Bakgrund: En tydlig kommunikation mellan vårdpersonal på en sjukhusavdelning är av yttersta vikt för att bevara och stärka patientsäkerheten. Om det händer att kommunikationen angående patienten blir bristande, speciellt i överrapportering mellan den huvudansvariga vårdpersonalen, påverkas vårdkvaliteten eftersom viktig information går förlorad och risken för medicinska fel ökar markant. Sjuksköterskorna är de som i största grad har kontinuerlig kontakt med patienten när denna vårdas på ett sjukhus och har som vårdgivare ett ansvar för att en god patientvård utförs. För att detta skall kunna realiseras måste hela tiden kontinuiteten och säkerheten i omvårdnaden av patienten garanteras och detta bygger delvis på korrekt informationsöverföring. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelse av patientsäkerhet i samband med överrapportering av patienter vårdpersonal emellan på en ortopedklinik. Metod: För att utforska sjusköterskornas upplevelser valdes att genomföra kvalitativa intervjuer med hjälp av en halvstrukturerad intervjuguide. Intervjuerna spelades in med hjälp av ljudbandspelare och transkriberades för att sedan analyseras med en induktiv kvalitativ innehållsanalys. Sex sjuksköterskor från samma klinik som arbetat mellan 8 månader och 15 år intervjuades. Resultat: Olika områden belystes som sjuksköterskorna upplevde påverkade patientsäkerheten i samband med överrapporteringen på olika sätt. Förutsättningar för att patientsäkerheten ska bevaras i rapportmomentet var bland annat att det fanns rutiner och att en standardiserad rapportmodell brukades. Att vara uppdaterad inför sin rapport, att återkoppla till sina kollegor samt att försäkra att patientjournalerna innehöll relevanta uppdateringar underströks också. De områden sjuksköterskorna upplevde behövde förbättras var bland annat att hålla fokus under rapporten och fortsätta stötta och uppmuntra varandra att använda SBAR samt att inte glömma journalföringen trots muntligt rapport, användning av avdelningsbunda ord och förkortningar i journalerna samt när informationen i rapporten är gammal och/eller felaktig. Organisatoriska problem var upplevelserna av en hög arbetsbelastning som orsakar stress och fel samt otillräcklig rapportering av avvikelser. Slutligen presenterades vad sjuksköterskorna upplevde som för- och nackdelar hos muntlig rapport som var den använda överrapporteringsformen vid tiden för intervjuerna, respektive skriftlig rapport och några tankar om en blandad variant. Slutsats: Patientsäkerheten kan påverkas av många faktorer i samband med överrapporteringen, vare sig den är muntlig eller skriftlig. Men med en strukturerad metod för överrapportering upplevde sjuksköterskorna att många av riskerna minskar, genom att strukturera överrapporteringen ansåg sjuksköterskorna även att de kunde spara tid. Arbetet med att implementera klinikens standardiseringsmodell fullt ut behövde dock fortsatta ansträngningar.

