Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva aktuell forskning om vilka faktorer som bidrar till bristfällig munvård hos vårdtagare på äldreboenden. Vidare var syftet att beskriva vilka interventioner som har genomförts för att förbättra munvården på äldreboenden samt effekter och erfarenheter av dessa. Metod: Sökningar har genomförts i databaserna Cinahl och PubMed. Artiklar med både kvantitativ och kvalitativ ansats har sökts och sedan kvalitetsgranskats enligt Högskolan Dalarnas modifierade granskningsmallar. Resultat: Faktorer som bidrar till en bristfällig munvård var bland annat; motvilja från vårdtagaren, munvård ansågs som motbjudande av omvårdnadspersonal, låg prioritering av munvård, brist på kunskap om munvård hos omvårdnadspersonal och brist på rutiner för munvård. Interventioner som har genomförts var; utbildning inom munvård för omvårdnadspersonalen, införande av munvårdsrutiner, införande av interventionsprotokoll, omvårdnadspersonal med särskilt ansvar för munvård. Det mest utmärkande av interventionerna var att utbildning gav positiv effekt på vårdtagarnas munhälsa. Slutsats: Vårdtagarnas motvilja var den största bidragande faktorn till att munvård inte utfördes. Ett bättre samarbete mellan äldrevården och tandvården hade varit önskvärt då detta var en del av interventionerna som bidrog till bättre standard i munvården. Regelbunden utbildning samt upprepad utbildning har visat sig vara en positiv intervention som förbättrar munvården hos vårdtagare.

Denna studie ämnar beskriva hur enhetschefer på äldreboenden i två svenska kommuner upplever arbetet med att hantera depression hos de äldre inom deras respektive verksamheter. Åtta enhetschefer har under semistrukturerade intervjuer fått svara på frågor om vilken kunskap som finns gällande deprimerade äldre och hur de jobbar för att förebygga och uppmärksamma denna problematik. De fick också reflektera kring vilket ansvar de själva upplever att de har för hur depression bland de äldre hanteras. Deras svar har sedan med en hermeneutisk utgångspunkt analyserats med hjälp av en abduktiv metod där Lipskys teori om gräsrotsbyråkrater och Butlers teori om ålderism fått bidra med viktiga infallsvinklar. Likaså har tidigare forskning på området tagits i beaktning. Resultat av studien visar att den upplevda kunskapen gällande depression hos äldre i de besökta verksamheterna är mycket låg. Vi upplever oss också se att det finns en önskan att lägga över ansvaret på andra yrkeskategorier, och att det i samband med detta tycks finnas en övertro till andras kunskap i ämnet. Utöver detta har vi också upplevt en brist på framförhållning och förståelse för att det behöver finnas utarbetade strategier för att hantera denna problematik redan innan den är ett faktum.

This essay is about the question if there is any difference in quality at the homes for the elderly in Skåne, depending on however the home is run by a public organization or private counterpart. The quality of the homes is meet with the help of numbers in “the guide for the elderly” the facts in the guide are collected and judged by the “Swedish National Board of Health. The result from the guide is divided into seven areas of quality, and then compared in a statistic test between the different types of organizations. And finally the result of the statistics is put in the context of the theory of New Public Management. With the help of New Public Management the questions of the essay is answered. And the answer is that there is a difference in quality depending on who is running the homes for the elderly in Skåne. The private organizations and companies riches a higher quality compared to the homes that are driven by their public counterparts.

