No description available.

Bakgrund: En miljon svenskar bedöms idag att lida av fetma. Och över 50 procent av den svenska vuxna befolkningen mellan 16-84 år lider av övervikt eller fetma. Detta får konsekvenser för den egna hälsan i form av följdsjukdomar och är kostsamt ur ett samhällsperspektiv. Olika behandlingsformer som idag används för att minska kroppsvikten är kostråd, motion, läkemedel eller kirurgi. Samtidigt som forskning tyder på svårigheter att förändra sina livsstilsvanor. Motiverande samtal (MI) är en metod som handlar om att stödja och leda personen till att själv förstå vilka saker i sitt egna liv som måste ändras för att ens livsstil ska fungera långsiktigt och med syfte att optimalt främja den egna hälsan. Syfte: Syftet var att beskriva om MI kan hjälpa personer med övervikt/ fetma att genomgå livsstilsförändringar. Metod: Denna studie genomfördes i form av en icke-systematisk litteraturöversikt. Datainsamlingen genomfördes i databaserna PubMed och CINAHL där 16 utvalda artiklar granskades och analyserades genom integrerad analysmetod. Resultat: Resultatet visade på att studier som använde sig av MI med personliga möten generellt hade ett bättre resultat på livsstilsförändringar än de studier där mötet skedde online. MI tillsammans med kost- och motions utbildning bidrog till positiva resultat. Resultaten visade också på att de studier som upprättat en kontinuitet av personliga möten ihop med realistiska mål fick viktminskningsresultat som följd. Slutsats: Motiverande samtal i rätt form kan vara ett fungerande behandlingsalternativ för personer med övervikt och fetma att få hjälp med en fungerande livsstil i syfte att förebygga ohälsa och främja hälsan. Samtidigt behövs mer forskning kring ämnet, framförallt i form av kvalitativa studier för att kunna få en djupare förståelse i personernas upplevelse av MI som behandlingsmetod mot övervikt och fetma. Vilket kan leda till att klinisk vårdpersonal får en bättre kunskap om hur man på bästa sätt skall kunna tillämpa MI för denna patientgrupp.

Bakgrund: Prevalensen av fetma och övervikt ökar i hela världen och i Sverige lider ca 47 % av männen och 35 % av kvinnorna av övervikt eller fetma. Risken att dö i förtid är stor och följdsjukdomarna till övervikt och fetma är många, bland annat en markant ökad risk för insulinresistens, diabetes typ 2, hjärt-kärlsjukdomar eller stroke. Syfte: Att få ökad kunskap om vad som verkar för respektive emot en livsstilsförändring hos överviktiga. Metod: Fem semistrukturerade djupintervjuer som analyserades och kategoriserades med innehållsanalys. Resultat: Informanterna berättade att deras främsta drivkraft var hälsan och ett längre liv. De som lyckats gå ner i vikt menade att en kontinuerlig och engagerad vårdkontakt varit deras främsta stöd. Tröstätning och ett passivt sätt att hantera problem samt avsaknad av stöd från familj och vård var det största hindret för en viktnedgång. Fysiologiska faktorer, som t ex metaboliska förändringar och smärta nämndes även. Slutsats: Övervikt är ett komplext område som ofta har en psykologisk grund. Informanterna i denna studie behövde främst hjälp att öka sin förmåga till empowerment och coping, någonting som vården bör erbjuda. / Overweight is today a constantly increasing problem in societies over the world. In Sweden, men are suffering of overweight with a percentage at 47 percent of the population. Among women 35 percent are overweight and these groups together are more likely to die at a younger age. Persons who are overweight also own a greater risk to get ill and these illnesses are linked to overweight. Such illness can be: diabetes, heart disease or stroke. The aim of this study is to get a greater knowledge about the difficulties around making a change of lifestyle being overweight. What are the factors standing in the way for a change in lifestyle? What is functioning as motivation? Five interviews took place and the material was analysed with content analysis. The result of the analysed interviews led to six categories: knowledge, society, medical factors, empowerment, coping and health care. The major obstacle for being successful with a change in lifestyle was low coping abilities and lack of empowerment. Lack of social support was also a factor that worked against weight loss as well as medical factors. The fact that motivated respondents the most, was to stay healthy in the future and to be able to live longer. The conclusion of this study is that being overweight is linked to the lack of empowerment and low coping abilities. Therefore people being overweight need support from the health care system in order to be able to handle a weight loss.

