Siemens Industrial Turbomachinery AB i Finspång är ett företag som bland annat levererar gasturbinanläggningar till hela världen. Inför huvudleveransen av anläggningen från Finspång genomgås en process, kallad avropsprocessen, där förberedelser görs i form av bland annat utplock ur förrådet, packning och administration. Processen är idag ojämn då arbetet stoppas och startas flertalet gånger, dessutom krävs mycket handpåläggning och påtryckningar för att driva processen framåt. Avdelningar som ingår i det studerade systemet är främst projektstöd, förråd, montage och packning. Projektstöd har en administrativ roll och skapar den systemmässiga transporten med allt som ska levereras, där bland annat genereras plocklistor till förrådets kö. Förrådet i sin tur plockar material som ska levereras, och skickar det sedan till packningen som förpackar materialet enligt de behov som krävs beroende på transportsätt. Montagets del i processen är att montera av material som inte kan levereras monterat på maskinen och skicka det till packningen som packar på samma sätt som beskrivs ovan. Syftet med examensarbetet är att kartlägga den nuvarande avropsprocessen för leverans av gasturbinanläggningar och ge åtgärdsförslag på hur material- och informationsflödet i processen kan utjämnas. Åtgärdsförslagen ska utvärderas med hänsyn till interna risker och kostnader. En kartläggning upprättades med hjälp av SIPOC-modellen för att skapa en detaljerad bild av hur avropsprocessen fungerar, med samtliga ingående avdelningarnas material och informationsflöden. Kartläggningen analyserades, och utifrån analysen identifierades ett antal orsaker till det ojämna flödet. De identifierade orsakerna strukturerades därefter med hjälp av Ishikawadiagram och samlades till följande huvudorsaker; att materialet hemkommer sent till SIT AB, att avropsmötet är bristfälligt, att processen för att skapa avrop är otydlig, att arbetssättet i förrådet brister, samt att vissa triggers är bristfälliga. Huvudorsakerna som framkom i orsaksanalysen diskuterades sedan i en åtgärdsanalys där diskussioner kring möjliga åtgärder fördes utifrån relevanta teorier. Dessa diskussioner sammanställdes sedan till mer konkreta åtgärdsförslag. Förslagen som framkom beskrivs kortfattat nedan: 1. Sent material. Steg ett är att arbetet som påbörjats med att införa proactive planning, som åtgärd till grundproblemet, fortsätter. Detta kompletteras med att den lista med material som riskerar att bli sent fortfarande skapas och lämnas till internprojektledaren som tar reda på om materialet hinner komma hem i tid. Om det inte hinner hem är det viktigt att information om detta förmedlas till berörda avdelningar så att onödig väntetid inte uppstår, detta förslagsvis av internprojektledaren som har störst helhetsinsikt. 2. Bristande avropsmöte. Ett förslag har tagits fram på hur checklistan för avropsmötet kan utvecklas för att underlätta förberedelser inför mötet. Denna ska distribueras av internprojektledaren tillsammans med övrig information till mötet i samband med kallelsen. Det kan även vara bra att förtydliga de rutiner för genomförande som finns, till exempel gällande vem som håller i mötet. Ett uppföljande möte kan även hållas veckan innan packveckan för att följa upp och informera om läget i projektet. 3. Otydlig process för avrop. Projektstöd bör inte invänta klartecken från packningen utan istället i största möjliga utsträckning göra samtliga avrop under samma dag och ange fredagen innan packveckan i deras avrop. Om materialet inte finns hemma i tid ska projektstöd invänta inlagringen på förrådet innan de gör sina avrop, och i de fallen föreslås att dagens datum skrivs in i avropet så att utskriften av listan görs så fort som möjligt. När avropet skapats skriver förrådet ut alla listor och lämnar till packningen för nytt plockdatum. Packningen föreslås alltid ge det nya datumet till förrådet exakt tre dagar innan de vill ha materialet för att minska risken för att de ska behöva ändra datumen flera gånger. I de fall förrådet i Centrum ska plocka på samma lista rekommenderas att det nya plockdatumet distribueras via mejl. Förslaget innebär att förrådet inte kan utföra mätningar genom SAP, och därför har en möjlig manuell mätning tagits fram i form av ett Excel-dokument. 4. Arbetssätt förråd. Det första som tas upp är att dokumentera strulet för att kunna prioritera att lösa det strul som orsakar mest problem. Ett förslag för hur detta skulle kunna se ut har tagits fram i ett Excel-dokument. Viktigt är även att tid avsätts för förrådet för att kunna arbeta fram bra rutiner och processer för sitt arbete och att en person finns ansvarig för att driva förrådets arbete med förbättringsarbete. Förutom detta kan förbättringar uppnås för packningen om förrådet börjar göra muntliga överlämningar i samband med att de levererar material. För att förenkla detta vid de tillfällen då den ansvariga packaren inte finns tillgänglig är förslaget att en whiteboardtavla sätts upp med en kolumn för varje packare där plocklistan till det som lämnas över sätts upp. Det sista som tas upp i detta förslag är att förrådet borde skriva ut de korrekta märklapparna från början och märka materialet med dessa. Då lapparna inte går att få ut i plockordning är det viktigt att fortsätta att arbeta med detta för att hitta en bra lösning. 5. Otydliga triggers. Gällande triggern för att platslistan ska skapas förslås att packningen hör av sig till projektstöd när de vill ha listan. Behovet är tydligare hos dem och därför är det mer naturligt att de styr när de vill ha den.

