Vi som skrivit detta arbete delar både ett gemensamt musikintresse och en gemensam erfarenhet om att musikämnet får ta liten plats i dagens skola. I lgr11 framgår det att eleverna ska få möjlighet att arbeta ämnesövergripande samt få tillfällen till ämnesfördjupning, överblick och sammanhang. Skolinspektionen pekar på att musikämnet har en viktig roll som stöd för lärande i andra ämnen. Med utgångspunkt från våra erfarenheter samt publikation från lgr11 och skolinspektion har vi undersökt hur lärare arbetar med musik i ämnesövergripande arbete i årskurs 4-6. Syftet med arbetet är att synliggöra sex stycken årskurs 4-6 lärares tankar om ämnesövergripande undervisning där musiken finns integrerad.Föreliggande arbete bygger framförallt på teorier om ämnesövergripande undervisning. I huvudsak är det Österlinds (2006) forskning om vilken nytta den ämnesövergripande undervisningen har utifrån ett elevperspektiv som vi inspirerats av. Vår definition av det centrala begreppet ämnesövergripande undervisning är densamma som Österlind använder i sin forskning. Vi presenterar också teorier om musik och samverkan i ämnesövergripande undervisning. När det gäller samverkan i ämnesövergripande undervisning utgår vi från Hargreaves teorier om god samverkan, vilka beskrivs mer ingående längre fram i arbetet. Den teoretiska basen för vårt resonemang om musik som en del i den ämnesövergripande undervisning finner vi i Saars (2005) tankegångar om estetiskt lärande som stöd för inlärning i andra ämnen. För att samla in vår empiri har vi genomfört sex kvalitativa intervjuer med lärare som alla har arbetat eller arbetar ämnesövergripande med musikämnet. Resultatet visar att ämnesövergripande undervisning kan bedrivas på många olika sätt samt att det är relativt ovanligt att skolor bedriver ämnesövergripande undervisning där musikämnet integreras.Vår slutsats visar att ämnesövergripande arbete där musiken är integrerad kan ha många positiva effekter för både elever och lärare. Enligt framgång i undervisningen samt respondenter i vår undersökning uppnår elever i större utsträckning kunskapskraven, samt tillägnar sig sociala färdigheter. Lärare utvecklar framförallt en kollegial samverkan i den ämnesövergripande undervisningen.

Mot bakgrund av de nya läroplanerna Lgr11 och Gy11, där sex och samlevnad fått en större ochtydligare plats, har vi undersökt skolpersonals syn på arbetet med sex- ochsamlevnadsundervisningen samt vilken roll normkritisk pedagogik spelar i denna verksamhet. Vihar besökt fem skolor där personal fått fortbildning i sex- och samlevnadsundervisning för attkunna möta de nya riktlinjerna.Genom fem intervjuer har vi kommit fram till att fortbildning är viktigt för yrkesutövandetoch att normkritisk pedagogik i flera fall inneburit perspektivförskjutningar för kursdeltagarna.Det har dock visat sig att arbetet med sex och samlevnad möter mycket motstånd på skolorna ochdet upplevs i många fall som ett svårt, ibland kontroversiellt ämne. Detta leder till attutvecklandet av sex- och samlevnadsundervisningen ofta bedrivs av enskilda personer och därförefterfrågas större ansvar och engagemang från ledningshåll.

Syftet med mitt arbete är att undersöka på vilket sätt det är möjligt att arbeta över de gamla gränserna mellan teoretiska och praktiska ämnen. Jag har valt att inrikta mig på Historia och Hem- och konsumentkunskap. Frågeställningarna som ligger som grund för arbetet är: På vilka sätt är ett samarbete mellan historia och hemkunskap möjligt? Finns det stöd i kursplaner och läroböcker för ett sådant samarbete? Är det viktigt att samarbeta över gränserna på detta sätt? Om det är viktigt, varför i så fall? Har hem- och konsumentkunskap i sig ett historiskt perspektiv? För att uppnå mitt syfte har jag använt mig av intervjuer, skriftliga källor och analyser av kursplaner och läromedel. Mina teoretiska ramar handlar om ämnesövergripande arbetssätt och historiskt perspektiv. Sammanfattningsvis pekar resultaten av mina undersökningar på att verkligheten i skolorna och styrdokumenten går isär. Det finns många argument för varför ett samarbete är viktigt men för att kunna uppnå ett ämnesövergripande arbetssätt som fungerar smidigt och är regelbundet återkommande måste skolan stå för de rätta förutsättningarna. / The purpose of this essay is to examine in which way it is possible to work between practical and theoretical courses. I have chosen to concentrate on history and home economics. The questions at issue are: In which way is a cooperation between history and home economics possible? Can you find support for this kind of cooperation in teaching aids and the syllabus? Is a cooperation like this important? If it is important -why? Does home economics have a historical perspective? I have used interviews, different kinds of analysis and various literatures to achieve my goals. My theoretical frames are about interdisciplinary work methods and historical perspectives. All together the results of my research points toward the fact that the reality in school and the syllabus doesn’t match up. There are plenty of arguments indicating that collaboration is important, but to achieve an interdisciplinary work method that works smoothly and that is frequently used the school has to stand for the right conditions.

