Vårdenheter i dagens sjukvård arbetar ofta och återkommande i överbeläggningssituationer. Detta kan innebära konsekvenser för patientsäkerheten. En litteraturstudie gjordes med granskning av 9 artiklar med syftet att belysa konsekvenser för patienter vid överbeläggningar inom somatisk slutenvård. Som största konsekvenser för patienter vid överbeläggningar identifierades brister i överrapporteringssituationer av patienternas fortsatta vård och konsekvenser av utlokalisering av patienter. För vårdpersonalen innebär utlokaliserade patienter ökade belastningar på flera nivåer, framförallt på grund av skillnader i kompetens och otillräckliga erfarenheter för att kunna tillgodose patienters omvårdnadsbehov. Kommunikationsbrist visades vara en bidragande faktor till vårdskador. Brister i basal omvårdnad kan leda till ökat lidande, förlängd vårdtid och komplikationer. Fortsatt forskning är angelägen, då det finns flera aspekter på ämnet som behöver belysas. / Health care units are frequently and repeatedly working with overcrowding situations. This can pose consequences to patient safety. A literature review was done with the review of nine articles with the aim to illuminate the consequences for patients with overcrowding wards at inpatient care units. Main consequences for patients with overcrowding wards were identified as lack of information at handoff situations regarding to the care of the patients and the consequences of the relocation of patients. Relocated patients implies increased loads on several levels for nursing staff , mainly due to differences in skills and insufficient experience to meet the care needs of patients. Lack of communication was shown to be a contributing factor to adverse events. Deficiencies in basic nursing care can lead to increased suffering, prolonged hospital stay and complications. Continued research is important, since there are several interesting aspects that need to be elucidated.

Inledning: En patientsäker vård bygger på korrekt information och att den informationen överförs på ett tillfredsställande sätt för att inga viktiga delar ska missas. Vårdprocessen är komplex och innehåller många viktiga bitar som behövs för en patientsäker vård. Vid omhändertagandet av en kritiskt sjuk patient arbetar vårdpersonalen ofta i team bestående av olika specialiteter och yrkeskategorier, vilka är beroende av en effektiv kommunikation och god samarbetsförmåga. En kritiskt sjuk patient flyttas ofta mellan olika enheter och vårdkedjan innebär ofta många överrapporteringar utmed vägen. Vid varje överflyttning finns en risk att något missas som kan få konsekvenser för den fortsatta vården. Syftet med den här studien var att identifiera riskfaktorer för patientsäkerheten vid överrapportering av kritiskt sjuka patienter. Metod: Författarna har använt sig av integrerad litteraturstudie för att kunna använda olika typer av studier. Resultat: Studiens resultat presenteras i fyra kategorier: Störningar, Brister i organisationen, Avsaknad av struktur för överrapportering och Samarbetssvårigheter. Konklusion: Riskfaktorer för patientsäkerheten vid överrapportering innefattar olika typer av störningar såsom bullrig miljö och avbrott i rapporten. Brister i organisationen yttrade sig som ett missnöje över att det inte gavs utrymme att förbereda sig och utföra överrapporteringen optimalt. Själva överrapporteringen verkade sakna struktur, en del använde checklistor andra improviserade rapporten. Vårdpersonalen tycktes även sakna ett gemensamt språk och hade en bristande respekt och förståelse för varandras arbetsuppgifter. / Introduction: Correct information and safe transmission of information without information loss are necessary for patient safety. The care process is complex and consists of many important pieces needed for a patient safe care. While caring for a critically ill patient, the caregivers often work in teams consisting of different medical specialties and disciplines. They are depending on an effective communication and smooth cooperative ability. A critically ill patient is often transmitted to several different units along the caregiving pathway. At every transmission there is a risk of information loss that may result in consequences during further caregiving process. The Aim of this study was to identify risk factors for patient safety at the handover of critically ill patients.  Method: This is an integrative review, which is a method for literature review that allows the use of different types of studies. Result: The result of this study is presented in four categories: Interruptions, Organization flaws, Lack of structure for handover and Cooperative difficulties. Conclusion: Risk factors for patient safety during handover included interruptions such as noisy environment and disruptions. The studies showed a dissatisfaction with the lack of space and time for preparation and to perform the handover optimally. The handover seemed to lack structure. Some used checklists, others improvised the handover. They seemed to be missing a common language and also a lack of respect and understanding for each other’s work assignments.

