Mellan åren 1996-2011 minskade befolkningen i mer än hälften av Sveriges kommuner. Syftet med studien är att undersöka om och i sådana fall hur krympande kommuner hanterar sin negativa befolkningsutveckling i översiktsplanen. Vidare handlar syftet om att finna mönster och avvikelser i både de fall kommunerna innehar och inte innehar ett resonerande kring och ett angreppssätt (strategier och metoder) mot själva situationen. Totalt 23 stycken översiktsplaner har legat till grund för studien vilken bygger på en innehålls-analys utifrån undersökningskategorierna: nuläge, prognos och mål samt angreppssätt. Medhjälp av analysverktygen har kommunernas medvetenhet och angreppsätt, men även avsaknaden av dessa, försökts identifierats. Arbetet har även gjort en ansats till att belysa vad som egentligen är kommunernas huvudsakliga syfte med deras översiktsplaner. Trots att översiktsplanen innehar rollen av en långsiktig och strategiskt mark- och vattenanvändningsplan förefaller det i denna studie som om den även kan anta andra roller. Efter en kartläggning av kommunernas syn och hantering beträffande den negativa befolkningsutvecklingen kan flera slutsatser dras. Bland annat tycks det finnas en stor medvetenhet när det gäller den dåtida och nutida befolkningsutvecklingen, men inte när det gäller den framtida. De mål och angreppssätt som kunde identifieras verkade därtill vara tämligen tillväxtorienterade med fokus på nya invånare och företag.

Denna uppsats undersöker kommungemensam översiktsplanerings funktion som ett verktyg för regional utveckling. Traditionell översiktsplanering sker inom en kommuns gränser för att peka ut önskad samhällsutveckling inom kommunen, men det finns idag exempel på kommuner som i ett försök att greppa komplexa kommunöverskridande frågor genomför delar av sin översiktsplanering tillsammans med närliggande funktionellt sammankopplade kommuner. Först i landet med denna typ av plansamarbete var Linköpings och Norrköpings kommun i Östergötland genom sin plan Gemensam översiktsplan för Linköping och Norrköping som vann laga kraft 2010. Utifrån exemplet Linköping och Norrköping diskuteras i uppsatsen kommungemensam översiktsplanering i förhållande till omkringliggande kommuner, dagens regionala- och kommunala planeringssystem och analyserna ställs mot teorier kring bland annat regionalisering samt storstäders betydelse för samhällsutveckling i en globaliserad värld.Genom textanalys av Linköping och Norrköpings gemensamma översiktsplan, samt intervjuer med nyckelpersoner inom översiktsplanering i de två kommunerna och regionförbundet Östsam har en kärnproblematik belysts i att regionala grepp tas inom kommunal planering för större geografisk yta än vad kommunerna har rådighet över. Den gemensamma planen upplevs få en regional betydelse genom en statusökning gentemot traditionella översiktsplaner och kan tolkas styra den regionala utvecklingen genom att greppa frågor kring samhällsutveckling kopplat till städernas arbetsmarknadsregioner.

No description available.

No description available.

Syftet med den här studien är att undersöka hur jämställdhet har behandlats i förhållande till övriga sociala kategorier i översiktsplaneringen. Vidare är syftet att undersöka om detta skiljer sig åt mellan olika typer av kommuner och över tid. Studien bygger på en intersektionell ansats och urvalet bygger på tidigare teorier kring genuskontrakt där fem kommuner i varje genuskontraktstyp inkluderas. Kommunernas översiktsplaner, både aktuella och äldre, studeras genom att genomföra en kvantitativ textanalys där sociala kategoriers utrymme undersöks och en diskursanalys där beskrivningen av sociala kategorier studeras. Resultatet visar att tio sociala kategorier inkluderas i översiktsplaneringen. Jämställdhet har gått från att få näst minst utrymme i de äldre översiktsplanerna till att idag få näst mest utrymme jämfört med övriga sociala kategorier. Jämställdhet beskrivs på liknande sätt som barn, funktionshindrade och äldre att gynnas av en nära, funktionsblandad stad med fungerande kollektivtrafik. Vilket genuskontrakt en kommun har påverkar främst hur kommunerna beskriver jämställdhet, mångfald och äldre.