Bakgrund: Det ställs allt högre krav på vårdpersonal som arbetar inom äldreomsorgen idag. Ökad arbetsbelastning, tidspress och en högre stress på arbetet påverkar den psykosociala arbetsmiljön inom äldreomsorgen. Enligt Karasek och Theorell så handlar det om krav, kontroll och socialt stöd för att kunna påverka hur vi mår på våra arbetsplatser. Syfte: Syftet med denna studie är att genom en litteraturöversikt belysa vårdpersonalens upplevda psykosociala arbetsmiljö inom äldreomsorgen. Metod: En litteraturöversikt. Resultat: Det finns en stolthet att arbeta inom äldreomsorgen, en tillfredsställelse av att hjälpa andra och att känna att de kan göra skillnad för någon. Den höga arbetsbelastningen, tidspressen, högt ställda krav, stress och hopplöshet leder till en rädsla av att begå misstag och ger en känsla av att inte känna sig tillfreds på sitt arbete. Att få utvecklas på arbetet har betydelse. Dels att få utbildning och en chans att förkovra sig inom sitt arbete samt dels att få chansen att använda sig av de kunskaper de har. Konklusion: Litteraturöversiktens resultat visar att vårdpersonalen upplever sig frustrerade på sitt arbete, att när kraven är för höga och när de inte har kontroll över sitt arbete minskar arbetstillfredsställelsen. Bra stöd och samverkan från chefer samt arbetskamrater ökar trivseln. Krav och resurser bör ha en hälsosam balans.

Bakgrund: Det är vanligt att undersköterskor på äldreboende upplever påfrestande känslor i samband med vård av boende i livets slutskede och vid bortgång. Det har visat sig att stöd till undersköterskor vid påfrestande situationer är viktigt, dock är det ofta underprioriterat inom äldreomsorg. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka vilka upplevelser undersköterskor, som arbetar på ett äldreboende, har av att vårda boende i livets slutskede och när de boende går bort samt hur de hanterar detta personligen och inom organisationen. Metod: Sex individuella och kvalitativa intervjuer av semistrukturerad karaktär genomfördes med undersköterskor på ett äldreboende i en stor kommun i Sverige. Resultat:Undersköterskorna upplever påfrestande känslor i samband med vård av boende i livets slutskede och bortgång samtidigt som de upplever att det är fint att få vara med den boende i livets sista stund. De använder sig av olika strategier för att hantera svåra situationer. Kollegor fungerar som ett stöd. Handledning kan underlätta i situationer som av dem upplevs som svåra, där många boende går bort under en kort period och när dödsfallen är utdragna. Fördjupad utbildning inom palliativ vård är viktigt och någonting som undersköterskorna önskar mer av. Diskussion: Påfrestande känslor som undersköterskorna upplever kan grunda sig i att de ser själva individen förändras och försvagas och inte det praktiska som vården innebär.

Bakgrund: Sexualitet räknas till människans grundläggande rättigheter genom hela livet och påverkas av bland annat biologiska, psykologiska, etiska och religiösa faktorer. Sexualitet förknippas ofta inte med äldre människor och ses ofta som tabu. Det finns idag inga riktlinjer om hur sexualitet ska bemötas på permanenta boenden för äldre och sjuksköterskor kan uppleva osäkerhet inför att tala om ämnet.  Syfte: Syftet var att utforska vilka faktorer som påverkar äldres sexualitet på permanenta boenden.  Metod: Systematisk litteraturstudie, inkluderade tio vetenskapliga originalartiklar. Artikelsökning skedde i databaserna PubMed och CINAHL.  Resultat: Resultatet visade att bemötandet och hanteringen av sexualitet på permanenta boenden har betydelse för äldres sexuella yttring. En stöttande omgivning kan främja sexualiteten och intimiteten bland vårdtagarna, medan negativa handlingar som skvaller, bestraffningar och övervakningar resulterar i återhållsamhet. Faktorer som boendets fysiska miljö och ohälsa, exempelvis erektionsproblem och vaginaltorrhet, kan fungera som hinder för vårdtagarnas sexualitet. Även oskrivna regler som normer, religiösa och kulturella synsätt har en inverkan på sexualiteten och kan till exempel hindra icke-heterosexuella personer att uttrycka sin sexualitet.  Slutsats: Äldres sexualitet på permanenta boenden betraktas ofta som tabu och är något vårdpersonal inte talar om, men det förekommer att vårdgivare stöttar vårdtagarnas sexualitet. Resultatet visade att andra personers värderingar och stereotyper samt boendets fysiska utformning påverkar hur och om äldre väljer att uttrycka sig sexuellt. Sjuksköterskor bör ha utbildning i att bemöta sexualitet då detta kan underlätta skapandet av en stöttande miljö, vilket i sin tur kan leda till ökad livskvalitet hos vårdtagaren.