Akutmottagningens arbetsmiljö är stressfylld och dynamisk. Den genomströmmas av ett högt patientflöde, som kräver snabb medicinsk vård och omvårdnad. Den vanligaste informationsöverföringen mellan sjuksköterskor är överrapporteringen av patienter, där informationen används för den medicinska vården och omvårdnaden. Patientsäkerheten äventyras vid bristande kommunikation, där väsentlig information uteblir vid överrapportering, både inom och mellan olika professioner i vården. Bristande kommunikation är en vanlig orsak till vårdskador, och akutmottagningen är den avdelning på sjukhuset där rapporter är mest förekommande. Syftet var att undersöka vilka faktorer som har betydelse för att sjuksköterskans överrapportering på en akutmottagning ska ske på ett patientsäkert sätt. En litteraturstudie genomfördes vilken baserades på 10 artiklar av kvantitativ och kvalitativ metod. I resultatet framkom två huvudkategorier med tillhörande fem underkategorier: Överrapportering inom akutmottagningen; Betydelsen av en struktur, Arbetsmiljöns betydelse och Teamarbetets betydelse. Överrapportering till eller från akutmottagningen; Betydelsen av att skapa en helhetsbild och Betydelsen av samarbete mellan verksamheter. Faktorer som påverkade överrapporteringen och därmed patientsäkerheten var ostrukturerad överrapporteringsmall, skiftbyten, miljön för överrapportering, avbrott, tydlighet, samarbete i team och mellan verksamheter, arbetslivserfarenhet, arbetsrelationer, vårdkulturer och etiskt dilemma. Ytterligare forskning behövs för att belysa faktorer som påverkar överrapporteringen för sjuksköterskan på akutmottagningar. / The work environment of the emergency department is stressful and dynamic. It had a constant high flow of patient, who need an urgent multiple care and nurse care. The most common transition of information between nurse´s is the patient handover, where the information is used for the care and the nursing care. Patient safety is jeopardized in case of lack of communication, where essential information is unfulfilled in the case of handover, both within and between different professions in health care. Lack of communication causes frequently health injuries and the emergency department is the section at the hospital where handover is most common. The purpose was to investigate which factors are important for the nurse's handover at the emergency department to occur safe for the patient. A literature study was conducted which was based on 10 articles of quantitative and qualitative methods. The results revealed two main categories with five associated subcategories: Handover within the emergency department; The importance of a structure, The work environment´s importance and The teamwork´s importance. Handover to and from the emergency department; The importance of creating an overall picture and The importance of cooperation between units within health organizations. Factors which affected the handover and accordingly the patient safety was unstructured clinical handover model, shift changes, interruptions, the environment for handoffs, interruptions, clarity, collaboration in team and between organizations, working experience, working relationships, health cultures, and ethical issues. Further research needs to highlight the factors of importance in the handover for the nurse on emergency departments.

