of people's differentways of communicating. Method: A qualitative interviewing method was chosen.Six interviews with nurses in community care were carried out. A manifestcontent analysis was performed on the transcribed interviews.Results: The analysis resulted in two themes and five categories. The interviews revealed that attitude was of importance for communication, information transfer and in extension patient safety. A good working environment was a pre-condition for a good hand-over report. Stress had a negative effect on the communication. The oral hand-over report was seen as an important tool for good caregiving. Conclusion: Attitude was of importance for the communication, and canaffect it in a positive or negative direction. The oral report was considered to bean important function. When it works well, it could enhance patient safety andresult in good care.

Bakgrund Överrapportering av patienter sker mellan enheter, yrkesgrupper och vårdgivare och syftar till att förmedla konkret och väsentlig information. Tidspress och kommunikationsbarriärer är vanligt förekommande i vårdarbetet vilket leder till varierade upplevelser av överrapportering hos sjuksköterskor. SBAR är ett standardiserat kommunikationsverktyg som syftar till att effektivisera överrapportering för vårdpersonal samt för att öka patientsäkerheten. Syfte Att beskriva sjuksköterskors erfarenhet av överrapportering enligt SBAR. Metod Arbetet är en strukturerad litteraturöversikt med inslag av den metodologi som används vid systematiska översikter. 14 artiklar har analyserats och sammanställts. Artiklarna är från databaserna CINAHL och PubMed och är antingen av kvalitativ eller kvantitativ ansats. Resultat I studiens resultat framkom fyra huvudteman med sex underteman; Erfarenheter av SBAR/ISBAR, Teamarbete, Barriärer vid rapportering och Patientsäkerhet. Sjuksköterskors erfarenheter är att SBAR förbättrar och effektiviserar överrapportering inom vårdteamet, samt att patientsäkerheten ökar vid användning av verktyget. Slutsats Sjuksköterskors erfarenheter av överrapportering enligt SBAR varierar beroende på individuella uppfattningar av kommunikation samt en rad yttre omständigheter. Det finns ett behov av att standardisera överrapporteringsprocessen för att framhäva kontinuitet i användandet av verktyget. / Background Handovering of patients takes place between units, professional groups and healthcare providers and aims to convey concrete and essential information. The limitation of time and barriers of communication are common in nursing work, which leads to varied experiences of handovering by nurses. SBAR is a standardized communication tool that aims to streamline handovering for healthcare professionals and to increase patient safety. Aim To describe nurses experience of handovering according to SBAR. Method The work is a structured literature review with elements of the methodology used in systematic reviews. 14 articles have been analyzed and compiled. The articles are from the databases CINAHL and PubMed and are either qualitative or quantitative. Results In the result of the study, four main themes with six sub-themes emerged: Experience of SBAR/ISBAR, Teamwork, Barriers in reporting and Patient safety. Nurses' experience is that SBAR improves handovering within the careteam and makes it more efficient, patientsafety also improves when the tool is used. Conclusions Nurses' experiences of handovering according to SBAR varies depending on individual perceptions of communication as well as several external circumstantial features. There is a need to standardize the handovering process to emphasize continuity in the use of the tool.

Bakgrund: Sjuksköterskans förhållningssätt baseras på de sexkärnkompetenserna, sjuksköterskan ska också arbeta utifrån hälso- ochsjukvårdslagen. I sjuksköterskans yrkesutövning ingår dagligöverrapportering av patientinformation till tillträdande sjuksköterska vidskiftbytet. En välfungerande kommunikation är grundläggande för en godoch säker vård, bristande kommunikation kan därmed påverkapatientsäkerheten negativt. Överrapporteringsformer som anses somtraditionella inkluderar inte patient och närstående och möjligheten attpåverka den egna vården försämras. Bedside överrapportering är enöverrapporteringsform som sker inne hos patienten, tillsammans med patientoch närstående och skapar på så sätt förutsättningar för en personcentreradvård. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskans erfarenheter av bedsideöverrapportering inom slutenvården. Metod: En allmän kvalitativlitteraturöversikt med induktiv ansats, databaserna CINAHL och PubMedtillämpades för att erhålla åtta vetenskapliga artiklar. Dessa analyseradesenligt Fribergs fem steg för en integrerad analys. Resultat: Analysenresulterade i två huvudteman som benämndes Utmaningar vidinformationsöverföring och Interaktioner mellan teammedlemmar med femtillhörande subteman. Slutsats: Sjuksköterskan hade varierande erfarenheterkring bedside överrapportering. Resultatet visade att patientnära arbete kundefrämja personcentrerad vård och säkerhet. Samtidigt fann sjuksköterskanutmaningar under informationsöverföringen och fick etablera strategier fören säker vård. Sjuksköterskan behöver tillämpa ett vårdande förhållningssättför att på bästa sätt erbjuda patienten delaktighet och därigenom etablera envårdande relation.