Bakgrund: Överrapportering av patient mellan vårdpersonal kan utgöra en patientsäkerhetsrisk. Vid överrapportering mellan intensivvårdsavdelning och vårdavdelning skiljer sig vårdmiljö, kommunikation, dokumentation samt sjuksköterskors fokus och kompetens. Syfte: Att beskriva avdelningssjuksköterskors upplevelser av överrapportering från intensivvårdssjuksköterskor av patient från intensivvård till fortsatt vård på vårdavdelning. Metod: Kvalitativ innehållsanalys med beskrivande design. Tio avdelningssjuksköterskor intervjuades via semistrukturerade intervjuer. Huvudresultat: Fyra huvudkategorier framkom: Att ta över ansvaret, Att ha tid och vara förberedd, Att ha kompetens och samarbeta samt Att skapa en bra miljö för överrapportering. Struktur samt tillräcklig och relevant information tillsammans med tydlig dokumentation och planering för den fortsatta vården hade betydelse för avdelningssjuksköterskorna i övertaget av ansvaret för patienten. Att vara förberedd och ha tid för överrapporteringen var också viktigt för ett säkert övertag av vården. Bemötande och samarbete över klinikgränser upplevdes ha betydelse för hur bra en överrapportering blev där trygghet och stöd i den sårbara övergången i vårdnivå var viktigt för att upprätthålla adekvat vård för patienten. Överrapporteringen blev bättre med erfarenhet och ökad trygghet i rollen som sjuksköterska. Att göra patienten delaktig upplevdes betydelsefullt och den fysiska miljön upplevdes ha betydelse för hur informationsutbytet skedde. Slutsats: Planering, förberedelse och tid för överrapporteringen gav viktiga förutsättningar för en patientsäker övergång i vårdnivå och kontinuitet i den fortsatta vården. Erfarenhet hos avdelningssjuksköterskan och samarbete över klinikgränserna har betydelse för hur bra vården upprätthålls i denna sårbara övergång. Att göra patienten delaktig i överrapporteringen och den fysiska miljön har betydelse för hur informationsutbytet sker. / Background: Handover of patient between health care professionals can pose a patient safety risk. Handover between intensive care unit and general ward differs in care environment, communication, documentation and nurses’ focus and competence. Aim: To describe ward nurses’ experiences of handover from intensive care nurses of a patient from intensive care to continued care in a general ward. Method: Qualitative content analysis with descriptive design. Ten ward nurses were interviewed with semi-structured interviews. Result: Four main categories emerged: To take over the responsibility, To have time and be prepared, To have competence and cooperate and To create a good environment for handover. Structure, relevant and enough information with clear documentation and planning of the continued care impacted the transfer for the ward nurses. Being prepared and having time for the handover were also important for a safe transfer of care. Attitude and cooperation over clinic borders were perceived to impact the transfer. Security and support in the vulnerable transfer in level of care were important to maintain adequate care for the patient. The handover became better with experience and accrued security in the role as a nurse. To involve the patient was meaningful and the physical environment had an impact on how information transfer occurred. Conclusion: Planning, preparation and time created important conditions for a safe transfer. Experience and cooperation impacted how care was maintained. To involve the patient was meaningful and the physical environment impacted how information transfer occurred.

Överrapportering vid skiftbyte är en komplex men mycket viktig del av en sjuksköterskas arbete och det finns ett antal olika modeller att följa. Med denna litteraturstudie är syftet att undersöka forskningen om patienters och sjuksköterskors uppfattning om överrapporteringsmetoden bedside.Metoden utgår från Goodmans sju steg vid en systematisk litteraturöversikt. Fyra teman framkom ur de valda artiklarnas resultat: tidsåtgång under bedsiderapportering, bedsiderapportering som informationskälla och grund till säker omvårdnad, Patientdelaktighet och interaktion mellan patienter och sjuksköterskor under bedsiderapportering, sekretess. Det tydligaste i resultat är att bedsiderapportering tillgodoser både patienters och sjuksköterskors informationsbehov och gör patienten delaktig i omvårdnaden. Med hjälp av Imogene Kings teori om interpersonella system diskuteras resultatet. / Handover at change of shift is a complex but very important part of nurses work and there are a number of different models to follow. In this study, the purpose is to investigate the research about patients and nurses perspectives of bedside reporting. The method is based on Goodman’s seven steps in a systematic literature review. Four themes emerged from the outcome of the selected articles: time during bedside handover, bedside handover as an information source and foundation for safe care, patient participation and interaction between patients and nurses during bedside handover, confidentiality. The most significant outcome of the results is that bedside handover meet both patients and nurses' information needs and involves the patient in the nursing care. With the help of Imogene King's theory of interpersonal systems the result is discussed.