I takt med att inköp har fått en allt mer betydande roll inom företag krävs det också att strategier för inköp utformas på ett sätt som möjliggör att de kan efterlevas och följas upp, framförallt när det rör sig om koncernövergripande strategier som kräver samordning. I dagsläget är det inköpsrådet på Saab som styr över och samordnar projekt och initiativ som sker inom inköp. Inköpsrådet ansvarar även för framtagandet av inköpsstrategier och arbetet utifrån dessa för hela koncernen. En första klassificering av Saabs leverantörer utefter Kraljics matris genomfördes år 2010 och i samband med detta har ett ökat intresse påvisats för att på ett differentierat sätt mäta och följa upp leverantörer. Syftet med studien är därmed att se vilka Key Performance Indicators (KPI:er) som är tillämpliga i en indelning av leverantörer enligt Kraljics matris, det vill säga om olika KPI:er är fördelaktiga för att genomföra mätning och uppföljning av olika typer av leverantörer enligt Kraljics matris. En betydande slutsats med indelning av KPI:er enligt Kraljics matris är att studien ska påvisa vilka mätetal som är mest väsentliga att ha vid uppföljning av leverantörer kopplade till respektive kvadrant i Kraljics matris. Detta innebär dock inte att mätetal kopplade till specifika kvadranter saknar relevans i övriga kvadranter. KPI:er kan användas i flera kvadranter, helt beroende på situation. I mitten av matrisen återges en del som benämns BAS vilket ska symbolisera att samtliga leverantörer oavsett klassificering eller kvadrant är i behov av att följas upp utefter leveransprecision, kvalitetsutfall, rätt kvantitet samt dokumentation och certifikat. BAS sammanfaller även med de KPI:er som ska följas upp för icke-kritiska leverantörer. Denna gemensamma uppföljning är ett första steg mot koncernövergripande KPI:er som möjliggör att Saab på ett enat sätt kan genomföra uppföljning av leverantörsfloran. Slutsatsen av studien är att Saab med fördel kan arbeta med KPI:er som är differentierade utefter Kraljics matris. Enligt de förutsättningar som finns på Saab har det även påvisats att det finns behov av att utforma gemensamma definitioner på de KPI:er som ska användas.