I Sverige drabbas cirka 100 000 patienter av vårdrelaterade skador. Systematisk kommunikationsöverföring mellan vårdpersonal är nödvändig för patientsäkerheten och god vård. Syftet är att undersöka om färre vårdskador uppstår vid systematisk rapportering utifrån standardiserade kommunikationsverktyg. En litteraturöversikt baserad på kvantitativa artiklar genomfördes. Det övergripande resultatet visade att det finns faktorer som påverkar hur kommunikationen förs fram. Resultatet visade delvis att antal vårddagar och vårdrelaterade skador reducerades vid användning av ett elektroniskt kommunikationsverktyg. De undersökta studierna gav ingen enhetlig evidens för sambandet färre vårdskador vid användning av ett standardiserat kommunikationsverktyg. Det går inte att dra någon slutsats om brist på systematisk kommunikationsöverföring bidrar till fler vårdskador då det inte finns tillräckligt med studier som undersöker detta. / In Sweden, approximately 100,000 patients suffer from health-related injuries. Systematic communication between healthcare professionals is essential for patient safety and good care. The purpose of this literature review is to investigate whether fewer health injuries occur in systematic reportering on the basis of standardized communication tools. A literature review based on quantitative articles was conducted. The overall result showed that there are factors that affect how communication is progressed. The results partly showed that the number of care days and care-related injuries was reduced when using an electronic communication tool. The analyzed articles did not provide a uniform evidence for the association of fewer health injuries when using a standardized communication tool. It is not possible to conclude that a lack of systematic communication transmission contributes to more health damage as there are insufficient studies examining this.

Bakgrund: Det förekommer brister i överrapportering från ambulanssjuksköterska till sjuksköterska på akutmottagning, vilket kan leda till negativa konsekvenser för patienten. Överrapportering är en stor riskfaktor inom vården, vårdskador hade kunnat undvikas genom informativ överrapportering. Tidigare forskning belyser brist på patientsäkerhet, sekretess samt kommunikation under överrapportering. Standardiserade kommunikationsverktyg anses stärka kvalitén på överrapportering. Syfte: Syftet var att undersöka faktorer av betydelse för överrapportering mellan ambulanssjuksköterska och sjuksköterska på akutmottagning. Metod: Kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats. Tio semistrukturerade intervjuer genomfördes med ambulanssjuksköterskor och sjuksköterskor på akutmottagning. Intervjuerna analyserades genom Graneheim och Lundmans kvalitativa innehållsanalys. Resultat: Resultatet presenteras i tre huvudkategorier och åtta underkategorier. Bristande sekretess var framträdande och härleddes till miljöns utformning. Sjuksköterskor på akutmottagningen upplevde ibland svårigheter att fokusera enbart på överrapporteringen där hög stressnivå och hög arbetsbelastning var de främsta bidragande orsakerna. Det som ansågs positivt och kunde gynna god och säker överrapportering var att få patienten delaktig, samt använda ett strukturerat kommunikationsverktyg såsom SBAR. Sjuksköterskorna inom båda yrkeskategorierna påpekade fördelen med att förstå varandras arbetssituation och att det bidrog till en ömsesidig respekt. Slutsats: Sekretessen under överrapporteringen är bristfällig, miljön är en stor bidragande faktor. Överrapportering sker vanligen i öppna miljöer med många avbrott och störande moment, vilket gör att sjuksköterskorna känner sig stressade. Brister i överrapportering förekommer och medför att viktig information om patienten går förlorad. Överrapportering önskas genomföras enligt ett strukturerat arbetssätt såsom SBAR i lugna och ostörda miljöer. Miljön behöver förbättras på akutmottagningar så att patientens integritet bibehålls. Fortsatt forskning behövs kring fenomenet överrapportering för att gynna patientsäkerheten samt personalens arbetsmiljö.