Bakgrund: Överrapportering mellan skiftbyten inom vården har en viktig roll när det gäller överföring av information till nästkommande sjuksköterska. Inom hälso- och sjukvården finns olika rapporteringssätt, samtal mellan sjuksköterskor avskilt på en expedition och rapportering vid sängkanten hos patienten. I ett flertal studier har sjuksköterskors uppleverser av överrapportering vid sängkanten undersökts, vilket har visat att det ger en ökad personcentrering i omvårdnaden, ökad patientsäkerhet och minskade missförstånd vid kommunikationen.  Syfte: Studiens syfte var att beskriva hur vuxna patienter inom slutenvården upplever sjuksköterskors överrapportering vid sängkanten i samband med skiftbyten.  Metod: Litteraturöversikten har utgått från 12 kvalitativa originalartiklar som kvalitetsgranskats och analyserats där två av dessa både är kvalitativa och kvantitativa.  Resultat: Totalt fyra kategorier identifierades i resultatet: mer personcentrering, ökad trygghet, ett observandum och upplevda hinder. Majoriteten av patienterna upplevde att överrapportering vid sängkanten ökade deras delaktighet och involvering i vården. Genom att bidra med information och klargöra missförstånd i kommunikationen upplevde patienterna minskad osäkerhet och ökad trygghet. De ansåg att medicinska uttryck som användes av sjuksköterkorna kunde förhindra deras förståelse. Språkbarriärer och patienters hälsotillstånd identifierades även som hinder i överrapporteringarna. Känslig information ansågs inte som något hinder, förutsatt att informationen hanterades med varsamhet, respekt och personlig hänsyn till patienten utifrån vårdsituation.  Slutsats: I litteraturöversikten har resultat av patienters upplevelser gällande överrapportering vid sängkanten identifierats, vilka övervägande var positiva upplevelser. Det identifierades också negativa aspekter av arbetssättet. / Background: Handovers between shift changes in healthcare play an important role in the transfer of information to the next nurse. In healthcare, there are different ways of reporting, conversations between nurses in a separate office and reporting at the patient´s bedside. A number of studies have investigated nurses´experiences of bedside reporting, which have shown that it provides increased person-centeredness in nursing, increased patient safety and reduced misunderstandings in communication.  Purpose: The purpose of the study was to describe how adult patients in inpatient care experience nurse´handover at the bedside in connection with shift changes.  Method: The literature review is based on 12 original qualitative aticles who were quality reviewed and analyzed, two of which are both qualitative and quantitative.  Results: A total of four main categories was identified: more person-centered care, increased security, an observandum and perceived obstacles. The majority of patients felt that bedside handover increased their participation and involvement in their care. By providing information and clarifying misunderstandings in communication, patients experienced reduced uncertainty and increased safety. They felt that medical terms used by nurses could hinder their understanding. Language barriers and patients´health conditions were also identified as obstacles in the transfer of information. Sensitive information was not considered a barrier, provided it was handled with care, respect and personal consideration for the patient based on the care situation.  Conclusion: In the literature review, results of patients´experiences regarding bedside over-reporting have been identified, which werw predominantly positive experiences. Negative aspects regarding the topic were also identified.

Bakgrund: Informationsutbyte mellan sjuksköterskor vid skiftbyte, så kallad överrapportering är en viktig del av sjuksköterskans ansvarsområde. Sjuksköterskan ansvarar för att bedriva en god och säker vård, vilket främjas när patienten ges möjlighet till att delta i sin vård och därmed bli en i vårdteamet. Bedsiderapportering är den enda rapporteringsmodell som inkluderar patienten och har blivit allt vanligare inom hälso-och sjukvården. Syfte: Att undersöka sjuksköterskors upplevelser av bedsiderapportering. Metod: Kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats. Åtta semistrukturerade intervjuer genomfördes med sjuksköterskor på en slutenvårdsavdelning. Resultat: Resultatet presenterar tre huvudkategorier; Patienten i fokus, Sjuksköterskans professionella ansvar och Arbetsbelastningens påverkan med tillhörande sju subkategorier. Sjuksköterskans involvering av patienten vid bedsiderapportering främjar patientdelaktigheten och är det mest framträdande ur resultatet. Bedsiderapportering upplevs som positivt men medför även vissa utmaningar som exempelvis tidskrävande och äventyrande av patientens sekretess. Konklusion: Bedsiderapportering främjar patientdelaktighet men det sker inte automatiskt. Det krävs att sjuksköterskan har kunskap och färdigheter i hur patienten involveras i överrapporteringen för att uppnå patientdelaktighet. Bedsiderapportering ger sjuksköterskan möjlighet att skapa en egen uppfattning av patienten utan påverkan av kollegors åsikter. Utmaningar med rapporteringsmodellen är att det upplevs tidskrävande samt risken att äventyra patientens sekretess. / Background: Shift handover is an important part of nurses’ responsibility. Nurses have a professional responsibility to provide safe and high-quality care which is promoted when the patient is a participant in their care. Bedside handover is the only model used during shift handover that includes the patient and has become a more common model. Aim: To investigate nurses´ experiences of bedside handover. Method: Qualitative interview study with an inductive approach. Eight semi-structured interviews were performed with nurses working in an inpatient ward. Findings: The result were presented in three main categories; The patient in focus, The nurse´s professional responsibility and The impact of workload with associated seven subcategories. The nurse´s involvement of the patient during the bedside handover reporting promotes patient participation and was the most prominent aspect. Bedside handover was perceived as something positive but also brought some challenges by being time-consuming and compromising patient confidentiality. Conclusion: Bedside handover promotes patient participation, but it does not happen automatically. It is required that the nurse has knowledge and skills in how to involve the patient in the handover to achieve patient participation. Bedside handover gives the nurse the opportunity to form their own opinion of the patient without being influenced by colleagues’ opinions. Challenges with bedside handover are that it is time-consuming and risks jeopardizing the patient´s confidentiality.