Sveriges befolkning har under de senaste åren som helhet vuxit kraftigt men befolkningstillväxten har varit ojämnt spridd över landet. Detta då det främst är städer och starkare regioner som vuxit. Samtidigt som den totala befolkningen ökat har andra mer perifert belägna områden uppvisat den motsatta utvecklingen och istället minskat befolkningsmässigt. Utvecklingen förstärks ofta av låga fertilitetstal och en allt äldre befolkning. En minskande befolkning ger upphov till speciella förutsättningar för kommunernas möjligheter att skapa en god livsmiljö och ett ökande välstånd för dess befolkning.   Utifrån detta perspektiv syftar denna studie till att undersöka hur kommuner som befinner sig i stagnation tänker sig att de ska kunna utveckla eller bibehålla invånarnas välstånd. Studien har genomförts med den teoretiska utgångpunkten att organisationer och i det här fallet kommuner kan påverkas av olika tankefigurer och planeringsdoktriner. Deras stabilitet och förespråkande av vissa lösningar kan leda till en spårbunden där andra alternativ blir förbisedda. Studien har försökt besvara om stagnerande kommuner påverkas av sådana tankefigurer.    Studien har genomförts som en fallstudie där sex svenska stagnerande kommuner har utgjort fallen. De olika fallen har studerats med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys vilken fokuserat på att djupstudera de utvalda kommunernas översiktsplaner. Det empiriska materialet har studerats genom ett antal analysfrågor vilka legat till grund för vilka delar som varit relevanta att lyfta fram. De nådda resultaten har sedermera analyserats med stöd av den presenterade forsknings- och kunskapsöversikten samt de teoretiska utgångspunkterna.   De dragna slutsatserna visar på att stagnerande kommuner generellt sätt ser stagnation och de effekter som den innebär som något negativt som de anser behöver brytas. Något som de tänker sig ska kunna ske genom att nya människor lockas att bosätta sig i kommunerna genom det som kommunerna betecknar som attraktiva boenden. Studien visar dock på att det överlag saknas tydliga planeringslösningar för hur en sådan utveckling ska kunna ske. Istället kan kommunernas inriktning ses som en slags from förhoppning att utvecklingen snart ska vända. Detta gör sammantaget att mycket av ställningstagandena i översiktsplanen liknar den allmänna politikens strävan efter att attrahera nya invånare och företag vilka ska bidra med tillväxt och därigenom ett ökande välstånd.   Det stora inslaget av allmänna politiska inslag i översiktsplanen visar på att tillväxtdoktrinen har en stor inverkan även på stagnerande kommuners planering. Med utgångspunkten att de studerade kommunerna under en längre tid påverkats av stagnation skulle det kunna varit rimligt att anta att de anpassat sig efter förutsättningarna och försökt hitta andra lösningar för att skapa välstånd. En förklaring till att så inte förefaller vara fallet kan vara tillväxtdoktrinens starka ställning i samhället något som gör att kommunerna inte ser några andra alternativ än att följa denna. Detta gör att kommunerna kan anses sitta fast i den dominerande tankefiguren.

Varje kommun har en översiktsplan som beslutsstöd till den fortsatta utvecklingen inom kommunens gränser. Kommunerna i Sverige gör på olika sätt, vissa har de i digitalt format och vissa i PDF-format. Det är både krångligt att hitta rätt dokument och kartorna är heller inte så exakta i noggrannheten. Syftet med detta arbete är då att följa en rekommendation för en databas-modell för att digitalisera Luleå kommuns översiktsplan. Målet med detta arbete är att Luleå kommuns översiktsplan ska digitaliseras till WMS-format och publiceras på en kartplattform. Det finns två frågeställningar till detta som dels behandlar hur en WMS skapas, dels om det är möjligt att skapa en digital översiktsplan i WMS-format. Arbetet planeras upp i större drag där planen är att först inhämta information och prata med externa kontakter samt handledare. Detta då det är ett stort arbete som måste avgränsas, i detta fall till den geospatiala informationen. WMS:en ska sedan tas fram, testas och utvärderas. Slutsatsen av arbetet blev att det är möjligt att skapa en digital översiktsplan med hjälp av en WMS. Det finns olika tillvägagångssätt för hur det går till och den mer komplicerade frågeställningen besvaras genom resultatet och en av bilagorna.

Syftet med denna uppsats är att studera begreppen urban sprawl och Smart Growth utifrån ett hållbarhetsperspektiv, samt att undersöka vad dessa begrepp innebär för utvecklingen av den amerikanska stadsplaneringen också för de amerikanska städernas utformning. Urban sprawl innebär en utglesning av städer, något som i stor utsträckning har skett i USA sedan bilismens ökade framfart under 1950-talet. Smart Growth är ett ideal som förespråkar motsatsen till sprawl, det vill säga tätare städer där bilens roll blir mindre och mer utrymme ges åt gångare och cyklister. För idealet finns tio stycken principer som ska göra Smart Growth till verklighet. Utifrån dessa principer har jag - med hjälp av en kvalitativ textanalys - undersökt översiktsplaner från fem stycken amerikanska städer. Målet med analysen var att se i vilken utsträckning Smart Growth redovisades inom den amerikanska stadsplaneringen. Resultatet visade att principerna för Smart Growth presenterades i bred utsträckning i fyra av dem fem undersökta planerna. Detta för att det finns goda skäl att tro att den amerikanska stadsplaneringen kommer att sträva mot en tätare stadsbild. Trots detta är det inte säkert att urban sprawl kommer att försvinna. Slutsatsen är således att både urban sprawl och Smart Growth förmodligen kommer att karaktärisera den amerikanska stadsplaneringen under de kommande decennierna.

