I Sverige har förekomsten av övervikt och fetma fördubblats de senaste tjugo åren och hälsoproblemet drabbar främst barn. Övervikt och fetma hos barn innebär sämre förutsättningar för ett hälsosamt liv som vuxen. Sjuksköterskan möter överviktiga barn i sitt arbete och har därför möjlighet att hjälpa dem och deras familjer i en förändringsprocess mot ett hälsosammare liv. Syftet med studien är att beskriva föräldrars upplevelser av att ha ett överviktigt barn. Intervjustudier har analyserats med kvalitativ metod för att öka förståelsen kring fenomenet. I resultatet framgår att det endast är mödrarnas upplevelser som speglas och inte fädernas. Vi har tolkat det som att mödrarnas upplevelser grovt sett kan delas in i två kategorier: Dels de mödrar som har insikt i att barnet är överviktigt, dels mödrar som saknar denna insikt.Bland de mödrar som har insikt är upplevelsen av att ensam bära ansvaret starkast. De mödrar som inte har insikt har svårt att acceptera att deras barn klassificeras som överviktigt. Sjuksköterskans främsta mål är att engagera hela familjen i livsstilsförändringarna. Då mödrarnas upplevelser av barnets vikt grundar sig i två olika uppfattningar så måste sjuksköterskan möta dessa på olika sätt. I mötet med de mödrar som inte har insikt måste sjuksköterskan först och främst främja medvetenhet hos hela familjen. Då mödrarna har insikt bör hon istället arbeta på ett stödjande sätt och lägga stor vikt vid att involvera hela familjen i förändringsprocessen. / <p>Program: Sjuksköterskeutbildning</p><p>Uppsatsnivå: C</p>

Förekomsten av övervikt och fetma bland barn och ungdomar är hög och ökar ständigt i västvärlden, så även i Sverige. Idag är omkring 400 000 barn och unga överviktiga vilket kan leda till hälsorelaterade problem. Som allmänsjuksköterska kan man i många olika vårdkontexter träffa unga personer med övervikt och fetma. Det är därför viktigt att få kunskap om hur en ung överviktig upplever sin livsvärld. Studiens syfte är att beskriva unga människors upplevelse av att leva med övervikt och fetma. Metoden är en litteraturöversikt av kvalitativa och kvantitativa vetenskapliga artiklar som är skrivna utifrån ett livsvärldssperspektiv. I resultatet kom vi fram till att övervikt påverkar unga människor i många anseenden. Det kan bl.a. leda till att känna missnöje med sin kropp, känna sig mobbad, känna oro, känna sig ambivalent, inte känna sig som andra och känna vilja till att förändra sin kropp. Slutligen diskuteras olika faktorer som påverkar risken att bli överviktig t.ex. alltmer stillasittande aktiviteter i det dagliga livet i både hem och i skola. Vi anser det viktigt att belysa detta ämne för att vi inom vården ska kunna ta hand om unga överviktiga på bästa möjliga sätt. / <p>Program: Sjuksköterskeutbildning</p><p>Uppsatsnivå: C</p>

Övervikt och fetma är ett ökande problem som leder till ökad sjuk- och dödlighet. Det innebär ett lidande för patienten och stora kostnader för samhället. För att en patient ska minska i vikt krävs livsstilsförändring och i detta arbete har distriktssköterskan en stödjande funktion. Syftet med den här studien är att öka kunskaperna om hur distriktssköterskan inom primärvården kan arbeta med överviktiga och feta patienter för att hjälpa dem till varaktig viktminskning. Vi vill belysa vilka svårigheter som finns och vilka faktorer som underlättar. Vi vill även se vad som utmärker effektiva viktminskningsprogram. Vi har gjort en systematisk litteraturstudie med analys av kvantitativ och kvalitativ forskning. Resultatet visar att sjuksköterskor och läkare tycker att rådgivning vid övervikt/fetma är ett svårt och känsligt ämne. De ger oftare livsstilsråd till överviktiga patienter när de har en medicinsk sjukdom relaterad till övervikten. Tidsbrist är en försvårande faktor. Sjuksköterskorna och läkarna upplever att de har otillräckliga kunskaper i arbetet med livsstilförändring. De efterfrågar mer utbildning och stöd från organisationen. De studier om viktminskningprogram vi har analyserat var upplagda på olika sätt och var därför svåra att jämföra. De var även genomgående av låg metodologisk kvalitet och därför är det svårt att rekommendera något av programmen till den svenska primärvården. Även flera av de övriga studierna har metodologiska brister varför resultaten bör tolkas försiktigt. / Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot distriktssköterska