Bakgrund: Överrapporteringar av patienter sker dagligen inom sjukvården. Ett kritiskt och utsatt tillfälle är den överrapportering som sker mellan operationsavdelningen och den postoperativa avdelningen när patienten genomgått en operation. Vid en bristfällig överrapportering där viktig information efter den genomgångna operationen/ingreppet inte förs vidare kan patientsäkerheten äventyras. Det kan leda till allvarliga konsekvenser för patienten i form av vårdlidande och vårdskada. För att minska riskerna med att patientsäkerheten äventyras kan strukturerade kommunikationsverktyg användas vid överrapportering. Detta för att strukturera information kring patienten i syfte att minska risken för vårdlidande och för att öka kvaliteten. Syfte: Syftet med studien var att sammanställa sjuksköterskans erfarenheter vid överrapportering med kommunikationsverktyg mellan operationsavdelning och postoperativ avdelning. Metod: En integrativ litteraturstudie genomfördes med hjälp av Wittemore och Knafl (2005 analysmetod. Databaserna Cinahl och Pubmed har använts vid datainsamling. Resultat: Totalt har 14 artiklar använts i resultatet och de inkluderade artiklarna har haft kvantitativ och mixad metod. Ur resultatet framkom tre huvudkategorier; Påverkan på överrapporteringstiden och effektiviteten, Informationssäkerheten vid överrapportering samt Sjuksköterskans professionella tillfredsställelse och förbättrat teamarbete. Slutsats: Resultatet visar att sjuksköterskans erfarenheter  av ett strukturerad kommunikationsverktyg ökar kvalitén på överrapporteringen. Det visar även att samarbetet mellan de olika avdelningarna blir bättre och där också överrapporteringarna blir mer effektiva och innehållsrika. Sjuksköterskornas erfarenheter visade att det blev lättare att föra vidare relevant och viktig information. De sammanställda erfarenheterna visar att patientsäkerheten ökar med hjälp av strukturerad kommunikation. / Background: Handovers of patients occur daily in healthcare and are a well known source of error on behalf of healthcare providers. One vulnerable and critical occasion is the handover that takes place between the operating department and the postanesthesia unit or PACU for short. In the event of deficient handover where important information is not passed on after the operation/procedure has been completed, patient safety can be compromised. This can lead to serious consequences for the patient such as care suffer and healthcare caused injuries. To reduce the risks of compromising patient safety, structured communication tools can be used in the event of the handover. This is to give structure to information about the patient in order to reduce the risk of healthcare caused complications and to increase the quality of healthcare administered. Aim: The aim of the study was to compile the nurses experiences of postoperative handover using communication tools between the operating department and the postanesthesia care unit. Method: An integrative literature study was conducted and searches in databases Cinahl and Pubmed were used for data collection. The analysis has followed Whittemore and Knafl´s (2005) method for integrated methods. Result: A total of 14 articles have been used in the results and the included articles have used quantitative and mixed methods. Three categories emerged from the results; Impact on the handover time and efficiency, Information security during handover and the Nurse's professional satisfaction and improved teamwork. Conclusion: The results show that the nurse´s experiences in using a structured communication tool increases the quality of the handover. It also shows that the cooperation between the various departments improved and that the handover became more efficient and relevant in content. The nurse's experience showed that it became easier to pass on relevant and important information. The compiled experiences show that patient safety increased with the help of a more structured communication.

