Andelen äldre personer kommer i framtiden att öka och behovet av en god och värdig vård blir en utmaning inom den kommunala äldreomsorgen. I samband med att vård utvärderas relateras det ofta till bevarad eller kränkt värdighet. Begreppet värdighet är ett grundbegrepp inom omvårdnad som är något fundamentalt och självklart hos alla människor. Upplevelsen av bevarad värdighet är beroende av i vilken utsträckning viktiga värden kan uppnås. Media skriver om att kränkningar förekommer i vården av äldre som bor och lever på äldreboende. I vilken mån upplevelsen av värdighet kan återfås efter en kränkning är beroende av om en försoning med situationen kan ske. Avsikten med studien var att utifrån litteratur beskriva innebörden av begreppet bevarad värdighet och vidga förståelsen för den äldre personens erfarenheter av vård och hjälp samt hur livet förändras på äldreboende. I de två delstudierna framkommer nya dimensioner av begreppet bevarad värdighet och när vårdaren är inkännande och lyssnar till den äldres berättelse framträder bevarad värdighet. I beskrivningen av hur äldre personer erfar att vara i behov av vård och hjälp de sista levnadsåren synliggörs att de strävar efter att behålla en inre känsla av stolthet. Vården bör vara planerad och utformad så att den äldre kan komma tillrätta när kroppen och livssituation förändras och de blir i behov av vård och omsorg.

Sammanfattning Syftet med studien var att beskriva en grupp (n=28) äldre äldres (<80) känsla av sammanhang (KASAM) dels vid inflytt till äldreboendet och dels efter att de bott på äldreboendet i nio månader. Därefter jämföra om det skett någon förändring av deras KASAM. Studien genomfördes som en kvantitativ och prospektiv studie med jämförande ansats. En enkät delades ut vid två tillfällen, dels när de nyligen hade flyttat in på det nyöppnade äldreboendet och dels efter att ha bott på äldreboendet i nio månader. Resultatet visade att medianen av de äldre äldres KASAM vid inflytt till äldreboendet var 133,5 och efter nio månader var 163. Samtliga deltagare (n=28) i studien ökade i KASAM efter att ha bott på äldreboendet i nio månader jämfört med vid inflytten till äldreboendet. Nyckelord: KASAM (Känsla av sammanhang), äldre äldre, äldreboende

BAKGRUND: Malnutrition hos äldre beror vanligen på en kombinerad protein- och energibrist ibland orsakad av sjukdom men lika ofta av tugg- och sväljsvårigheter, depression och aptitlöshet. Tillståndet är förenat med ökat lidande, sjuk- och dödlighet. Vårdtyngd och omvårdnadsbehov hos äldre i särskilda boenden (SÄBO) ökar, många i riskzonen att utveckla ett undernäringstillstånd upptäcks inte och mat och måltidsmiljö har beskrivits som undermåliga. SYFTE: Att belysa faktorer relaterade till mat och måltidsmiljö av betydelse för näringsintaget hos äldre i SÄBO. METOD: Litteraturstudie med kvalitativ innehållsanalys över 17 artiklar publicerade 2001-2007. RESULTAT: Analysen mynnade ut i sex kategorier som sammanfattningsvis visade att näringsintaget hos äldre i äldreboenden är relaterat till känsla av samhörighet, grad av valfrihet, att maten är näringstät och aptitretande samt kunskapsnivå hos sjuksköterska/omvårdnadspersonal och tid att hjälpa dem som behöver. Sjuksköterskans bedömning måste innefatta observationer av måltidssituationen och samtal med den boende/anhörig kring upplevelser förenade med ätande som kan påverka födointaget. DISKUSSION/SLUTSATS: Sjuksköterskan bör verka för att måltiderna serveras mera familjelikt i mindre enheter samt att personaltätheten i måltidssituationer ökas. Maten bör vara näringstät och smakrik och de boende bör ges möjlighet att välja var och med vem de vill äta. Sjuksköterskan bör få vidareutbildning i nutritionsfrågor. Det finns ett stort behov av både kvalitativa och kvantitativa studier inom området näring/ätande och äldre.

