Bakgrund: Sjuksköterskor har i sitt dagliga arbete till uppgift att ge och ta emot rapport om patienterna hen vårdar. En god kommunikation krävs för att säkerställa att relevant information förmedlas och inte patientsäkerheten hotas. Syfte: Att beskriva strategier för hur kommunikationen kan förbättras vid överrapportering mellan sjuksköterskor inom den somatiska slutenvården. Metod: Litteraturöversikten är baserad på 15 vetenskapliga artiklar med kvalitativ, kvantitativ och mixad ansats. Artiklarna identifierades via sökningar i databaserna Cinahl, PubMed och Web of Science. Resultat: Tre strategier framkom: personlig överrapportering, användandet av standardiserade formulär och överrapportering vid patientens säng. Strategierna gav en effektivare, säkrare och mer tidssparande överrapportering. Slutsats: En god kommunikation mellan sjuksköterskorna är oerhört viktigt för att bibehålla en trygg och säker vård för patienterna. För att få en förbättrad kommunikation mellan sjuksköterskor vid överrapportering kan olika strategier användas. Då sjuksköterskorna ofta har en hög arbetsbelastning så krävs det att överrapporteringarna är strukturerade för att inte tappa bort viktig information. / Background: Information handover about patients is a central task in registered nurses’ daily work. Communication is important to safeguard that relevant information is transferred and that patient safety is not violated. Aim: To describe strategies that can improve communication at handover between registered nurses in somatic hospital wards. Method: The literature review is based on 15 scientific articles including qualitative, quantitative and mixed approach, identified in the databases Cinahl, PubMed and Web of Science. Results: Three strategies were identified: individual handover, the use of standardized forms, and bedside nursing handover. These strategies provided a more efficient, safer and more time-saving handover. Conclusion: Different strategies can be used for enhanced handover communication between registered nurses. Registered nurses often have a heavy workload which requires that the handovers are well structured in order not to lose important information. A good communication between nurses are extremely important to maintain a safe and secure care for patients.

Bakgrund: Studier visar att struktur och relevans i muntlig överrapportering är av stor vikt då detta ökar patientsäkerheten. I nuläget finns ingen allmänt accepterad mall för muntlig överrapportering av patienter i Sverige. En modell för muntlig överrapportering som nu börjat introduceras på svenska sjukhus är SBAR, vilken rekommenderas av Sveriges Kommuner och Landsting. Syfte: Att undersöka akutmottagningssjuksköterskors uppfattningar av muntlig överrapportering från ambulanspersonalen vid larm/prioritet 1, på ett av Stockholms sjukhus. Metod: En empirisk tvärsnittsstudie med enkät som underlag för datainsamlingen utfördes. Studien hade kvantitativ design med deskriptiv ansats. Enkätens frågor utformades utifrån SBAR för akuta situationer. Totalt insamlades 21 enkäter, besvarade av nio olika sjuksköterskor. Resultat: Alla deltagande sjuksköterskor utom en önskade en gemensam mall för överrapportering. Information om allergier, smittorisker, social bakgrund och ADL-förmåga, överrapporterades i mycket begränsad utsträckning. Sjuksköterskorna svarade, i majoriteten av fallen, att de inte saknade något i överrapporteringen. Slutsats: I denna studie finns en önskan om en gemensam mall för  överrapportering mellan ambulanspersonal och akutmottagningspersonal. Till skillnad från tidigare studier visar denna studie att viss information inte tycks vara nödvändig i den akuta situationen. / Background: Previous studies show that the structure and relevance in verbal handover of patients is of great importance with regard to patient safety. There is no generally accepted template for verbal handover of patients in Sweden. A model for verbal handover (SBAR) that is recommended by Swedish Association of Local Authorities and Regions is now being introduced in Swedish hospitals. Objective: To study the perception of verbal handover of patients from paramedics to emergency department nurses in an emergency hospital in Stockholm. Method: An empirical cross-sectional study with a questionnaire as a basis for data collection. This study had a quantitative design with a descriptive approach. The questionnaire was designed based on SBAR for emergency situations. In total 21 questionnaires from nine nurses were evaluated. Results: All nurses, except one, would appreciate a common template for verbal handover. Information on allergies, contagious risks, social background and ADL-capabilities was rarely reported during handover. The majority of nurses reported that they did not miss any information in the verbal handover. Conclusion: This study shows a need for a common template for verbal handover from ambulance staff to emergency department nurses. Contrary to previous studies there is also a view that some information is unnecessary in the emergency situation.