Bakgrund: Kommunikation och informationsöverföring är enligt Socialstyrelsen (2020) ett riskområde inom hälso- och sjukvård. Ineffektiv överrapportering är en av de bidragande faktorerna till att vårdskador uppstår och därmed ett riskfyllt moment ur ett patientsäkerhetsperspektiv. Rapporten kan ske skriftligt, muntligt och bedside, till hjälp finns strukturerade kommunikationsverktyg. SBAR är ett sådant kommunikationsverktyg som både SKR (2020) och Socialstyrelsen (2020) rekommenderar. Syfte: Syftet med litteraturstudien är att kartlägga sjuksköterskors upplevelser av överrapportering på vårdavdelning och akutmottagning, samt hur det kan påverka patientsäkerhet. Metod: Litteraturstudie av 10 vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats som hämtats från två olika databaser med inriktning omvårdnad. Kvalitativ innehållsanalys användes för att analysera artiklarna. För att kvalitetsgranska artiklarna användes SBU:s mall för kvalitetsgranskning av studier av kvalitativ forskningsmetodik. Resultat: Det framkom tre teman och åtta underkategorier efter innehållsanalysen. Det första temat var Interaktion vid överrapportering med underkategorierna Kommunikation & Relationer och ansvar. Det andra temat var Rapportens struktur, innehåll och kvalitet med underkategorierna Strukturerad överrapportering, Rapportens innehåll & Kvalitet på överrapporteringen. Det tredje och sista temat var Olika sätt att överrapportera med underkategorierna Muntlig överrapportering avskilt från patienten, Skriftlig överrapportering & Överrapportering Bedside. Konklusion: Denna litteraturstudie visade hur sjuksköterskor upplevde överrapportering på vårdavdelning och akutmottagning. Sjuksköterskorna upplevde överrapporteringen som värdefull för att planera det fortsatta arbetet och att den även bör vara väl strukturerad. Brister vid överrapportering kan leda till att patientsäkerhet äventyras och då även möjligheten till god omvårdnad. / Background: According to Socialstyrelsen (2020), communication and information transfer are a risk area within health and medical care. Ineffective handover is one of the contributing factors to healthcare injuries occurring and thus a risky element from a patient safety perspective. The report can be written, oral and bedside, there are structured communication tools to help. SBAR is such a communication tool that both SKR (2020) and Socialstyrelsen (2020) recommend. Aim: The aim for this literature study is to map nurses' experiences of handover on in-patient wards and emergency department, and how it could affect patient safety. Method: A literature study of ten qualitative scientific articles retrieved from two databases with a nursing focus. Qualitative content analysis was used to analyze the articles. To quality review the articles, SBU's template was used for quality review of studies of qualitative research methodology. Result: Three themes and eight subcategories emerged after content analysis. The first theme was Interaction during handover with the subcategories Communication and Relationships & responsibility. The second theme was The report's structure, content and quality with the subcategory Structured handover, Content of the handover and Quality of the handover. The third and last theme, Different ways to handover with the subcategory Verbal handover separated from the patient, Written handover and Bedside handover. Conclusion: This literature study showed how nurses experienced handover on in-patient wards and emergency department. The nurses experienced the handover as valuable for planning the continued work and that it should also be well structured. Shortcomings in handover that can lead to patient safety being jeopardized and then also the possibility of good nursing.