<p>Sweden is on the turn of a dramatic demographic change. The number of elderly will in the coming decade increase considerably. This also means that the need of dwellings adapted for accessibility increases. By adapting dwellings and housing areas to an increased level of accessibility, more people are given the opportunity to stay for a longer time in their habitual surroundings and the housing becomes secure for the user both in a physical and mental point of view. One of the least accessible housing areas in Halmstad is Klackerup. To make it possible for the dwellers to stay while getting older an adaptation of the accessibility in the dwellings as well as in the apartment blocks and their surroundings is demanded. The purpose of our dissertation has been to work out suggestions for appropriate actions concerning the dwellings, the apartment blocks and their surroundings. This has been performed with respect to the assumptions of the area, the requests and needs of the dwellers and the prevailing legislation.</p>

Denna studie har genomförts på Judiska Hemmet i Stockholm där ca 75 % av de boende är överlevande från Förintelsen under andra världskriget. Syftet med studien var att undersöka undersköterskors upplevelser och erfarenheter av att vårda äldre personer som har upplevt trauma. Frågeställningarna handlade om vilket kunnande informanterna anser vara viktigt i arbetet med dessa personer och deras uppfattning om hur denna kunskap bäst lärs in. Vidare tillfrågades informanterna om vad de anser vara viktigt att tänka på i bemötandet av personer som har upplevt trauma. Informanterna ombads även beskriva sina upplevelser av svårigheter i arbetet och hur de hanterar dessa svårigheter. Den sista frågeställningen handlade om vilket stöd informanterna anser vara viktigt i arbetet med personer som har upplevt trauma. Resultatet visade att den kunskap som informanterna ansåg vara viktig var att känna till bakgrunden till den traumatiska händelsen. För informanternas del handlade det om att veta vad som hände under Förintelsen. De ansåg även att man måste ha förståelse för hur traumat kan ha påverkat den som blivit utsatt. Bästa sättet att lära sig detta tyckte undersköterskorna var att vid introduktionen få föreläsningar om Förintelsen och trauma. Även studieresor till koncentrationsläger hade tillfört mycket kunskap och fördjupad förståelse. Vid frågor om bemötande och förhållningssätt svarade informanterna att det grundläggande är att bygga upp ett förtroende, helst via kontaktmannaskapet. Det handlade även om att ha ett personcentrerat förhållningssätt där man ser till varje individs behov. När det gällde svårigheter i arbetet framkom det att de äldre som har upplevt trauma verkar vara mycket känsliga för stress. Informanterna var även eniga om att man inte ska ställa frågor om de traumatiska upplevelserna. Man ska istället lyssna aktivt när den äldre själv ta initiativ till att berätta. Som exempel på svårigheter nämndes allt som är kopplat till personlig hygien, framför allt duschningar. Den höga graden av ångest hos de boende och klagande togs även upp och inte sällan var det kopplat till matsituationen. Störd nattsömn och mardrömmar var också ett återkommande tema. Hanterandet av svårigheterna handlade i huvudsak om att lyssna, bekräfta och inte gå in i diskussion med den boende. Det framkom tydligt att informanterna ansåg att man som undersköterska i arbetet med äldre personer som har upplevt trauma behöver stöd för att orka med sitt arbete. Ofta innebär det att man pratade med sina arbetskamrater men man såg även handledning vara en bra form av stöd.