Bakgrund: Överrapportering av patienter mellan vårdenheter är en vanligt förekommande företeelse för sjuksköterskor. Det finns en tydlig risk att patientsäkerheten påverkas negativt om inte överrapporteringen till fullo uppfyller sitt syfte att överföra korrekt information till mottagaren. Syfte: Syftet med denna kvalitativa studie var att belysa sjuksköterskors upplevelse av överrapportering inom akutverksamhet. Metod: Tolv sjuksköterskor, verksamma på fyra olika kliniker inom den akuta verksamheten intervjuades. Genom latent innehållsanalys identifierades huvudtemat överrapportering - ett komplext samspel. Detta tema kunde därefter delas upp i tre subteman, vilka delades upp i åtta kategorier. Resultat: I resultatet framträdde överrapportering i en akutverksamhet som ett komplext samspel mellan givare och mottagare. Det uppkom flera faktorer på både individ- och organissationsnivå som påverkade överrapporteringen. Även faktorer hos patienten, såsom dennes tillstånd, upplevdes påverka överrapporteringen. Respondenterna var  tydliga med att överrapportering av patienter var en viktig men riskfylld del av handläggningen och att det var väsentligt att det som ansågs relevant information för patienten gick fram till mottagaren utan att fördröja tiden till behandling. Vikten av en struktur såsom genom en fastställd mall eller en egen framtagen struktur ansågs viktigt för att patientsäkra överrapporteringen. Slutsats: Vårt resultat styrks av tidigare forskning där överrapporteringen ses som ett riskmoment. Vikten av en struktur för att säkerställa att information kommer fram samt hur viktigt fokus hos både givare och mottagare är framkom. Studien bidrar med aspekten att det som anses som väsentlig information varierar beroende på var i vårdkedjan patienten befinner sig.

Bakgrund: Tidigare forskning har visat att patienter som överrapporteras från intensivvårdsavdelning till vårdavdelning är i en särskilt sårbar situation och att bristfälliga överrapporteringar är ett internationellt patientsäkerhetsproblem. Syfte: Syftet var att beskriva intensivvårdssjuksköterskors och avdelningssjuksköterskors upplevelser av överrapportering av patienter från intensivvårdsavdelning till vårdavdelning. Syftet var också att beskriva vad intensivvårdssjuksköterskor och avdelningssjuksköteskor ansåg vara viktigt vid överrapporteringen. Metod: Studien hade en kvalitativ ansats med beskrivande design. Åtta semistrukturerade intervjuer gjordes med intensivvårdssjuksköterskor (n=4) och legitimerade sjuksköterskor på vårdavdelning (n=4). Intervjuerna analyserades därefter med kvalitativ innehållsanalys. Huvudresultat: Vid analys av intervjuerna framträdde sex kategorier 1) Att se vikten av samverkan, 2) Att ta emot och ge relevant information för den fortsatta vården på vårdavdelningen, 3) Att ge och ta emot information från ett kunskapsområde till ett annat, 4) Miljöns betydelse vid överrapportering, 5) Att ha behov av strukturerad rapport och 6) Att känna ansvar. Intensivvårdssjuksköterskor och sjuksköterskor från vårdavdelning upplevde att brist på förberedelser inför överrapportering försvårade samarbetet. De upplevde att olika information var viktig vid överrapportering på grund av deras olika kunskapsområden. Båda yrkesgrupperna önskade att informationen skulle vara tydlig med relevant information för den fortsatta vården. De upplevde att miljön med frekventa störningar gjorde att information missades och att en strukturerad rapport gjorde överrapporteringen tydligare. De uttryckte också att de har ett ansvar vid informationsöverföringen. Slutsatser: Samverkan, strukturerad information för den fortsatta vården, kunskap, miljö och ansvar kan ha betydelse vid överrapportering och att utrymme för förbättring finns för att öka patientsäker överrapportering av patient mellan vårdinrättningar. / Background: Studies have shown that the patients that are handed over from the intensive care unit to ward are in a particular vulnerable situation, and that deficient handover is an international patient safety problem. Aim: The aim was to describe the intensive care nurse's and ward nurse's experiences of handover patients from the intensive care unit to the ward. The aim was also to describe what the intensive care nurses and ward nurses considered important during the handover. Method: The study had a qualitative approach with descriptive design. Eight semi structured interviews with intensive care unit nurses (n=4) and registered ward nurses (n=4) were conducted. The interviews were analyzed with qualitative content analysis. Main results: Thorough the analyze six categories emerged 1) To see the importance of collaboration, 2) To receive and provide relevant information for the continuum of care, 3) To give and receive information from one level at knowledge to another, 4) The importance of the environments during handover, 5) The need of a structured handover, and 6) To feel the responsibility. The intensive care nurses and the registered ward nurses experienced that lack of preparation before the handover complicated the cooperation during handover. They expressed that different information was important during handover and that they had different areas of knowledge. Both professional groups wanted the information to be clear and relevant for the continued care. They felt that the environment, with frequent interruptions, resulted in missing information and that a structured report made the handover more direct. They also felt that they had a responsibility in the transfer of information. Conclusions: Collaboration, structured information relevant for the continued care, knowledge, the environment, and responsibility can be important during handover and there is room for improvement to increase patient safe handover between healthcare facilities.