Introduktion: Informationsöverföring inom sjukvården är ett kritiskt moment där viktig information kan försvinna eller missuppfattas. Ett sådant moment är sjuksköterskornas skiftöverlämning som kan genomföras på olika sätt. Att skiftöverlämningen sker på patientsal beskrivs av sjuksköterskor som både mer effektiv, korrekt och inbjudande för patienten. Syfte: Syftet var att beskriva patienters upplevelser av sjuksköterskans överrapportering på patientsal inom slutenvården.  Metod: Beskrivande design med allmän litteraturstudie som datainsamlingsmetod. Fem kvalitativa artiklar och sex mixed-method artiklar användes som grund för arbetet. Resultat: Resultatet visade att patienter genom överrapportering på patientsal kände sig mer involverade och delaktiga i sin vård. De upplevde även att överrapportering på patientsal bidrog till en tryggare sjukhusvistelse då sjuksköterskan introducerades tidigt under sitt skift men också möjligheten att verifiera den information som förs vidare. En stor del av patienterna ansåg inte att det var något problem att information delades så att andra kunde höra, det innebar inte att alla ämnen passade att pratas om på patientsalen då patienter såg vissa ämnen som mer inskränkande på deras integritet. Patienterna beskrev även sjuksköterskans förhållningssätt som en viktig del i hur patienters deltagande påverkas. Slutsats: Slutsatsen dras att överrapportering på patientsal bidrar till ökad delaktighet för patienten men att strukturen av överrapportering på patientsal bör utformas vidare för att säkerställa att sekretessen inte bryts samt att patienten blir involverad på ett lämpligt sätt. / Introduction: Information transfer in healthcare is a critical moment where important information can be lost or misunderstood. One such element is the nurses' shift handover, which can be carried out in different ways. That the shift handover takes place at the patient's bedside is described by nurses as both more efficient, correct and inviting. Aim: The aim of this study was to describe patients experiences with nursing bedside handover. Method: Descriptive design with general literature study as data collection method. Five qualitative articles and six mixed-method articles were used as a basis for the work.  Results: The results showed that through nursing bedside handoff, patients felt more involved in their care. Patients also felt that bedside handoff contributed to a safer hospital stay as the nurse was introduced early during the shift and with the opportunity to verify the information being passed on. Many patients did not consider it a problem that information was shared in a way that other patients could hear, but it did not mean that all topics were suitable to discuss at the bedside as patients saw certain topics as more intrusive of their privacy. The patients also described the nurse's approach as an important part of how patients' participation was affected. Conclusion: The conclusion is drawn that nursing bedside handoff contributes to increased participation for the patient, but that the structure of bedside handoff should be developed further to ensure that confidentiality is not breached and that the patient becomes involved in an appropriate way.

SAMMANFATTNING Inom hälso- och sjukvården överförs en stor mängd kritisk information om patienter mellan många olika individer, yrkeskategorier och verksamheter dygnet runt. Informationen riskerar att oavsiktligen bli ändrad eller missförstådd varje gång den överförs från en person till en annan, vilket kan bidra till att skador och missöden drabbar patienter i vården. En effektiv kommunikation med information som överförs korrekt i alla led är en förutsättning för god och säker vård. Genom att kommunisera med hjälp av en strukturerad modell som SBAR, där S står för situation, B står för bakgrund, A står för aktuellt och R står för rekommendation, kan kommunikationen förbättras och säkerställas vid informationsutbyte genom att fokusera på huvudbudskapet och undvika att fastna i detaljer. Syftet var att undersöka sjuksköterskors erfarenheter av att kommunicera och att överrapportera med hjälp av SBAR prehospitalt och hospitalt. Studien är empirisk vilket bygger på en undersökning av verkligheten och grundar sig på erfarenheter av verkligheten. Metoden som användes var kvalitativ med inslag av kvantitativ deskriptiv statistik. Designen som användes var en tvärsnittsstudie. Datainsamlingen gjordes med webbenkäter som skickade till 100 stycken sjuksköterskor som arbetade inom akut-, vård-, och serviceavdelning på ett sjukhus i Mellansverige. Data bearbetades med kvalitativ innehållsanalys samt med deskriptiv statistik. Resultatet illustrerades med hjälp av diagram och svaren från de öppna frågorna presenterades i löpande text som tydliggjorde hur sjuksköterskorna upplevde användandet av SBAR som kommunikationsverktyg. De flesta sjuksköterskor hade fått en genomgång eller muntlig information om SBAR som kommunikationsverktyg före införandet. De flesta ansåg sig självlärda och hade övat tillsammans med sina kollegor vid de dagliga överrapporteringstillfällena. Några sjuksköterskor var tveksamma till om de hade den kunskapen som behövdes för att kunna använda SBAR på rätt sätt och flera önskade mer utbildning och information. Många av sjuksköterskorna tyckte att det var lättare att rapportera och att få rapport enligt SBAR då alla rapporterade på samma sätt. Detta minskade riskerna för att misstag begicks och patientsäkerheten och tryggheten hos personalen upplevdes ha ökat. Generellt ansågs SBAR ha en bra struktur vilket gav en röd tråd vid rapporteringen och många sjuksköteskor ansåg att det var viktigt att alla rapporterade på samma sätt för att få en bra struktur och stablitet. Några sjuksköterskor tyckte att rapportering enligt SBAR var krånglig med många steg och inte alls bättre än som de hade rapporterat tidigare. Sjuksköterskor som arbetade prehospitalt upplevde SBAR som överflödigt och föredrog andra rapporteringsverktyg som de redan hade. Slutsatsen var att de flesta sjuksköterskor som använder SBAR som kommunikationsverktyg upplever generellt en ökad trygghet med bättre struktur och mer saklig informativ fakta som överrapporteras. Mer träning/övning och information med handledning behövs till sjuksköterskor för att få ett så enhetligt sätt att rapportera på som möjligt.