For a longer period of time, manufacturing was the core business activity and hence service has gained lesser attention. However, a time came when manufacturers faced a huge challenge to stay profitable which apparently gave service to get more attention. The reason to this can be classified in to three categories: economic reasons, customer satisfaction and competitive advantage (Oliva et al., 2003). Understanding this, Volvo Group has set high target for revenues from soft products including service. In order to achieve this it is necessary to expand existing service offerings and explore more new service offerings. As part of this goal, Volvo Technology has been working on several projects. One of the projects which are closely related to this thesis is the Hauler Development Service (HDS) which started in 2008 for the trucking (Hauling) industry. HDS has two versions; HDS Green Field and HDS Efficiency and Effectiveness. HDS Green field focuses on starting up new road transport operations and establish business processes including system support on emerging markets. HDS Efficiency and Effectiveness focuses on performing assessments and improvement programs on already established firms on mature markets. These business offerings started to get their orders from customers and thus proving their functionality. However, unlike the trucking industry, the construction equipment business area within Volvo Group is lacking such business offerings today. Volvo Construction Equipment is the second largest business area within the Volvo group generating about 16 % of the total sales. Volvo CE is mostly offering hard products and wants to expand its service offerings and assume a better position as a professional service solution provider. The development of HDS for the trucking industry and the need for Volvo CE to expand its service offerings laid the background for this thesis. One of the market segments Volvo CE provides equipments is to the quarry and aggregate business segment. Customers with in this business area were successfully contacted and collaborated in this study. This master thesis investigated what the customers in the quarry and aggregate business area needs and problems are and developed a service concept which Volvo CE can offer while at the same time solving customer problems. This service concept was found out to be Energy Efficiency Improvement Service intended to help lower production costs of the customer by eliminating or lowering energy wastes and improve environmental impacts by lowering carbon emissions. Moreover, customer energy performance measures were studied and analysed if they are robust enough to be used as measures to the improvements inevitable by the new service offer, the Energy Efficiency Improvement Service. Results show that the energy performance measures currently in use are not robust enough, and suggest further development of energy performance measure system. In order to realize the service offer in a practical manner, the five lean principles (define value, identify value stream, floe, pull and continuous improvement) were tested if they can be used as tools to identify and measure energy wastes at the customers operation site and proved to be useful.

Saab Aerostructures är en del av Saab-koncernen och företaget utvecklar och tillverkar strukturer för flygindustrin. Tillverkningen av stridsflygplan är den dominerande verksamheten, men antalet civila projekt ökar stadigt. I många av de civila projekten verkar Saab Aerostructures som underleverantör till antingen Boeing eller Airbus. Det finns flera skillnader mellan de militära och de civila projekten, exempelvis är leveranstakten betydligt högre i de civila projekten. I och med de förändrade förutsättningarna görs försök med att tillämpa lean production. Detta har påbörjats i två pilotprojekt varav ett är tillverkningen av luckor till Boeing 787. Syftet med denna rapport är att komma med rekommendationer för hur produktionen av luckor till Boeing 787 skall planeras och styras. Då företaget började använda ett nytt ERP-system under hösten 2006, är det även av intresse att se hur detta system skall användas utefter de rekommendationer som uppkommer. För att utreda dessa frågor undersöks både produktionsstrategiska och operativa aspekter i de två produktionsavsnitten Sammanbyggnad och Kompositverkstad. Sammanlagt tillverkas sju olika luckor, varav de två största produceras i en lina som håller en jämn produktionstakt. Projektet är försenat, bland annat på grund av svårigheter att tillverka de 20 kompositartiklar som ingår i de tre största luckorna. Komposittillverkningen sker i en funktionell verkstad, med många transporter mellan byggnader för att knyta ihop flödet. Undersökningen visar att Saab Aerostructures har en mismatch mellan planeringsstrategin och den kapacitetsstrategi som tillämpas i Kompositverkstaden. Företaget försöker följa den efterfrågan de olika projekten har, men har samtidigt ont om kapacitet. Det leder till överbeläggning och leveranssvårigheter. På grund av kapacitetsbristen bör en cyklisk planering användas i Kompositverkstaden, där flaskhalsen styr takten. På detta sätt kan kötiderna i verkstaden minskas. Kompositverkstaden bör bli mer flödesinriktad för att minska ledtider och få till en enklare styrning. På detta sätt blir det möjligt att hålla en jämn leveranstakt även för dessa artiklar. Tillverkningstider, kötider och transporttider i ERP-systemet bör anpassas efter den cykliska planeringen som tas fram. Att uppdatera dessa tider blir extra viktigt i inkörningsförloppet, då tiderna är betydligt längre och varierar kraftigt. På grund av den hantverksmässiga produktionen i Kompositverkstaden och den stora kassationsrisken som föreligger är det viktigt att införa säkerhetsmekanismer. När den cykliska planeringen tas fram bör en säkerhetsledtid användas för de operationer som har stor variation i operationstid. För att inte linan skall stå stilla vid störningar är det även viktigt att skapa buffertar, dels innan linan men även framför den flaskhals som identifieras i flödet. Produktionstakten för kompositartiklarna är högre än takten i Sammanbyggnad, vilket inte stöds av ERP-systemet. För att systemet ändå skall föreslå rätt antal tillverkningsorder bör en kassationsfaktor användas. På detta sätt ges stöd för den långsiktiga planeringen. Slutligen visar undersökningen att styrning via ett kanbansystem ej bör genomföras, främst på grund av de höga kassationstalen och produktionsupplägget som en funktionell verkstad.