Bakgrund: Överlämnandet av patientansvaret från en vårdgivare till en annan är ett känt och återkommande riskmoment som påverkar kvaliteten och säkerheten inom vården. Tidigare forskning gällande anestesisjuksköterskans postoperativa överrapportering är begränsad. Syfte: Syftet var att identifiera faktorer som påverkar patientsäkerheten vid postoperativ överrapportering. Metod: En strukturerad litteraturstudie där 16 vetenskapliga artiklar analyserats utifrån Bettany-Saltikov och McSherrys stegmodell (2016). Resultat: Resultatet beskriver fyra kategorier: tillgång till information, variationer i arbetssätt, det professionella samspelet samt miljöfaktorers påverkan. Tillsammans beskriver de olika faktorer som påverkar patientsäkerheten vid postoperativ överrapportering. Slutsats: Studien pekar på ett samband mellan kvaliteten på överrapporteringen och patientsäkerheten. Anestesisjuksköterskan lämnar över patienter i särskilt utsatta situationer och måste därför vara extra uppmärksam på att korrekt och komplett information lämnas över samt att mottagaren har förstått det som sagts. Anestesisjuksköterskan kan bidra till en ökad patientsäkerhet genom att skapa rätt förutsättningar för säker överrapportering med ett organiserat arbetssätt, god förberedelse och genom att lämna rapport som är relevant för mottagaren. / Background: The transfer of patient responsibility from one healthcare provider to another is a known risk factor that continues to affect the quality and safety of patient care. Previous research on the nurse anesthetist’s postoperative patient handover is limited. Aim: To identify factors that affect patient safety in postoperative patient handover. Method: A systematic literature review where 16 articles were analyzed according to Bettany-Saltikov and McSherry’s nine step approach (2016). Results: The result describes four categories: access to information, variations in work procedures, professional interaction and the impact of environmental factors. Conclusion: According to this review there is a connection between the quality of the handover and patient safety. The nurse anesthetist takes care of patients in particularly vulnerable situations and must pay extra attention to providing accurate and complete information. The nurse anesthetist can contribute to improved patient safety by creating good conditions for safe handovers by being well organized, well prepared as well as ensuring the information is relevant for the recipient.

SAMMANFATTNING (Svensk)  Titel: Intensivvårdssjuksköterskors erfarenheter av överrapportering Fakultet: Hälsa, natur – och teknikvetenskap Kurs: Examensarbete – omvårdnad, 15 HP Författare: Josefin Axelsson & Mathilda Blomberg Handledare: Anders Sidenblad Examinerande lärare: Cecilia Olsson Examinator: Jan Nilsson Sidor: 24 Datum för examination: 2022-06-20 Svenska nyckelord: Intensivvårdssjuksköterskor, Erfarenheter, Överrapportering, Intensivvårdsavdelning Introduktion: Intensivvårdssjuksköterskors profession kännetecknas av arbete inom avancerad vård och i en högteknologisk miljö kombinerat med komplex omvårdnad vilket ställer höga krav på intensivvårdssjuksköterskors kompetens. Intensivvårdssjuksköterskor har ansvaret att både ge och ta emot överrapporteringar avseende patientens tillstånd och är ett moment som om det brister kan äventyra patientsäkerheten. Syfte: Intensivvårdssjuksköterskors erfarenheter av överrapportering inom slutenvården. Metod: Kvalitativ litteraturstudie, där åtta artiklar inkluderades och analyserades med manifest innehållsanalys. Resultat: Intensivvårdssjuksköterskorna erfarenheter resulterade i kategorin: Faktorer som påverkar överrapportering och tre underkategorier: Förberedelser och metoder, Kommunikationsverktyg och struktur, Att bemöta och att bli bemött. Konklusion: Överrapportering är komplex arbetsuppgift och det finns faktorer vid överrapportering som påverkar kvaliteten av rapporten. Kommunikationsverktyg och hur vårdpersonal uppträder mot varandra kan minska att patientinformation missas och risk för vårdskada blir lägre. Utbildning, klinisk träning och utvärdering av modeller för överrapportering kan öka patientsäkerheten. / ABSTRACT (English)  Title: Intensive care nurses' experiences of handover Faculty: Health, Science and Technology Course: Degree project – nursing, 15 ECTS Authors: Josefin Axelsson & Mathilda Blomberg Supervisor: Anders Sidenblad Examiner: Cecilia Olsson Examiner: Jan Nilsson Pages: 24 Date for the examination: 2022-06-20 Key words: Intensive care nurses, Experiences, Handover, Intensive care units Introduction: The profession of intensive care is characterized by work in advanced care and in a high-tech environment combined with complex nursing, wich places high demands on the competence of intensive care nurses. Intensive care nurses are responsible for both giving and receiving handover regarding the patients condition and are a moment that, if there are shortcomings, can jeopardize patient safety. Aim: Intensive care nurses' experiences of handover in inpatient care. Method: Qualitative literature study, where eight articles were included and analyzed with manifest content analysis. Results: The intensive care nurses experiences resulted in the category: Factors that affect handover and three subcategories: Preparations and methods, Communication tools and structure, To interact. Conclusion: Handover is a complex task and there are factors in handover that affect the quality of the report. Communication tools and how care staff behave towards each other can reduce that patient information is missed and the risk of care injury is lover. Education, clinical training and evaluation of models for handover can increase patient safety.