Överrapportering innebär överföring av viktig patientinformation och anestesisjuksköterskan ansvarar för den postoperativa överrapporteringen. Det är en riskfylld fas där tydlig kommunikation är nödvändig. Det finns standardiserade modeller för kommunikation som kan minimera brus mellan sändare och mottagare vilket ökar patientsäkerheten och minskar risken för vårdskada. Under den postoperativa överrapporteringen ska anestesisjuksköterskan ha ett vårdande förhållningssätt genom att vaka över patienten och samtidigt överlämna ansvaret för hens psykiska och fysiska säkerhet. Syftet var att belysa hur en standardiserad överrapportering påverkar postoperativ överrapportering. För att besvara syftet valdes en systematisk litteraturöversikt med integrativ design och 18 artiklar inkluderades efter sökningar i CINAHL, PubMed och Scopus. Det framkom tre huvudteman; tydlig information, förändrad arbetssituation och samverkan i team. Genom att standardisera postoperativ överrapportering kan en förbättrad informationsöverföring uppnås samt minska bristande kommunikation. Tidsåtgången efter standardisering varierade och upplevelsen av tidspress och effektivisering kan minska respektive öka. Antal distraktioner i samband med överrapportering kan påverkas och ett signifikant förbättrat teamarbete uppnåddes. Standardiserad postoperativ överrapportering kan generera en ökad tillfredsställelse hos olika professioner. Att använda standardiserade överrapporteringsmodeller som exempelvis SBAR kan ge en kvalitativ och patientsäker informationsöverföring samt förbättrad arbetsmiljö genom minskade distraktioner och tidspress. Teamet kan förbättras genom att ta vara på olika professioners kompetens som tillsammans skapar en bred expertis. Genom att standardisera postoperativ överrapportering ges anestesisjuksköterskan möjligheten till att utföra vårdande handlingar och bedriva patientsäker vård trots hälso- och sjukvårdens ekonomiska effektiviseringar.

heldygnsvården på ett tryggt sätt. Vid fortsatta behov av insatser i hemmet ska patienter rapporteras till ansvarig hemsjukvård. Bedömning av patienternas behov görs utifrån den vårdkompetens sjuksköterskan har sedan tidigare och kommunikationen under överrapportering är väsentlig för fortsatt uppföljning. En bristande kommunikation mellan psykiatrisk heldygnsvård och hemsjukvård leder till risker för patientsäkerheten. Syftet med studien var att belysa sjuksköterskors upplevelse av överrapportering mellan psykiatrisk heldygnsvård och hemsjukvård. En kvalitativ intervjustudie genomfördes med induktiv ansats. Semistrukturerade intervjuer genomfördes och analyserades utifrån Elo och Kyngäs (2008) kvalitativa innehållsanalys. I resultaten framkom två kategorier och sju subkategorier. Första kategorin var Rapportsituation som brister och andra kategorin var Arbetsstruktur som brister. Enligt resultaten framkommer det en önskan om att utöka antal personliga möten som upplevs stödja en personcentrerad vård. Vidare visade resultatet på en bristande rapportsituation som grundar sig i en bristfällig kommunikation vid överrapportering. Sjuksköterskor beskriver olika färdigheter vid rapportering som grundar sig i olika specialistbakgrunder. Det framkommer behov om enighet och utvecklingsarbete utifrån de briser som framkommer. Hållbara rutiner och riktlinjer kring överrapportering saknas som i sin tur försvårar arbetet utifrån ett evidensbaserat synsätt. Hemsjukvårdens sjuksköterskor beskriver att de vårdar i ovisshet vilket föranleder säkerhetsmässiga risker. En utvecklig av ett evidensbaserat och hållbart sätt att rapportera över patienter från psykiatriska heldygnsvården till hemsjukvården förbygger vidare patientsäkerhetsmässiga risker. Personorienterad kommunikation ur flera aspekter är det mest centrala är att kunna förstå vad som är viktigt för patienten i den specifika situationen.