Denna studie tar upp ett ökat samhällsproblem, nämligen barnfetma och övervikt. Syftet med studien var att undersöka hur det svenska fritidshemmet främjar och ger möjlighet till fysisk aktivitet, samt vad fritidspedagoger erbjuder för aktiviteter på fritidshemmen och deras kompetenser inom fysisk aktivitet. Studien undersöker även hur pedagoger motiverar och inspirerar elever till fysisk aktivitet.  Daglig fysisk aktivitet på 60 minuter visar sig ha goda hälsoeffekter och det finns ett samband med att röra sig i tidig ålder när det kommer till fortsatt rörelse och fysisk aktivitet i vuxen ålder. Intresse och motivation är två starka drivkrafter för att utveckla en positiv inställning till fysisk aktivitet. Undersökningen genomfördes på två skolor i södra Sverige, genom att intervjua sex olika pedagoger. Resultatet visade att elever rör sig allsidigt i olika miljöer och ännu mer när det finns inspiration från populärkulturen, samt när det finns pedagoger som motiverar eleverna till fysisk aktivitet. Eleverna får möjligheter till att vara fysiskt aktiva på fritidshemmen, men där finns faktorer som påverkar hur inspirerade de är till fysisk aktivitet, dessa faktorer är miljö, tillgång till material, sociala gruppaktiviteter samt pedagogers förmåga till att fånga in och inspirera osäkra elever till att våga utsätta sig för nya utmaningar.

Bakgrund: Övervikt och fetma är idag ett globalt folkhälsoproblem som ökar världen över. Tillstånden kan leda till följdsjukdomar som cancer, hjärt-kärlsjukdomar och diabetes typ 2 vilket vidare kan orsaka förtidig död. Utöver det kan tillstånden även leda till psykisk ohälsa och depression. Det är därför viktigt att sjuksköterskor arbetar hälsofrämjande och ger hälsoråd till personer med övervikt och fetma. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att arbeta hälsofrämjande med personer som har övervikt och fetma inom hälso- och sjukvården. Metod: En allmän litteraturöversikt med induktiv ansats baserad på sju artiklar med kvalitativ metod har analyserats utifrån Friberg (2017) analysmodell. Resultat: Analysen resulterade i två huvudkategorier som var behov av att motivera personer till livsstilsförändringar och utmaningar inom det hälsofrämjande arbetet.De följs av fyra underkategorier som beskriver huvudrubrikerna mer ingående. Slutsats: Det framkom att skapandet av goda relationer och användning av motiverande samtal upplevdes som positivt och givande för att sjuksköterskor ska kunna arbeta mer personcentrerat.

Syftet med denna studie var att undersöka hur barn med övervikt och fetma upplever skolidrotten i förhållande till normalviktiga barn. Undersökningsgruppen bestod av barn i årskurs fyra i en kommun från nordvästra Skåne. Sammanlagt deltog 76 barn med fördelningen 35 flickor och 41 pojkar varav 52 normalviktiga, 19 överviktiga och fem barn med fetma. Datainsamlingen genomfördes i form av gruppenkäter som delades ut, besvarades och samlades in vid samma tillfälle. Enkäten inleddes med frågor om hur barnen upplever skolidrotten, hur läraren och kompisarna behandlar barnet i fråga för att sedan komma in på hur det är att byta om och duscha tillsammans med kompisar. Avslutningsvis behandlar enkäten frågor om barnens fritidsaktiviteter. Resultaten visade att barnen oavsett kroppsvikt generellt sett mådde bra av alla aktiviteter medan procenttalet för de normalviktiga sjönk när de besvarade hur de mådde inför skolidrotten. Resultatet visade även att barnen överlag tyckte om att idrotta på fritiden, skillnaden mellan normalviktiga, överviktiga och barn med fetma var väldigt liten. Slutsatsen av resultatet var att överviktiga och barn med fetma inte upplevde skolidrotten mer negativt än normalviktiga barn.

Övervikt och fetma är ett snabbt växande folkhälsoproblem i Sverige, liksom i övriga världen, som ger upphov till bland annat hjärt-kärlsjukdomar och andra negativa fysiska och mentala tillstånd. Enligt den senaste forskningen har magsäcksoperation fastslagits som den mest effektiva metoden för viktminskning vid svår fetma. Syftet med denna studie, som bygger på nio vetenskapliga artiklar, är att belysa på vilket sätt livskvaliteten påverkas hos vuxna individer som genomgått en sådan operation. Resultatet visar att livskvaliteten förbättras, dock inte för alla. Tidigare depression eller ätstörningsbeteende kan i flera fall finnas kvar postoperativt och tenderar då att ge sämre utfall eller inverka negativt på det sammantagna förloppet för individen. / Overweight and obesity is a fast growing public health problem in Sweden, as well as all over the world, and is a source to cardiovascular diseases and other negative physical and mental conditions. According to the latest research bariatric surgery has considered to be the most effective method for people with severe obesity to achieve weight loss. The aim of this study, which is based upon nine scientific articles, is to highlight in which way bariatric surgery affect the quality of life in adults who receive such treatment. The result shows an improvement in quality of life, but not for everyone. Earlier depression or eating disorders can still appear postoperatively and then tend to give a worsened fall-out and have a negative influence on the overall course to the individual.