This thesis explores the fields of contracting and competence agencies. Itfocuses on the relationship between contractors and their agencies, and aims toidentify the expectations that contractors have on competence agencies and theactivities that can be undertaken by the agencies in order to improve andstrengthen the relation. A case study was made of a Danish competence agencyand of the contractors within its network. The qualitative part of the studyincluded interviews with five contractors and a questionnaire directed to theorganization. From the conclusions of the qualitative study and relevant theories,a set of hypotheses were formulated. The quantitative part consisted of a surveythat was sent out to the contractors in the network. The survey aimed to test thehypotheses and the results from the survey were analysed in Excel.The conclusions that were drawn from the outcome of the quantitative studywere that contractors join agencies because of the access to big companies thatare granted by agencies, because they do not have time to promote themselvesso they need someone to do it for them and because of the possibility to createnetworks and that contractors join more than one agency because they do notbelieve that one agency alone can supply them with full time occupation.Further on, it was also concluded that certain HRM as well as SHRM activitieshad a positive impact on the relationship, and that employer brandingstrengthened the bonds between the contractors and the competence agency.

Strategiska allianser eller förvärv är idag ett populärt sätt för företag att öka sina marknadsandelar och säkra den framtida utvecklingen för företagen. Detta är dock ingen enkel lösning och många strategiska allianser och förvärv misslyckas. För att undvika detta måste företagen vara medvetna om de risker som finns med denna sorts samarbeten. Strategiska allianser och förvärv innebär även förändringar i företagets försörjningskedja. Detta är den problematik som ITAB Shop Concept står inför då de nyligen har förvärvat och inlett ett samarbete med två fabriker i Tjeckien, dit de skall flytta sin produktion av IKEA:s kassadiskar. Vårt syfte är därför att påvisa vilka risker som uppstår vid samordningen av en förändring i försörjningskedjan, samt att studera hur de kulturella skillnaderna som finns kommer att påverka densamma. Med utgångspunkt i detta kommer olika designförslag på försörjningskedjor att ges. Vår ansats i uppsatsen har varit en fallstudie av kvalitativ karaktär. Detta för att få en djupare förståelse i ITAB Shop Concept och de risker som deras försörjningskedja utsätts för när produktionen flyttas till Tjeckien. Vi har valt att arbeta efter det analytiska synsättet då detta passar vårt syfte bra. Vi har utfört semistrukturerade intervjuer med berörda parter både i Sverige och Tjeckien, samt utfört observationer och samlat in data på ITAB Shop Concept Jönköping AB. Intervjuerna och den insamlade informationen har sedan bearbetats och analyserats utifrån vårt syfte med hjälp av referensramen. Slutsatserna med vår uppsats är att vid en förändring i en försörjningskedja finns det många risker att ta hänsyn till. Dessa risker påverkas av kulturella skillnader och svårigheter i informationsutbytet. För att minska inflytandet av riskerna är det viktigt att vara medveten om att de finns samt att kartlägga dem. Viktigt att notera är att risk management är en ständigt pågående process som kräver ständigt arbete. Vi anser att i ITAB:s fall är en självstyrande produktion i Tjeckien att föredra eftersom försörjningskedjan förenklar flödet av information samt att kommunikationssvårigheterna blir mindre.