Övervikt och fetma ökar i världen och Sverige vilket medför en ökad sjukdomsrisk.Överviktiga personer upplever att de inte passar in och stigmatiseras av samhället därhälso- och sjukvården också räknas in. I tidigare forskning har svårigheter kring attvårda överviktiga prehospitalt beskrivits. Relaterat till den ökande förekomsten avövervikt och fetma och svårigheten att vårda personer med övervikt eller fetma är det avintresse att undersöka hur ambulanspersonal upplever det att vårda dessa patienter.Syftet med denna studie var att undersöka ambulanspersonals upplevelse av att vårdapersoner med övervikt eller fetma. Data insamlades från ambulanspersonal viaintervjuer där data sedan analyserades med en induktiv kvalitativ analysmetod. Detframkom i resultatet att informanterna upplevde att mötet väcker tankar om situationensom den överviktiga personen befinner sig i samt att de konfronteras med sina egna ochandras fördomar om övervikt och fetma. Ambulanspersonalen upplevde att det fannssvårigheter att ge god och lika vård relaterat till brist på utrustning men även fysiskahinder hos patienten. Svårigheterna gäller både medicinska åtgärder samt förflyttning.De upplever att fokus i mötet tenderar att bli problemlösande avseende förflyttning därvården hamnar i skymundan. För att vårdmötet med dessa personer ska bli ett bra mötesom främjar hälsa och välbefinnande blir det viktigt att se sin patient som en helhet därkroppen inte kan skiljas från personen utan patienten måste ses som en helhet i denkontext han eller hon befinner sig i. / Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot ambulanssjukvård

Övervikt blir ett allt större problem världen över,där antalet personer med övervikt eller fetma ständigt ökar. Samtidigt har det visats att negativa attityder och fördomar mot överviktigapersonerfinns i alla delar av samhället, inklusive inom vården. Syftet med detta examensarbete är att med hjälp av Fat PhobiaScale undersöka om dessa attitydertill övervikt finns även hos sjuksköterskestudenter och civilingenjörsstudenter vid Luleå tekniska universitet. Enkäter skickades per e–post till 200 studenter av vilka 90svarade. Resultaten analyserades med enfaktoriell ANOVA,där utbildningsprogram, deltagarens BMI (Body Mass Index) och kön var faktorer,och poäng på Fat Phobia Scale var beroendevariabeln. Ingen effekt erhölls för någon faktor. Nivåerna hos fördomsfullhet låg på en måttlig nivå. Resultatentolkas som att negativ attityd till överviktiga inte är ett problem bland studenter vid Luleå tekniska universitet.