Överrapporteringen är en viktig del i arbetet som ambulanssjuksköterska.När ambulanssjuksköterskan träffar patienten så gör denna en bedömning enligt ABCDE-konceptet. Överrapporteringen förbereds på vägen in till sjukhuset. Väl framme tas en kontakt med sjuksköterska på akutmottagningen och patienten rapporteras över. Olika faktorer påverkar överrapporteringen exempelvis miljöfaktorer, hur mottagande sjuksköterska tar emot rapporten och kommunikationsproblem mellan den prehospitala och hospitala vården. Syftet med denna studie är att undersöka hur ambulanssjuksköterskor upplever överrapportering av patienter till akutmottagningen.En kvalitativ metod med intervjuer har använts för att kunna fånga upplevelsen av ett fenomen. Sex informanter deltog i studien.I resultatet framkom tre huvudkategorier med tre till fyra underkategorier. Alla informanterna har under intervjuerna tagit upp ungefär samma saker, men uttryckt det med olika ord. Det har visat sig att de upplever det svårt att se när ansvaret för patienten övergår från den prehospitala till hospitala vården. En klar och tydlig gräns ses när ambulanspersonalen får kontakt direkt med patientansvarig sjuksköterska.Förhållningssättet av mottagande sjuksköterska varierar. Informanterna upplever att det emellanåt visas bristande respekt och att de blir avbrutna under rapporten.En önskan om ett strukturerat sätt att rapportera över patienter på finns, då de idag själva prioriterar vad som ska rapporteras. / Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot ambulanssjukvård

Introduktion: Patienter har rätt till en trygg och säker vård. Forskning visar att överrapportering är ett riskområde relaterat till patientsäkerhet inom hälso- och sjukvård. Intensivvårdspersonal vidareförmedlar patientinformation till andra personer i teamet. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva forskning med fokus på överrapportering mellan personal som arbetar på intensivvårdsavdelningar. Metod: Studien är en integrativ litteraturstudie som baseras på 10 vetenskapliga artiklar med kvalitativ, kvantitativ eller mixad ansats Resultat: Litteraturstudiens resultat presenteras utifrån tre olika teman: överrapporterings tillfällen, metoder/ verktyg som används vid överrapportering och hinder och avbrott vid överrapportering. Överrapportering sker på olika sätt. Överrapportering kan vara temporär eller permanent och den kan ske på olika platser på intensivvårdsavdelningen. Intensivvårdspersonal använder metoder för strukturerad överrapportering men överrapportering utan struktur förekommer också. Hinder och avbrott vid överrapportering orsakas av kommunikationsbrister, personal, apparatur eller är patientrelaterade. Konklusion: Överrapporteringssituationer sker på olika sätt på intensivvårdsavdelningen. Strukturerade kommunikationsmetoder/ verktyg används vid överrapportering, och är ett stöd för personalen i deras arbete. Ostrukturerad överrapportering förekommer också med bristfällig kommunikation. Under överrapportering så ställer mottagaren till informationen sällan frågor, samtidigt kan viktig information saknas efter överrapportering. Kommunikationsstörningar och hinder vid överrapportering finns, vårdpersonalen är en orsak till avbrott / Introduction: Patients has the right to have a safe and secure health care. At the same time, handover is a risk area related to patient safety. The intensive care unit (ICU) staffs ensure that other staff members in the team are conveyed patient information. Aim: The aim of the literature study was to describe research that focus on handoff between personal who works in the intensive care units. Method: The study is an integrative literature review based on 10 articles with qualitative, quantitive or mixed approach. Result: The result of the literature review is presented by three different themes: handoff occasion, methods/ tools used during handoff and interfering’s and interruptions during handoff. Handover happens in different ways. The handoff can either be temporary or permanent and the place for handoff can be different at the ICU. Structured methods for giving handoff are used by the ICU staff but handoff that lack structure also exists. Interrupted and interfered handoff communication is caused by communication inadequacy, staff, equipment or the patient. Conclusion: Handoff in the ICU happens in different ways. The staff use structured communication methods/ tools during handoff, it works as a help for the staff. Handoff that lack structure is also seen, with deficient communication. The receiver of information rarely asks questions during handoff, even though important information can lack after handoff. Interrupted and interfered communication exists during handover and the ICU staffs are a cause for disruptions.

Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva hur överrapporteringen fungerar mellan ambulanssjuksköterskor i Uppsala län och sjuksköterskor på akutmottagningen på Akademiska sjukhuset i Uppsala från mottagande sjuksköterskors perspektiv. Metod: Empirisk deskriptiv tvärsnittsstudie med kvantitativ ansats. 60 enkäter delades ut varav 33 besvarades. Det gav en svarsfrekvens på 55 %. Resultat: Sjuksköterskorna på akutmottagningen har delade meningar kring hur överrapporteringen fungerar med ambulanssjuksköterskorna. Majoriteten anser att överrapporteringen med dess riktlinjer kan förbättras och förtydligas. Likaså användandet av SBAR, som de flesta menar används delvis. Den faktorn som uppges påverka sjuksköterskorna mest vid mottagandet av en patient är arbetsbelastningen. Hög arbetsbelastning leder till stress vilket gör det svårt att fokusera på rapporten. Samtliga anser att deras fortsatta omhändertagande av patienten i någon grad blir påverkade av ambulanssjuksköterskornas bedömning. Slutsats: Bland sjuksköterskorna på akutmottagningen finns en önskan om att förbättra och förtydliga överrapporteringen och de riktlinjer och verktyg som föreligger som grund för överrapporteringen, till exempel SBAR. / Objective: To describe how the handover of a patient functions between ambulance nurses in Uppsala and nurses at the Emergency Department at Akademiska hospital in Uppsala from the perspective of the recipient nurses. Method: Empirical descriptive cross- sectional study with quantitative approach. 60 surveys were shared of which 33 were completed. The response rate was 55 %. Results: The nurses at the Emergency Department have different opinions about how the handover of a patient from the ambulance nurses functions. The majority find it necessary for the handover- process with its guidelines to be improved and explained. SBAR is partly used and the majority believe that the use of SBAR should be improved too. The key factor that has the most impact on the nurses during the handover- process is the work load. High workload leads to stress which makes it difficult to focus on the report. All nurses believe that their subsequent nursing to some extent is influenced by the assessments of the ambulance nurses. Conclusion: The nurses at the Emergency Department request an improved and explained handover- process and guidelines, for example SBAR.