Biogas is a renewable energy source that is produced by anaerobic digestion of organic mate-rial. In Sweden, biogas predominately comes from sewage water sludge and landfills or from organic waste of households and industries. Small scale digestion plants at farms are espe-cially expected to contribute to increased biogas production in the future. Biogas can be ob-tained directly in it’s raw form and used as fuel in a combustion chamber. However, gas en-gines require biogas purification from hydrogen sulphide and drying from water to avoid cor-rosion. In order to increase the calorific value, carbon dioxide is separated and the Swedish Standard Type A requires the methane content to be 97 % for vehicle gas. In the gas treatment process from biogas to vehicle gas, the upgrading step when carbon diox-ide is separated represents the highest cost since conventional upgrading techniques require high investments. This makes the upgrading costs for smaller biogas plants relatively high. In this master thesis, six upgrading methods have been evaluated and four of them are expected to be commercialized within two years. The following upgrading methods are of interest for Sweden: - In situ methane enrichment; air desorbs carbon dioxide from the sludge in a desorption column. The method is intended for digestion of sewage water sludge and the total upgrading cost is approximately 0,13 kr/kWh by a raw biogas flow 62,5 Nm3/h. - Small scale water scrubber; carbon dioxide is absorbed in water under enhanced pressure. The upgrading process is very similar to the conventional water scrub-bing technique and the total upgrading cost is approximately 0,42 kr/kWh by a raw biogas flow of 12 Nm3/h. - Cryogenic upgrading; the biogas is chilled to under -85 °C under a pressure of at least 5,2 barg and carbon dioxide can be separated in the liquid phase. The total upgrading cost is approximately 0,12 kr/kWh by a raw biogas flow of 150 Nm3/h. The total upgrading cost can be reduced if the recovered liquid carbon dioxide can be sold. - Membrane technique; biogas is upgraded with polymeric membranes that are per-meable for carbon dioxide but not for methane molecules. The method is expected to be adaptable for both smaller and bigger biogas plants and the total upgrading cost is approximately 0,14 kr/kWh by a raw biogas flow of 180 Nm3/h. All above mentioned upgrading techniques have methane losses less than two percent and all methods except for the in situ methane enrichment are expected to upgrade biogas to vehicle gas according to the Swedish Standard. In situ methane is expected to upgrade biogas up to 95 % methane content. By combustion of unpurified landfill gas in a gas engine, corrosive combustion products and white deposits are formed. Purification of landfill gas can decrease maintenance costs for gas engines. Two landfill gas purification methods have been evaluated and with the first method, contaminants are trapped in ice crystals when the gas is chilled to -25 °C. The second method purifies landfill gas with condensed carbon dioxide. An important result of the master thesis is that the in situ methane enrichment has a chance to become an interesting alternative for smaller sewage treatment plants but the method requires additional upgrading to reach 97 % methane content. The most important conclusion is that cryogenic upgrading and membrane technique are expected to satisfy the Swedish Standard. The methods have relatively low upgrading costs and the methane losses are less than two percent. This gives them a good chance to establish in Sweden.

Summary This report is about how Chile can find its way towards a sustainable power production. The two major Chilean electric systems are modeled and optimized by a special optimization program for energy systems called MODEST. The model is then altered so that new sustainable energy sources can be put into the system. If these new energy sources are more economically beneficial they will enter the system. The time period that is modeled is the years 2006 to 2010 and the demand for electricity is rising between these years. 7 different scenarios where the terms for fossil fuels and renewable energies are changed in different ways is tested to see what can be done to introduce more sustainable energy into the system. The different changes include tax on carbon dioxide emissions, subsidies for new sustainable energy sources and limits in carbon dioxide emissions. The results show that: • Taxes are an ineffective way to get more sustainable energy but can work to reduce emissions. The tax could be used to fund subsidies for cleaner energies. • Subsidies can work to bring in more sustainable energy and if there is a possibility to use the clean development mechanisms available within the Kyoto protocol. Then it does not have to be subsidies but investments from companies in countries that have signed the Kyoto protocol. • Waste to energy is the most cost effective new energy source, although it is questionable however this is really a renewable energy source. The author thinks that although it might not be renewable it is certainly sustainable within a foreseeable future. • A natural gas shortage will have serious effects on the system and should be avoided at least until there are enough alternative fuels available. It is therefore important to continue encourage the development of sustainable power sources. • Carbon dioxide limits could be used in Chile. If they are at reasonable levels they do not need to cost that much and could really help the sustainable energy sources to become more interesting for investors.