Bakgrund: Övervikt och fetma bland barn och ungdomar är ett växande samhällsproblem då det ökar världen över och är en stor riskfaktor till att drabbas av många av de välfärdssjukdomarna som finns idag. Orsakerna till att drabbas av övervikt eller fetma är en blandning av levnadsvanor, genetiska-, sociala-, psykologiska- och kulturella faktorer. Barn som är överviktiga eller lider av fetma riskerar att vara det livet ut. Sjuksköterskan har som uppgift att främja hälsa genom att ha en holistisk syn på individen. En insikt i hur varje person uppfattar sin livskvalitet är därför en grundläggande utgångspunkt.  Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva barn och ungdomars livskvalitet vid övervikt eller fetma skattat utifrån det egna och föräldrarnas perspektiv.  Metod: Litteraturstudie av beskrivande design som omfattar 12 stycken artiklar, varav en använde mixed method och de övriga 11 använde kvantitativ ansats.  Huvudresultat: Barn och ungdomar som led av övervikt eller fetma skattade ofta sin livskvalitet lågt. Detta framför allt i kategorierna för fysiska- psykiska- och sociala funktioner då många uppgav sämre fysiskt välmående och hade svårigheter att delta i fysisk aktivitet, upplevde nedstämdhet och hade en låg självkänsla. Erfarenheter av mobbing och utanförskap var vanligt förekommande hos dessa barn och ungdomar.  Slutsats: Samband mellan låg livskvalitet och ökad vikt kunde observeras i domänerna för fysisk- psykisk- och social funktion. Då övervikt och fetma bland barn och ungdomar ständigt ökar världen över behöver sjuksköterskan ha en förståelse för detta fenomen för att kunna ha ett holistiskt synsätt på individen och ge ett gott stöd för att stärka barnen och ungdomarnas känsla av sammanhang i sitt arbete med att främja hälsa. / Background: Overweight and obesity among children and adolescents is an increasing societal problem all over the world and a serious risk factor of being affected by many of the welfare diseases that exists in present time. The main causes of being overweight or obese is a mix of living habits, genetic- social-, psychological- and cultural factors. Children who are overweight or suffer from obesity have a great risk of being in that condition for the rest of their lives. It is in the nurses tasks to promote health by a holistic viewpoint of the individual. An insight of each person’s perception of their quality of life is a fundamental starting point.  Aim: To describe children and adolescents quality of life when overweight or obese, estimated on personal and parent perspective.  Method: A literature study of descriptive design based on twelve articles wherein one article used a mixed-method and the remaining eleven used a quantitative approach.  Main result: Children and adolescents who were overweight or suffered from obesity often assessed a low quality of life. Prominently in the categories of physical- psychological- and social functioning where many declared a decrease in physical wellness and difficulties in participating in physical activities, experienced depression and a low self-esteem. Experiences of bullying and alienation were common in these children and adolescents.  Conclusion: A correlation between a low quality of life and an increase in weight were observed in the domains of physical-, psychological- and social functioning. Because of the global increase in overweight and obesity in children and adolescents, the nurse needs an understanding of the phenomenon in order to have a holistic approach to the individual and act as support system to strengthen these children and adolescents’ sense of coherence in order to promote health in the profession.

Övervikt och fetma är ett ökande folkhälsoproblem över hela världen, och så även dess följdsjukdomar såsom diabetes, högt blodtryck och cancer. Viktreducerande operationer ses som den mest effektiva metoden för gravt överviktiga personer att minska i vikt. Syftet med denna litteraturstudie var att studera människors upplevelser efter att de genomgått en viktreducerande operation. Studien genomfördes som en kvalitativ manifest innehållsanalys med induktiv ansats, eftersom fokus var på människors upplevelser.10 kvalitativa artiklar valdes ut och analyserades vilket resulterade i tre kategorier: Att upplevelsen av att hopp och förväntningar blandas med oro, skuld och skam. Att uppleva en förändrad relation till mat och känslan av förlust och att relationen till den egna kroppen förändras. En slutsats som drogs var att personer som genomgått en viktreducerande operation kan uppleva ett lidande i form av livslidande eller sjukdomslidande på grund av de förändringarna som sker efter operationen. Förändringarna kan skapa en oro och upplevelser av att vara begränsad i livet. I klinisk praxis så behöver hälso- och sjukvårdspersonal skapa en god relation, fördela makten jämnt mellan parterna, lyssna på-, tro på- och respektera personerna. Detta för att kunna stärka deras egen självkontroll och egenvård.