Bakgrund: Övervikt och fetma är ett globalt problem som ökar successivt och påverkar individens fysiska och psykiska hälsa. I Sverige har primärvården en central och preventiv roll i samhället dit människor kan söka sig för hjälp med övervikt och fetma. För att förhindra fetmarelaterad sjukdom är medicinsk personal viktig och till deras hjälp finns idag utarbetade riktlinjer för behandling av fetma men saknas för övervikt.  Motiv: Patientgruppen med övervikt och fetma är en stor del i samhället. En betydande del av primärvårdens resurser används till patientgruppen på grund av följdsjukdomarna. Allmänläkare och distriktssköterskor behandlar följdsjukdomar och innehar en betydande roll i det hälsofrämjande arbetet. Intentionen i denna studie att beskriva hur allmänläkare och distriktsköterskor arbetar med denna patientgrupp inom primärvården.  Syfte: Syftet med studien var att beskriva allmänläkares och distriktsköterskors erfarenheter av arbetet med patienter med övervikt och fetma inom primärvården.  Metod: Kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Semistrukturerade intervjuer, där tre allmänläkare och sex distriktsköterskor intervjuades.  Resultat: I resultatet framkom tre kategorier, vara spindeln i nätet och se till helheten, betydelsefulla faktorer som påverkar vid livsstilsförändring och förbättringspotential för behandling av övervikt och fetma. Till dessa hör nio subkategorier.   Konklusion: Övervikt och fetma eskalerar och förändringar behövs på flera nivåer för att bromsa utvecklingen. En sammanhållen vårdkedja med flera olika professioner under lång tid krävs för att hjälpa en person genomföra en livsstilsförändring och därmed minska risken för framtida sjukdom.

Bakgrund: Allt fler barn i Sverige och världen lever med övervikt eller fetma och det har blivit ett globalt problem. Skolsköterskor har en nyckelroll i det hälsofrämjande arbetet med överviktiga barn eftersom de möter alla barn i skolan och erfarenheterna av det hälsofrämjande arbetet hos skolsköterskor varierar. Syfte: Syftet var att beskriva skolsköterskans erfarenhet av hälsofrämjande arbete med barn och ungdomar med övervikt eller fetma. Metod: En integrativ litteraturöversikt utfördes med induktiv design. Databassökningar gjordes i CINAHL, PubMed, och Psycinfo och resulterade i tio inkluderade artiklar som sedan analyserades, kvalitetsgranskades och sammanställdes. Resultat: Huvudfynden var att det fanns hinder och begränsningar men även möjligheter i det hälsofrämjande arbetet med överviktiga barn. Samarbete mellan skolsköterskan, skola, elever och föräldrar var något som framkom som viktigt i det hälsofrämjande arbete med överviktiga barn. Diskussion: Upplevelser av det hälsofrämjande arbetet med överviktiga barn var en arbetsuppgift som både var svår på grund av enskilda skolsköterskors känslor kring ämnet och hög arbetsbelastning men även på grund av bristande stöd av övrig personal inom skolan. Kollegor var av stor betydelse för att utföra detta hälsofrämjande arbete med överviktiga barn för att det var lättare när de hade kollegornas stöd. Samarbete med elevernas föräldrar var en viktig faktor för att arbetet och förändringarna skulle vara genomförbara. Slutsats: Det finns förändringsarbeten som behöver göras för att skolsköterskor globalt ska få de förutsättningar de behöver för att arbeta hälsofrämjande med överviktiga barn, men även att förstärka de positiva delarna skolsköterskor uttryckt för att göra arbetet mer genomförbart. / <p>2023-05-31</p>

Fetma och övervikt är sjukdomstillstånd som ökar världen över. Med fetma och övervikt ökar risken för flertalet sjukdomar, däribland hjärt-kärlsjukdomar. Fetma och övervikt behandlas främst med energiunderskott där individen själv har stor möjlighet att påverka sin behandling. Sjuksköterskan har ett ansvar att arbeta hälsofrämjande och stärka patienter i sin egenvård. Syftet är att undersöka effekterna av sjuksköterskans roll vid livsstilsförändringar hos patienter som lider av fetma och övervikt. Metoden är en litteraturöversikt där både kvalitativa och kvantitativa data har analyserats. Dataanalysen har gjorts där likheter och skillnader har identifierats för att sedan sorterats in i olika teman. Resultatet delas in i tre huvudteman, “att erbjuda fysiska möten för patienten”, “bedriva patientundervisning” och “stöttning genom digitala hjälpmedel” och sex subteman “att anordna gruppträffar”, “att erbjuda motiverande samtal”, “erbjuda patienten ny kunskap”, “att tillhandahålla en handlingsplan för patienten”, “att tillhandahålla interaktiva webbplatser” och “påminnelser genom sms och e-mail” som visar olika tillvägagångssätt hur sjuksköterskan kan ha en stöttande roll vid livsstilsförändringar för patienter med fetma och övervikt. Tillvägagångssätten inkluderar både fysiska träffar och hur digitala hjälpmedel kan fungera som en hjälp. Diskussionen tar upp huvudfynden som visar att de fysiska träffarna varit mest framträdande där motiverande samtal visat sig haft god effekt på patienternas livsstilsförändringar. Andra vetenskapliga artiklar påvisar liknande resultat där motiverande samtal varit ett framgångsrikt sätt för att inta en stödjande roll. Sammanfattningsvis anses resultatet kunna bidra till livsstilsförändringar med goda resultat som inte kräver stora resurser från vårdens sida.