Syftet med detta examensarbete var att analysera en del av det undervisningsmaterial som producerades i samband med Kemins År 2011 och empiriskt undersökagymnasielärares syn på materialets användbarhet i gymnasieskolans kemiundervisning. Detta gjordes med hjälp av innehållsanalys, respektive en webbaserad enkät och uppföljande intervjuer.Min analys visar att materialet från Kemins År 2011 stämmer väl överens med syftet med kemiämnet enligt ämnesplanen i kemi för gymnasieskolan, och till stora delar med det centrala innehållet i kurserna Kemi 1 och Kemi 2. Det som kunde utvecklats mer varområdena analytisk kemi samt reaktionshastighet och kemisk jämvikt. Materialet stämmer även väl överens med elevers intressen, framförallt det som handlar om människokroppen. Kemikalendern relaterar till elevers intressen om aktuell forskning, medan de populärvetenskapliga artiklarna relaterar till elevers intressen om rymden och kemiska risker.En majoritet av gymnasielärarna i studien är positiva till att använda materialet från Kemins År 2011 i kemiundervisningen. De lyfter även fram flera goda exempel på hur det kan användas för att uppfylla det humanistiska perspektivet i några av målen i läroplanen Gy 2011, framförallt samspel mellan kemiämnet och de gymnasiegemensamma ämnena, elevers utveckling av svenska språket samt samverkanmed arbetsliv, universitet och högskolor.

In Sweden, food-related education is vaguely incorporated in several mandatory high school subjects but not much is known about how it is incorporated in the biology and natural science subjects. This study aimed to understand how Swedish high school biology and natural science teachers approach and contribute to food-related education within and across subjects.  This study follows an explorative case-study approach. Biology and natural science high school teachers (n=10) were recruited for this study. A total of four teachers participated in individual semi-structured interviews. All teachers taught natural sciences, three also taught physical education and a fourth teacher also taught biology and chemistry. The interviews were audio recorded, transcribed verbatim using Microsoft Word, and analyzed using an inductive thematic analysis.  The analysis resulted in three major themes: teachers learning objectives in food-related education, teachers’ choice of didactics and cross-curricular teaching. The main findings were that the teachers approached food-related education broadly and had, more or less, the same learning objectives within and across subjects. The teachers expressed varying degrees of collaboration across subjects depending on which subjects they, themselves, were teaching. The teachers all faced challenges regarding dealing with the matter of eating disorders and social media influence which they tackled with various didactical strategies. Numerous factors stand in the way of cross-curricular teaching for food-related education in Sweden, such as time constraints and unclear learning objectives. Several changes are to be made to improve food-related education, Swedish adolescents' nutrition literacy and thereby improve the populations nutritional intake.

This essay examines if The Witcher: The Last Wish can be used as a pedagogical tool for interdisciplinary literary seminars about current issues and events in students’ daily lives and society between the Swedish upper secondary school courses English and Religious studies. Additionally, the study investigates if literary seminars about how The Witcher: The Last Wish can broaden the students’ understanding of religious practices in daily lives and what effect their religion has on their relation to ethical and existential issues. In the Swedish educational system, every course should incorporate the overarching value-based curriculum which includes value-based topics such as: democratic principles, human rights, and current issues and event that the students face in their daily lives or in society. The results of the essay showed that several ethical issues are portrayed in the book that can be used as material for interdisciplinary literary seminars between Religious studies and English studies. The ethical issues were of the sort that connects to events in society or in students’ daily lives. Additionally, there were parts of the book comparable to Christianity and Hinduism which are both cultural phenomena in English speaking countries thus making these parts possible to use as material for interdisciplinary literary seminars between Religious studies and English studies as well. The results were retrieved using close reading and pedagogical text analysis on The Witcher: The Last Wish. / Denna uppsats undersöker om The Witcher: The Last Wish kan användas som ett pedagogiskt verktyg i ämnesövergripande litteratursamtal om aktuella problem och händelser i samhället och elevers dagliga liv mellan de svenska gymnasieämnena Religion och Engelska. Dessutom undersöker uppsatsen om litteratursamtal om The Witcher: The Last Wish kan bredda elevers förståelse av religiösa sedvänjor i det dagliga livet och vilken effekt deras religion har på deras relation till etiska och existentiella problem. I det svenska skolsystemet måste alla kurser integrera den övergripande värdegrunden vilken inkluderar värdebaserade ämnen som: demokratiska principer, mänskliga rättigheter och aktuella problem och händelser som elever möter i sitt dagliga liv eller i samhället. Resultatet i uppsatsen visar att det finns flera etiska problem föreställda i boken som kan användas som material i ämnesövergripande litteratursamtal mellan gymnasieämnena Engelska och Religion. De etiska problemen var ämnen som relaterar till händelser i samhället eller till elevers dagliga liv. Dessutom fanns det delar i boken som gick att jämföra med Kristendomen och Hinduismen vilka båda är kulturella fenomen i Engelskspråkiga länder, vilket gör det möjligt att använda de delarna också till att ha ämnesövergripande litteratursamtal mellan gymnasieämnena Religion och Engelska. Resultaten upptäcktes genom att använda närläsning och pedagogisk textanalys.