I kandidatarbetet undersöks kommuners förhållningssätt till exploatering av jordbruksmark. Minskade arealer åkermark för jordbruket har blivit allt mer uppmärksammat i samband med en växande befolkning som kräver att livsmedelsproduktionen fortskrider. Samtidigt som detta så finns ett intresse hos kommunerna att bygga bostäder för att möta befolkningstillväxten. Skyddandet av jordbruksmark står ofta i konflikt med utbyggnad och med planmonopolet är det upp till kommunerna att utifrån lagstiftning själva besluta om sin markanvändning och motstående intresse.    Syftet med arbetet är att undersöka hur ianspråktagandet av jordbruksmark har förändrats sedan början av 2000-talet till idag. Då blir det möjligt att förutse i vilken riktning utbyggnaden på jordbruksmark försätter i. För att besvara frågorna har ianspråktagandet av jordbruksmark och hanteringen av det undersökts i sydvästra Skåne. Specifikt två kommuner, Eslöv och Trelleborgs kommun med översiktsplaner från 2018 samt tidigare översiktsplaner från 2001 respektive 2002. Fokus har legat på att synliggöra förändringen översiktsplanerna i mellan, hur markanspråket motiveras samt hur länsstyrelsens förhållningssätt mot markhushållningen av jordbruksmark har förändrats. Två styrfilosofier inom svensk planering, plan- och miljöparadigmet används för att skapa ytterligare förståelse för vilket synsätt kommunerna har på planeringen och markanvändningen av jordbruksmark.    Det har framkommit i arbetet att kommunernas sätt att se på jordbruksmarken har förändrats. Bevarandet av jordbruksmark har blivit en viktigare och naturligare del i översiktsplanerna samtidigt som förtätningsförslag är allt mer förekommande. Trots detta fortsätter bostadsbyggandet att ta jordbruksmark i anspråk. Det visar sig att kommunerna inte motiverar vilket väsentligt samhällsintresse som tillgodoses genom att ta jordbruksmark i anspråk.

<p>Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka i vilken utsträckning som Halmstads kommun har inkluderat boendesegregationsfrågan i sin översiktplanering, samt om hanterandet av frågan i samband med den fysiska planeringen har genererat goda förutsättningar för att implementera eventuellt förekommande integrationsmål. </p><p>Metod: Samtalsintervjuer med fem tjänstemän och fem politiker för att studera hanterandet av integrationsfrågan i beredningen och verkställandet av den kommunövergripande översiktsplanen för Halmstads kommun från år 2000. Metoden består också av beskrivande idéanalys av översiktsplanen för att kunna avgöra dess tydlighet och giltighet avseende integrationsfrågan på bostadsmarknaden i Halmstad.</p><p>Resultat: Det har kunnat påvisas att Halmstads kommun har angett målet att motverka segregation i översiktsplanen, men det har samtidigt funnits stora problem som försvårat implementeringen av detta mål och styrningen av bostadsmarknaden mot integration. </p><p>Under beredningsfasen förelåg det problem med att inkludera integrationsfrågan då man utgick från en traditionell syn på samhällsplanering som innefattade andra värden är integration. Framför allt dominerade mer tekniska värden under beredningen av planen.</p><p>Under beslutsfasen försvårades implementeringen av att översiktsplanen varken var tillräcklig tydlig eller giltigt för att kunna fungera som vägledning för de implementerande organen. Otydligheten bestod i att det saknades anvisningar om hur de implementerande organen skulle relatera sina arbeten till integrationsmålet. Ogiltigheten härrörde från att det varken fanns en korrekt beskrivning av segregationsmönstren i staden eller av relationen mellan åtgärder och mål.</p><p>Under genomförandefasen försvårades implementeringen av översiktsplanens integrationsmål av att de verkställande tjänstemännen och politikerna i nämnder och förvaltningar inte förstod eller förmådde relatera sina uppdrag till integrationsmålet i översiktsplanen. Viljan att verkställa integrationsmålet saknades dock inte.</p>