Syftet med denna studie var att beskriva hur vårdare inom äldrevården upplever sin arbetssituation. Metoden som använts var en beskrivande litteraturstudie. Data samlades in via databaserna Medline via Pubmed och Cinahl. Sökorden nursing homes, elderly care och geriatric care kombinerades med experience och personnel för att ett så stort område som möjligt av äldrevården skulle ingå i sökningen. Sökordet Scandinavia valdes för att författarna ville fokusera studien på skandinavisk äldrevård. Resultatet visade att vårdarna ansåg tidsbristen vara det som påverkade den goda omvårdnaden negativt, det vill säga att det inte fanns tid att ge den omvårdnad som var önskvärd. Vårdtagarnas anhöriga sågs som en tillgång för de äldres välmående men att de ibland upplevdes som krävande och tålamodsprövande. En dåligt fungerande organisation samt ett dåligt ledarskap var orsak till att de inte kunde se till att de äldres behov av omvårdnad uppfylldes. Den goda kamratskapen och lagandan inom arbetsgruppen var viktig för att kunna ge god vård till de äldre. Positivt ansågs också utbildning och handledning för att kunna reflektera över sitt arbete och göra prioriteringar i arbetet. Arbetstillfredsställelse fick vårdarna genom den glädje som uppstod genom den ömsesidiga närheten mellan vårdare och de äldre. Då vårdarnas arbetsinsatser bekräftades uppstod positiva känslor. / The aim of this study was to describe how carers in the elderly care experience their work situation. The method used was a study of literature with descriptive design. Data was collected via the databases Medline and Cinahl. The search words were nursing homes, elderly care and geriatric care in combination with experience and personnel, because the authors wanted a wide database search. The search word Scandinavia was used because the authors wanted to focus on the Scandinavian elderly care. The result shows that the carers thought it was the lack of time that affected the good care of the elderly. The elder's relatives were considers as a resource for the elder's wellbeing but sometimes as demanding and as trying the carers patience. The carers thought that a poor organisation and management were some of the reasons to why the elders' need of good care was not implemented. Good fellowship and team spirit in the working group were important for giving good care to the elderly. Education and supervision helped the carers to reflect and prioritise their work.  The carers felt work satisfaction through the mutual togetherness between them and the elderly. When the carers work efforts were confirmed positive feelings aroused.

Sammanfattning Med tiden kan äldre personer få svårt att utföra vardagliga sysslor och kan då behöva ansöka om plats på ett äldreboende. Tidpunkten då äldre individen inser att denne inte orkar lika mycket som förut, kan det vara svårt att fortsätta vara motiverad till vardagliga aktiviteter. Att då vara motiverad till fysisk aktivitet kan vara ännu svårare för äldre personer. Studiens syfte var att undersöka vilka uppfattningar personalen hade om äldre personers motivationsfaktorer till fysisk aktivitet. Undersökningens data baserades på personalens uppfattningar om fenomenet. Studien har genomförts med hjälp av en kvalitativ ansats, där det är fem stycken som arbetar på ett äldreboende intervjuats. Resultatet visade att majoriteten av äldre personer kan motiveras av gruppaktiviteter och sociala aktiviteter. Personalen och anhörigas engagemang och uppmuntran en avgörande roll för de äldres motivation. De aktiviteter som erbjuds regelbundet på de äldreboendena där studien utfördes var sittgympa och promenader. Dans erbjöds också vid vissa tillfällen. De faktorer som inverkar negativt på äldre personers motivation är väderförhållandena, personalens tidschema och personalbrist samt sjukdom och orken att utföra något som är fysiskt ansträngande / Abstract With time older people can find it difficult to perform everyday tasks, whereas they can apply for a place at the retirement home to be taken care of. The moment when older individual realizes that they do not have the same strength as before it can be hard to keep the motivation up to perform daily tasks. This limitation makes it even harder for elderly to be motivated to perform physical activity, even though physical activity is crucial for them. The purpose of this study is to investigate the retirement home staffs point of view when it comes to what motivates older people to perform physical activity. The survey data it based on the staffs perception regarding this question. The study was conducted using a qualitative approach where five persons that work at the retirement home were interviewed. The result showed that the majority of older people can be motivated to perform physical activity by being offered group activities and social activities. The involvement and encouragement from staff and relatives also played a crucial part. Physical exercise that was offered at a regular basis at the retirement home where the study took place was activities performed sitting down and promenades. Dance was also offered from time to time. Factors that the staff has noticed that can have a negative impact on older people’s motivation to perform physical activity are weather conditions, lack of time for the employees to help the older people, staff shortages, diseases and not being able to perform something physically strenuous.