I januari 2010 inleddes detta examensarbete på avdelningen Logistik, Institutionen för industriell och ekonomisk utveckling vid Linköpings Universitet. Syftet med examensarbetet har varit att studera hur vårdprocesser inom Landstinget i Östergötland kan följas upp ur ett logistiskt perspektiv. Landstinget i Östergötland ansvarar för hälso- och sjukvård för länets samtliga invånare. Organisationen är funktionell och sjukvårdsverksamheten är indelad i fem centrum för specialistvård samt närsjukvården. Under specialistvårdcentrumen finns ett antal kliniker som var och en innehar specifik kompetens. Den funktionella uppdelningen medför svårigheter att fokusera på de vårdprocesser som finns i verksamheten. Med anledning av detta blir det svårt att upprätthålla det patientfokus som organisationens strategier eftersträvar. Uppdelningen gör också att den kommunikation som måste finnas mellan olika vårdenheter blir lidande. Det kan utifrån detta sägas att det i verksamheten finns ett behov av en gemensam nulägesbild av vårdprocesser för att kunna diskutera, förändra och förbättra dessa. Med anledning av ovanstående har studien inriktats på att skapa ett mätsystem för vårdprocesser inom Landstinget i Östergötland. I studiens inledning låg dock fokus på att utreda hur mätsystem används i teorin, vilka mätetal som vanligen inkluderas, hur dessa integreras i verksamheten och under vilka försättningar de används. Även intressenter och deras krav studeras ur ett teoretiskt perspektiv. Den kunskap som författarna fick utifrån denna del av studien har sedan anpassats till hälso- och sjukvårdens speciella förutsättningar i flera olika steg. Inledningsvis skedde anpassningen genom att studera de mål och strategier som finns inom Landstinget i Östergötland. Dessutom studerades publikationer från Socialstyrelsen som ur ett nationellt perspektiv definierar vad God vård innebär. Fokus låg på att klargöra vilka förutsättningar, krav och begränsningar som dessa ställer på ett mätsystem. Därefter diskuterades vanligt förekommande mätetal och hur dessa kan anpassas till mätning inom sjukvården. Denna fas resulterade två listor, en med mätetal som är viktiga att mäta oavsett vårdprocess och en innehållande mätetal i behov av processpecifik utredning. Nästa steg var att genomföra examensarbetets fallstudie, vilken utfördes på vårdprocessen för patienter som diagnostiseras med bröstcancer. Fallstudien inleddes med en intressentanalys där det utifrån intervjuer klargjordes vilka krav som finns internt på processen och vilka problem som i nuläget upplevs. De mätetal som tagits fram i tidigare analyssteg utreddes och analyserades sedan ytterligare för att anpassas till den specifika processen. I denna anpassning togs också hänsyn till de nationella riktlinjer som finns för bröstcancervård. För att ett mätsystem ska vara möjligt att implementera är det viktigt att utreda dess pratiska genomförbarhet. Genom intervjuer med personer väl insatta i verksamhetens IT-system framkom det att många av de framtagna mätetalen inte är möjliga att använda direkt. För att underlätta implementering av mätsystemet utfördes därför en prioritering av mätetalen, baserad på hur viktiga de är för processen och vilka åtgärder som krävs för att kunna använda respektive. Genom att testa mätsystemet på en liknande vårdprocess konstaterades det att studiens resultat har relativt god generaliserbarhet. Slutligen kan det ses att studien resulterat i både en metod för att framarbeta ett mätsystem för en vårdprocess samt en modell av ett mätsystem för vårdprocessen för bröstcancer. / The study resulting in this Master thesis started in January 2010 at the division of logistical managementat the department of Management and Engineering at The Institute of Technology at Linköping University. The purpose of the study was to examine how follow-up of health care processes could be executed through a supply chain logistic point of view at Landstinget i Östergötland. Landstinget i Östergötland is responsible for the health care of all its county residents. The organisation has a functional structure and the health care operations are divided into five divisions, including specialized health care and local health services. Within the specialized sections are a number of clinics, each with its own specific skills. The functional structure implies difficulties on focusing on the health care processes within the organisation. Hence, maintaining the patient focus, which the organisation’s strategy states important, becomes problematic. The functional structure also aggravates the communication between the divisions within the organisation. It can accordingly be said that the organisation is in need of common knowledge of its current state, in order to have a good dialog between clinics and to be able to modify and improve health care processes. As a result, this study has focused on creating a measuring system for health care processes at Landstinget i Östergötland. The beginning of the study however, focused on determining how measuring systems are described in theory, usually included key performance indicators and under which circumstances they are used as well as how a measuring system can be implemented in an organisation. The requirements claimed by stakeholders of the organisation were also studied from a theoretical point of view. The knowledge the writers gained from this theoretical study has in the next steps been adjusted to the special conditions of a health care organisation. Initally, the adjustment of the measuring system was carried out by studying goals and strategies at Landstinget i Östergötland. Publication from the National Board (Socialstyrelsen) defining what good health care means in a national perspective was also included. The purpose was to clarify the conditions, requirements and limitations existing when implementing a measuring system in a heath care process. The key performance indicators described in theory was also discussed and adjusted to the health care organisation. This analysis resulted in two different lists, one including metrics, which were considered important for all health care processes and one with metrics in need of further investigation for a specific process. The next step involved a case study, which was carried out in the health care process treating patients diagnosed with breast cancer. It was initiated with an analysis of the stakeholders of the process, where the requirements in-house as well as problems were identified. The metrics identified in previous stages was again discussed and adjusted to this specific health care process. National policies defining good cancer care was also included in the adjustments. To make the implementation of the measuring system in the organisation possible, t is crucial to investigate its feasibility. This was done by conducting interviews with people familiar with the IT-systems of the organisations, and it could be concluded that the metrics compiled in the study could not directly be implemented. To facilitate the implementation, a priority of the metrics was carried out, based on their importance and the information accessible. The measurement system was then applied on a similar treatment process, where it was found that the result of the study has a relatively good generalisability.   Finally, it can be concluded that the study has resulted in both a method for the developing of a measuring system as well as a specific measuring system for the health care process treating patients diagnosed with breast cancer.