Background: Within health care communication is an essential prerequisite for a working system. When communication between different parties works well it results in good care. Communication failure has been proven to be the main reason for adverse events in health care. Another important aspect in the provision of good health care is to have good hand-offs between different health care providers and units. Previous research demonstrates that hand-offs between units are strongly linked to jeopardizing patient safety.   Aim: The aim with this literature review was to identify factors that affect hand-offs between different units Method: A literature review with a thematic analysis of ten qualitative articles  Result: Two themes and four subthemes were identified. “Circumstances during hand-off” with subthemes time available for the hand-off and organizational factors. The other theme was “Communication during hand-off” with subthemes interaction between nurses and what is said. Conclusion: Even though hand-off between units is an indigenous part of health care it is still being affected by factors that could be changed through extracting and implementing evidence-based methods. / Bakgrund: Inom hälso-och sjukvården utgör kommunikation en viktig förutsättning för ett fungerande system. När kommunikationen mellan olika parter inom vården fungerar bra resulterar detta även i god vård. Brister i kommunikation har visat sig vara en av de största orsakerna till vårdskador. Utöver en god kommunikation är bra överrapporteringar viktiga för att patienter ska få god vård mellan olika vårdpersonal och vårdenheter. Tidigare forskning visar att överrapporteringar mellan olika vårdenheter är starkt förknippat med risker i patientsäkerheten. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att identifiera faktorer som påverkar överrapporteringar mellan olika vårdenheter. Metod: En litteraturöversikt med en tematisk analys av tio kvalitativa artiklar.  Resultat: Två teman och fyra subteman identifierades. ”Omständigheter under överrapporteringen” med subteman disponibel tid för överrapporteringen och organisatoriska faktorer. Det andra temat var ”kommunikation under överrapporteringen” med subteman interaktion mellan vårdpersonal och vad som sägs. Slutsats: Trots att överrapporteringar mellan olika avdelningar är en naturlig del av vården påverkas de av faktorer som skulle kunna förändras genom framställandet och implementeringen av evidensbaserade metoder.

Bakgrund: Patientdelaktighet är en viktig del av personcentrerad omvårdnad och således centralt i sjuksköterskans arbete. Traditionellt sett har överrapportering vid skiftbyte mellan sjuksköterskekollegor utförts i frånvaro av patienten. Studier visar att överrapportering vid patientens sängkant, så kallad bedside handover (BHO) kan öka patientdelaktigheten. Syfte: Syftet var att sammanställa veten-skaplig litteratur som beskriver sjuksköterskors erfarenheter av bedside handover. Metod: En litteraturstudie utfördes innehållande tio vetenskapliga artiklar. Artiklarna hämtades från databaserna CINAHL och PubMed och kvalitets-granskades med SBUs granskningsmall som underlag. Data analyserades med innehållsanalys som metod. Resultat: Fyra huvudkategorier identifierades med åtta tillhörande underkategorier. 1) Personcentrerad omvårdnad 2) Arbets-effektivitet och patientsäkerhet 3) Konfidentialitet och 4) Tid och kunskap. Konklusion: BHO kan medföra utmaningar gällande konfidentialitet, tidshantering och kunskap men också främja patientdelaktighet och patientsäkerhet vilket är väl förenligt med hur sjuksköterskan ska bedriva sitt arbete. / Background: Patient involvement is an important part of person-centered care and therefore essential in the nurse's work. Traditionally the shift-to-shift handover between nurses has been carried out in the absence of the patient. Studies have shown that bedside handover (BHO) may increase patient involvement. Aim: The aim was to compile scientific literature describing registered nurses' experiences of bedside handover. Method: A literature review based on ten scientific articles was performed. The articles were retrieved from the databases CINAHL and PubMed and quality reviewed using SBUs review template. The data was analyzed using content analysis as a method. Result: Four main categories with eight corresponding subcategories emerged. 1) Person-centered care, 2) Work efficiency and patient safety, 3) Confidentiality and 4) Time and knowledge. Conclusion: BHO may bring challenges concerning confidentiality, time management and knowledge but also promote patient involvement and patient safety which is in line with how the nurse shall conduct their work.