No description available.

Bakgrund: Äldre på boende idag kan känna att de saknar sociala interaktioner med vårdpersonal, familj eller vänner. För att uppleva god livskvalitet krävs bland annat trygghet, sociala interaktioner och aktiviteter. Djur kan användas som behandlingsmetod i vården i form av Animal-Assisted Activity (AAA) och Animal-Assisted Therapy (AAT). Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa sällskapsdjurs betydelse för äldres livskvalitet på äldreboende. Metod: Studien har genomförts som en allmän litteraturstudie. Datainsamlingen har gjorts i databaser och med manuella sökningar. Resultat: I samband med djurinterventionen aktiverade vårdtagarna sina kroppar och blev mer rörliga. Positiva förändringar av sömnrutiner och aptit observerades också. Djurens närvaro påverkade vårdtagarnas känslor men även deras kognition, vilket gjorde att gamla minnen om egna djur återkom. De äldre samtalade mer med varandra och uppvisade ett förbättrat socialt beteende. Diskussion: Tre fynd diskuteras: vårdtagarnas fysiska aktivering, känslor och sociala interaktioner samt varför de boende påverkas av djurinterventioner. Slutsats: Djurinterventioner visade sig ge en positiv påverkan på livskvaliteten hos en del äldre på äldreboende och är något som skulle kunna användas mer i vården. / Introduction: Elderly residents today may feel that they lack social interactions with health professionals, family or friends. To experience good quality of life requires for example security, social interactions and activities. Animals can be used as treatment in health care in the form of Animal-Assisted Activity (AAA) and Animal-Assisted Therapy (AAT). Aim: The aim of this literature review was to elucidate pets’ importance for older people’s quality of life in nursing homes. Method: The study was conducted as a general literature review. Data collection has been made in databases and with manual searches. Results: When using animal interventions the residents activated their body and became more mobile. Positive changes in sleep routines and appetite were also observed. The animals’ presence affected residents’ feelings but also their cognition, which made old memories of their own animals return. The elderly talked more to each other and showed improved social behaviour. Discussion: Three findings are discussed: residents’ physical activation, emotions and social interactions, and why residents are affected by animal interventions. Conclusion: Animal interventions were found to have a positive impact on quality of life for some elderly in nursing homes and are something that could be used more in healthcare.

Syftet med studien var att undersöka verksamma sjuksköterskors erfarenheter av vård i livets slutskede i kommunalt särskilt boende. I föreliggande studie har en kvalitativ design med deskriptiv fenomenologisk ansats använts. Deltagare i studien var fyra strategiskt utvalda sjuksköterskor verksamma inom äldrevård vid särskilda boenden i ett litet samhälle i Sverige. Intervjun koncentrerade på händelseförlopp och struktur i det valda ämnet. Frågorna koncentrerades kring sjuksköterskans roll, patientens autonomi, symtomlindring, närståendes roll samt reflektioner kring förbättringsarbete. Analysen genomfördes enligt Husserl´s metod i fyra steg med intention att ge kunskap om fenomenet vård i livets slutskede på kommunalt särskilt boende. Sjuksköterskan upplevde sin roll som mycket viktig i vården kring den döende patienten. Sjuksköterskan upplevde att hon hade en nyckelroll och organiserade arbetet kring den döende patienten. Sjuksköterskan var beroende av information från närstående och omvårdnadspersonal för att uppnå ett tillfredsställande resultat. Symtomlindring var centralt men det förekom att symtomlindringen inte var optimal. Sjuksköterskorna använde klinisk blick och tidigare erfarenheter i bedömning gällande symtom.