Överrapportering är en process då patientspecifik informa­tion förmedlas till sjuksköterskan i början av ett pass. Över­lämnande sjuksköterska formar innehållet i överrapporter­ingen efter det behov som framkommer under överrapporter­ingen. Kvaliteten i vården återspeglas av vårdkvalitet utifrån vårdindikatorer och patientens tillfredsställelse. Brister i över­­rapportering kan leda till skada eller till och med död för patienten, då information i överrapporteringen exempelvis är inkomplett. Syftet med studien var att belysa överrapporter­ingen mellan sjuksköterskor relaterat till kvalitet i vården. Studien utfördes som en litteraturstudie där resultatet grund­as på femton artiklar. Resultatet belyser överrapporter­ingen i tre kategorier nämligen tillvägagångs­sätt i över­rapporter­ing, överrapporteringens innehåll relaterat till kvalitet och prakt­iska och sociala aspekter på över­rapport­er­­­ing. Över­rapport­er­­ingen innehåller betydelsefull information som sjuk­sköter­skan använder i sitt arbete. Brister i överrapporter­ingen kan därför inverka i vårdarbetet och påverka kvaliteten på vården. Ett behov av ytterligare forskn­­ing på området är önskvärt, då det finns fler forskningsfrågor att utveckla. Över­rapporter­ingen bör även belysas i utbild­ningen till sjuksköterska, då detta skapar möjligheter för förändring i omvårdnadsarbetet. / Handover is a process where patient specific information is given at the beginning of each shift. The nurse that delivers the handover forms the content depending of the need that emerges during the course of the handover. Care quality is reflected by the quality of health care that emerges from care indicators and patient satisfaction. Deficiencies in handovers can lead to injury or even death for the patient when for example the information in the handover is incomplete. The aim of this study was to explore handovers between nurses related to the quality of care. The study was conducted as a literature review and the result is based on fifteen articles. The result illustrates handover in three categories, procedures in the handover, handover content related to quality and practical and social aspects of handover. Handover contains significant components that the nurse´s use in their line of work. Deficiencies in handovers may therefor affect nursing care and the quality of care. Further research in this area is needed, because the research is not well developed. Handovers should be highlighted in nurse education, because it creates opportunities for changes in nursing practice.

SAMMANFATTNING Överlämnandet av patienter och överrapportering är nödvändigt. Det sker under många tillfällen i vårdkedjan, exempelvis vid överlämnandet av patienter till en akutmottagning och vid skiftbyte från en sjuksköterska till en annan sjuksköterska. Syfte med studien var att undersöka sjuksköterskors upplevelser av överrapportering av patienter mellan ambulanssjukvården och akutmottagningen. Metoden var en kvalitativ intervjustudie. Två semistrukturerade intervjuer genomfördes i fokusgrupper. Informanterna var åtta stycken legitimerade sjuksköterskor från akutmottagningen och ambulanssjukvården. Intervjuerna analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet av upplevelserna som sjuksköterskorna upplevde presenterades i fem kategorier; Kommunikation vid överrapportering, risker vid överrapportering, patientsäker överrapportering, struktur och verktyg vid överrapportering och omvårdnadsrelaterad information vid överrapportering. Sjuksköterskorna upplevde att överrapportering var en central del i deras arbete inom både ambulanssjukvården och på akutmottagningen. Stress upplevdes som en risk för att skapa brister i kommunikationen, vilket i sin tur kunde medföra negativa konsekvenser för patienten och bidra till en försämrad patientsäkerhet. Sjuksköterskorna upplevde även att en samsyn i vad som skall rapporteras och när, torde förbättra tillfället av överrapportering. Sjuksköterskorna föredrog en kort, koncis och tydlig rapport. Genom användandet av ett standardiserat verktyg för överrapportering blir det tydligare vilken information som skall ges och det bidrar det till en säkrare vård.

Introduktion: En viktig del i vårdprocessen är kommunikation. Därför är det viktigt att den fungerar tillfredställande. En mycket bra och beprövad kommunikationsmodell är SBAR. Ambulanssjuksköterskan ska kunna överrapportera på ett adekvat och patientsäkert sätt. Triage används för att få ett bra flöde på akutmottagningen och patientsäker vård. Syfte: Att kartlägga hur ambulanspersonalen överrapporterar patienten till akutens personal. Samt hur ambulanspersonalens triage används av akutens personal. Metod: En observationsstudie med kvantitativ design samt kompletterande enkät av kvalitativ karaktär där personalen med fritext kunde beskriva vad som var positivt samt negativt med överrapporteringen den hade en kvalitativ karaktär. Resultat: i resultatet framkom det i samtliga observationerna att det finns en klar och tydligfältdiagnos samt att bakgrund finns med. Vitalparametrar som rapporteras varierar från inga alls till korrekt rapporterat. Att ge en rekommendation till mottagande enhet sker sällan. När det gäller ESS så rapporterades det i mindre än hälften av fallen. Arbetets betydelse: Det finns en ganska stor förbättringspotential när det gäller överrapportering från ambulanspersonal vad gällande SBAR och hur den ska användas. Samtidigt en förbättringspotential från akutens personal gällande att vara intresserad av vad ambulanspersonalen överrapporterar.