Bakgrund: Barns övervikt ökar i Sverige, vilket är en trend som behöver brytas. Vårdpersonal upplever att det är svårt att samtala om ämnet med föräldrar. Syfte: Undersöka och öka förståelsen för föräldrarnas perspektiv av samtalen med vårdpersonal gällande barns övervik samt identifiera barriärer inom kommunikationen. Metod: Arbetet är en allmän litteraturöversikt som visar på det sammanfattade kunskapsläge som råder. Resultat: Fyra kategorier samt 11 subkategorier har framkommit i resultatet. Föräldrar anser att bemötandet och relationen med vårdpersonal är viktig. Vissa ordval bör undvikas och föräldrarna bör mötas med respekt och inte skuldbeläggas. Familjecentrerad vård föredras. Föräldrar kan ha ett annat synsätt på vad som är mest motiverande för att genomföra en livsstilsförändring. Ett område som delade gruppen föräldrar är huruvida barnet ska närvara vid övervikssamtal. Rädsla att barnet ska ta skada uppgavs vara orsaken. Rådgivningen som ges kritiseras generellt. Föräldrars oro för barnets övervikt behöver tas på större allvar. Barriärer som okunskap, tidsbrist, övervikt och omedvetenhet hos föräldrar samt kulturella skillnader har också identifierats. Slutsats: Arbetet visar på att övervikt ska behandlas som vilket annat sjukdomstillstånd som helst. Familjecentrerad vård föredras där hela familjen involveras. Familjen ska mötas med respekt och inte skuldbeläggas. Kunskapsnivån och motivation till förändring kan förbättras av vårdpersonal. Negligera inte oro för övervikt. Barriärer inom området kräver eftertanke från vårdpersonalens sida. / Background: Overweight among children in Sweden increases, this trend needs to change. Health care professionals find it difficult to talk about the subject with parents. Aim: Increase the understanding of parents’ perspective on conversations with health care professionals regarding their child’s overweight and identify barriers in communication. Methods: General literature review. Result: Four categories and 11 subcategories have emerged. Parents consider the relationship with health care professionals to be important. Certain choices of words should be avoided and parents should be treated with respect and not guilt. Family-centered care is preferred. Parents may have another approach to what’s most motivating to make a change in their lifestyle. One area that divides the group of parents’ is whether or not the child should be present during the meeting about overweight. The cause of this is fear that the child should be harmed. Counseling given today is generally criticized. Parents concearns about the childs overweight should be taken seriously. Barriers such as ignorance, lack of time, overweight in parents, unawareness of parents and cultural differences have been identified. Conclusion: Overweight should be treated as any other health condition. Family-centered care is preffered where the whole family is involved. The family should be treated with respect and not be subject to guilt. Knowledge and motivation for change can be improved by health care professionals. Do not neglect concerns about overweight. Barriers in this area require consideration from the health care professionals.

<p>Ohälsan ökar i västvärlden som en följd av bland annat försämrade kostvanor och alltför lite fysisk aktivitet. För att öka aktivitetsgraden hos den vuxna befolkningen i Sverige erbjuds många via arbets¬givaren möjlighet till friskvård på betald arbetstid. Syftet med denna studie var att undersöka olika aspekter av motivation och inställ¬ning till motion hos individer som nyttjar respektive inte utnyttjar friskvårdsförmånen. Data samlades in genom semistruktu¬rerade intervjuer med tio personer vilka sedan analyserades enligt teoristyrd tematisk analys. Deltagarna besvarade även ett standardiserat mät¬instrument (Sport Motivation Scale). Undersökningen utgick från Self-Determination Theory som bygger på tanken att beteenden som styrs av inre motivation har större chans att upprätthållas än de som styrs av yttre motivation. Resultatet visade att de som nyttjar frisk¬vårdstimmen i större utsträckning drivs av inre motivation än de som inte nyttjar denna. För att fler anställda skall utnyttja frisk¬vårdsförmånen bör arbetsgivaren satsa på personlig rådgivning samt skapa en organisa¬tions¬kultur där motion är ett naturligt inslag och där den inre motiva¬tionen uppmuntras.</p>

<p>Syftet med den här studien var att belysa i vilken utsträckning skolan arbetar i linje med styrdokumenten, avseende hälsa, begränsat till övervikt och fetma. Läroplanen (Lpo 94) visar att skolan bland annat skall ge barnen en kunskap och förståelse kring att sättet att leva påverkar den egna hälsan. För att belysa hur skolan arbetar i enlighet med detta, intervjuades fyra lärare samt en rektor. Rektorer från sju andra skolor fick dessutom besvara enkätfrågor kring hur de arbetar med övervikt och fetma vid sina skolor. Resultatet visar att de medverkande skolorna i den här studien anser att de arbetar aktivt i frågan om hanteringen av barn med övervikt eller fetma. Metoder de använder för att uppnå detta är bland annat att uppmuntra daglig rörelse, servera bra och näringsrik mat, samt att låta barnen pröva på olika idrotter och dessutom via skolhälsovården stödja de barn och föräldrar som är i behov av hjälp.</p>