I samband med Ädelreformen i början på 1990 talet blev det ett mer naturligt inslag i de äldres vardag att de flyttade till ett ålderdomshem när de kände att det var ansträngande att bo kvar i det egna hemmet. Idag säger de flesta av landets kommunpolitiker att de äldre skall bo kvar hemma i det egna hemmet så långt det går med de insatser som den kommunala hemtjänsten kan erbjuda. Syftet med uppsatsen var att ta reda på hur det kan upplevas att lämna det egna hemmet för att flytta in på ett särskilt boende. Metoden jag valde för att genomföra undersökningen var frågor via enkäter som jag tillsammans med informanten fyllde i för att få så tydliga och konkreta svar som möjligt. Varje informants svar analyserades utifrån de valda teorierna, adaptionsteorin samt symbolisk interaktionism. I resultatet framkom att många av de tillfrågade upplevde flytten som ångestfyllt, svårt, samt att det uppkom blandade känslor, både positiva och negativa. Vissa upplevde det även glädjefullt, samt att de kände stor lättnad.

Bakgrund: Att vara äldre innebär förluster av många olika slag, bland annat fysiska förmågor, förlust av närstående, och förmågan att upprätthålla eller skapa nya relationer. På ett äldreboende är den äldre inte objektivt sett ensam, utan har alltid andra människor omkring sig. Trots det är det många äldre som upplever ensamhet sin sista tid i livet. Tidigare forskning har visat att det är av betydelse att vårdaren är lyhörd, öppen och visar ömsesidighet i vårdrelationen. Problem: För många ensamma äldre är vårdrelationen den enda relationen de har. Syfte: Att beskriva vårdrelationens betydelse för den ensamstående äldre på äldreboende. Metod: En systematisk litteraturöversikt utfördes på elva kvalitativa studier som analyserades med en beskrivande syntes. Resultatet visade att upplevelserna på äldreboendet för de äldre utan närstående påverkades mycket av vårdrelationen. Trivsel och uppfattningar om vårdkvalitén påverkades av vårdrelationen. Vidare påverkades deras känsla av mening och tillhörighet, och vårdrelationen var betydande för huruvida de äldre upplevde sig respekterade och bekräftade som unika individer. Det är viktigt att vårdarna förstår hur mycket vårdrelationen betyder för de äldres upplevelser och vidare forskning om ensamstående äldres upplevelser av ensamhet på äldreboendet är av yttersta vikt. / Background: Being older means losses of many kinds, including physical abilities, loss o fkin, and the ability to maintain or establish new relationships. At a nursing home, the elderly are not objectively alone, there’s always other people around. Despite this there are many older people who experience loneliness their last time in life. Previous research has shown that it is important that the caregiver is responsive, open and show reciprocity in the caring relationship. Problem: For many lonely elderly the care relationship is the only relationship they have. Aim: To describe the care relationships importance for the single elderly in retirement homes. A systematic literature review was performed on eleven qualitative studies that were analyzed using a descriptive synthesis. The results showed that the experiences of the elderly without relatives at the nursing home were greatly affected by the care relationship. Thriving and perceptions of quality of care were affected by the care relationship. Furthermore their sense of purpose and belonging were affected, and the caring relationship was significant for whether the elderly felt respected and affirmed as unique individuals. It is important that caregivers understand how much the care relationship means for older people's experiences and further research on single older people's experiences of loneliness in retirement homes is of utmost importance.