Syftet var att beskriva förekomst av risk för eller undernäring samt vanligast insatta och typ av förebyggande åtgärder bland personer i särskilt boende samt att undersöka om det fanns skillnader i förekomst av risk för eller undernäring hos personer med neuropsykologiska problem jämfört med personer utan sådana problem. Studien hade en beskrivande och jämförande design med kvantitativ ansats. Datat inhämtades från kvalitetsregistret Senior alert. Deltagarna i studien utgjordes av 341 personer från en kommun i Mellansverige. Resultatet visade att 41,9 % hade risk för eller var undernärda enligt MNA-SF. BMI &lt;22 poäng hade 23,5 %. Under de senaste tre månaderna hade 21,5 % gått ner i vikt, 12,3 % hade minskat sitt födointag och neuropsykologiska problem som lätt förvirring/demens hade 49,3% medan 18,8% hade svår förvirring/demens eller depression. Lätt till svår förvirring/demens eller depression medförde signifikant högre risk för att drabbas av undernäring eller att de var undernärda. De vanligaste förebyggande åtgärderna var att skapa en trevlig måltidsmiljö, minska nattfastan, ge mellanmål och berika maten.

Syftet med denna empiriska studie är att frambringa en ökad kunskap och förståelse för samspelet mellan de anställda och de boende i ett äldreboende, samt hur personalens förhållningssätt gentemot de boende kan komma att få olika konsekvenser. Vi vill vidare belysa betydelsen av den sociala interaktionen i förhållandet anställda - boende. Vår frågeställning lyder: Vilken betydelse har social interaktion i förhållandet anställda-boende för trivsel och mående?  Datainsamlingen bygger på tre övergripande metoder; observation, intervjuer samt enkätundersökning. Dessa metoder skall dels komplettera varandra men även ge oss olika data som kan vara lämpliga i närmandet av att besvara vår frågeställning.  Tolkningen och analys vi gör har sin utgångspunkt i socialpsykologiska teorier och begrepp hämtade ur Asplunds begrepp/teori social responsivitet, Alvessons organisationskultur och Scheffs sociala band. Den kultur som präglar det äldreboende vi studerat karaktäriseras av en individanpassad vård där man tillsammans med de fysiska förutsättningarna strävar efter att skapa och därmed bevara utrymme där den sociala responsiviteten kan komma till uttryck.  Konsekvenserna av detta kan bli att de boende upplever trivsel och mående. Äldreomsorgen är och har varit en aktuell fråga i många år, inte minst inom den politiska världen. Forskning har visat att äldreomsorgen ökar i utsträckning och kan komma att kräva mer resurs av samhället med ökad kompetens av personal. Med detta i åtanken är denna studie av hög relevans då ämnet är ett växande problemområde.  Syftet med denna empiriska studie är att frambringa en ökad kunskap och förståelse för samspelet mellan de anställda ochde boende i ett äldreboende, samt hur personalens förhållningssätt gentemot deboende kan komma att få olika konsekvenser. Vi vill vidare belysa betydelsen avden sociala interaktionen i förhållandet anställda - boende. Vår frågeställning lyder: Vilkenbetydelse har social interaktion i förhållandet anställda-boende för trivseloch mående?Datainsamlingen bygger på treövergripande metoder; observation, intervjuer samt enkätundersökning. Dessametoder skall dels komplettera varandra men även ge oss olika data som kan varalämpliga i närmandet av att besvara vår frågeställning.  Tolkningen och analys vi gör har sinutgångspunkt i socialpsykologiska teorier och begrepp hämtade ur Asplundsbegrepp/teori social responsivitet, Alvessons organisationskultur och Scheffssociala band. Den kultur som präglar det äldreboendevi studerat karaktäriseras av en individanpassad vård där man tillsammans medde fysiska förutsättningarna strävar efter att skapa och därmed bevara utrymmedär den sociala responsiviteten kan komma till uttryck.  Konsekvenserna av detta kan bli att de boendeupplever trivsel och mående. Äldreomsorgen är och har varit en aktuell fråga imånga år, inte minst inom den politiska världen. Forskning har visat attäldreomsorgen ökar i utsträckning och kan komma att kräva mer resurs avsamhället med ökad kompetens av personal. Med detta i åtanken är denna studieav hög relevans då ämnet är ett växande problemområde.