Bakgrund: För att säkerställa säker och kontinuerlig vård är det väsentligt att kommunikation och samverkan mellan sjukvårdspersonal fungerar. Exempel på sådan samverkan kan äga rum vid överrapportering mellan två sjuksköterskor under skiftbyte, vilket innebär att sjuksköterskor delger varandra väsentlig patientinformation. Informationsöverföring är ett särskilt utsatt riskområde i vården och ett kritiskt moment för att uppnå god patientsäkerhet. Det finns olika typer av överrapportering, det går även att anpassa överrapporteringen med olika modeller och verktyg. God kommunikation är ett av sjuksköterskans viktigaste redskap i omvårdnadsarbetet.  Syfte: Studiens syfte är att belysa grundutbildade sjuksköterskors upplevelser av överrapportering och dess inverkan på patientsäkerheten.  Metod: Litteraturstudien baserades på tolv vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats som sedan utgjorde studiens resultat. Artiklarna inhämtades från två olika databaser, med inriktning på omvårdnad. Artiklarna kvalitetsgranskades med SBU:s granskningsmall som underlag. Data analyserades i fem steg som tog isär artiklarnas helhet till delar. Slutligen bildade delarna en ny helhet. Resultat: Utifrån analysen kunde två teman identifieras och utifrån dem kunde tio tillhörande underkategorier formas. De två temana var Bygga en gemensam patientbild och Överrapportering.  Konklusion: Överrapportering är en mångsidig process. Sjuksköterskor beskrev många upplevda faktorer som kunde påverka kvalitén på överrapporteringen och därmed hur överrapporteringen påverkade patientsäkerheten. Sjuksköterskor upplevde att en fullgod överrapportering hade positiv inverkan på patientsäkerheten. / Background: To ensure safe and continuous care it’s vital that communication and coordination amongst medical personnel is working. This type of coordination can take place during shift report between two nurses at shift change, during which nurses share vital patient information. Transfer of information is an especially vulnerable risk area within health care and a crucial moment to ensure patient safety. There are different types of shift report, different models and instruments can also be used to customize the shift report. Adequate communication is one of nurses’ most important tool in nursing care.  Aim: The aim of the study is to highlight nurses’ experiences of shift report and its impact on patient safety.  Method: The literature review was based on twelve scientific articles with qualitative study design that created the structure for the literature review’s result. The articles were retrieved from two databases focusing on nursing care. The articles’ quality was assessed using a template from the SBU. The data was analyzed in five steps where the essence from the articles’ results was extracted from a whole into individual parts. Finally, the parts were assembled making a new whole. Result: Two themes were identified from the analysis, and based on them ten subcategories could be created. The themes were Building a mutual patient picture and Experiences of shift report.  Conclusion: Shift report is a many-sided process. Nurses described having experienced many different factors that could affect the quality of the shift report and therefore the shift report’s effect on patient safety. Nurses experienced that an adequate shift report had a positive impact on patient safety.