<p>Denna rapport är ett resultat av att System Andersson vill utreda uppbyggnaden av deras materialplaneringssystem. System Andersson har valt att dela upp systemet i ämnesområden till flera olika projektgrupper, där författarna till denna rapport ska ge förslag på parametrar för att genomföra materialanskaffning. Målet med de framtagna parametrarna är att materialplaneringssystemet ska generera inköpsförslag, där det tydligt ska framgå vad som ska köpas och vad som ska tillverkas.  Författarna ska ta fram två olika lösningsförslag, Light och Advanced. Syftet med denna uppdelning är att systemet ska anpassas till olika kundsegment.</p><p> </p><p>För att ta fram parametrarna har en litteraturstudie och en kundundersökning genomförts. Litteraturen som har använts är tidigare kurslitteratur samt annan litteratur inom ämnesområdet för att validera kurslitteraturen. Kundundersökningen genomfördes hos en av System Anderssons nuvarande kunder för att författarna skulle få en uppfattning om vad ett framtida system kan tänkas behöva.</p><p> </p><p>Resultatet för Light-lösningen visar en uppdelning mellan högvärdes- och lågvärdesartiklar. Lågvärdesartiklarna kommer att styras med ett beställningspunktssystem. Högvärdesartiklarna kommer att anskaffas enligt behov alternativt enligt bedömt behov, detta i syfte att minimera kapitalbindningskostnaden. Målet med framtagandet av parametrar för Light-systemet har varit att det ska vara enkelt att förstå och kunna användas av samtliga på företaget.</p><p> </p><p>Den Advanced - lösning som har tagits fram baseras på en materialbehovsplanering, detta då författarna anser att Advanced-företag har mer komplexa planeringsmiljöer och kräver därför mer styrning av sitt materialflöde. </p><p>Denna rapport är ett resultat av att System Andersson vill utreda uppbyggnaden av deras materialplaneringssystem. System Andersson har valt att dela upp systemet i ämnesområden till flera olika projektgrupper, där författarna till denna rapport ska ge förslag på parametrar för att genomföra materialanskaffning. Målet med de framtagna parametrarna är att materialplaneringssystemet ska generera inköpsförslag, där det tydligt ska framgå vad som ska köpas och vad som ska tillverkas.  Författarna ska ta fram två olika lösningsförslag, Light och Advanced. Syftet med denna uppdelning är att systemet ska anpassas till olika kundsegment.</p><p>För att ta fram parametrarna har en litteraturstudie och en kundundersökning genomförts. Litteraturen som har använts är tidigare kurslitteratur samt annan litteratur inom ämnesområdet för att validera kurslitteraturen. Kundundersökningen genomfördes hos en av System Anderssons nuvarande kunder för att författarna skulle få en uppfattning om vad ett framtida system kan tänkas behöva.</p><p>Resultatet för Light-lösningen visar en uppdelning mellan högvärdes- och lågvärdesartiklar. Lågvärdesartiklarna kommer att styras med ett beställningspunktssystem. Högvärdesartiklarna kommer att anskaffas enligt behov alternativt enligt bedömt behov, detta i syfte att minimera kapitalbindningskostnaden. Målet med framtagandet av parametrar för Light-systemet har varit att det ska vara enkelt att förstå och kunna användas av samtliga på företaget.</p><p>Den Advanced - lösning som har tagits fram baseras på en materialbehovsplanering, detta då författarna anser att Advanced-företag har mer komplexa planeringsmiljöer och kräver därför mer styrning av sitt materialflöde.</p>