Bakgrund: Överrapportering av patienter inom slutenvården är ett vanligt förekommande moment för sjuksköterskor. Det finns strategier och faktorer som har betydelse för patientsäkerheten vid överrapportering av patienter mellan sjuksköterskor inom sluten hälso- och sjukvård. Genom att uppmärksamma strategier och faktorer som har betydelse för överrapportering av patienter inom slutenvården kan en säkrare patientvård bedrivas. Syfte: Att belysa strategier och faktorer som har betydelse för patientsäkerheten vid överrapportering av patient mellan sjuksköterskor inom sluten hälso- och sjukvård. Metod: Designen som använts var en litteraturöversikt. Litteraturöversikten grundade sig på 15 vetenskapliga artiklar som var av kvalitativ, kvantitativ eller mixad metod. Datainsamling har gjorts via PubMed och Cinahl. Resultat: Resultatet av inkluderade artiklar visade att strategier och faktorer hade betydelse för patientsäkerheten vid överrapportering. Strategier som var viktiga att belysa var "förberedelse inför rapport, frågor, bedside handover och rapporteringsmallar som Situation, Bakgrund, Aktuellt och Rekommendation (SBAR) och head to toe". Faktorer som beskrevs i resultatet var "rapportens innehåll, tidsbrist, teamsamarbete och attityder, miljö och teknik". Slutsats: Litteraturöversikten slutsats kom fram till att flera strategier hade en inverkan på överrapportering, dessa var "förberedelse inför rapport, frågor, bedside handover och rapporteringsmallar som SBAR och head to toe". Faktorer hade också en inverkan på överrapportering och dessa var "rapportens innehåll, tidsbrist, teamsamarbete och attityder, miljö och teknik." Dessa strategier och faktorer har positiv och negativ inverkan på sjuksköterskans arbete mot en säker vård och patientsäkerhet. / Background: Reporting of a patients within inpatient healthcare was a common occuring moment for nurses. By paying attention to strategies and factors of relevance for reporting of should it be possible with a more safe patient care. Aim: To illustrate strategies and factors of relevance patient safety when reporting of patients between nurses within inpatient healthcare. Method: The design used was literature review. The review was based on 15 scientific articles of qualitative, quantitative or mixed method. The data have been collected from PubMed and Cinhal. Result: The result showed that strategies and and factors was of importance for the patient safety when reporting of. Strategies important to focus on was "preparation before reporting of, questions, bedside handover and reporting forms as Situation, Background, Assessment and Recommendations (SBAR) and head to toe. Factors described in the result were " content of the report, lack of time, team cooperation and attitudes, environment and technique. Conclusion: The conclusion of the literature review was that a number of strategies have impact on reporting of. These strategies are "preparation before reporting of, questions, bedside handover and reporting forms as SBAR and head to toe". Even factors have an impact on reporting of. Theses are "reporting content, lack of time, team cooperation and attitudes, environment and technique. These strategies and factors have impact on the work nurses conduct to secure healthcare and patient safety.