Naturvetenskapsprogrammet på gymnasiet ska verka för att eleverna övas i ett naturvetenskapligt arbetssätt. Laborationer är en stor del i ett naturvetenskapligt arbetssätt, och därför är det intressant att studera hur lärare bedömer detta under laborationer. Arbetets syfte var att undersöka några kemilärares bedömning av naturvetenskapligt arbetssätt under kemilaborationer. Hur bedömer lärarna naturvetenskapligt arbetssätt under laborationer och vilka problem upplever de i den bedömningen? Datainsamling skedde i huvudsak med semistrukturerade kvalitativa intervjuer med fyra kemilärare på fyra olika gymnasieskolor. Intervjuerna föregicks av en kort elevenkät. Lärarna fick i alla utom ett fall själva välja ut den klass som skulle få göra enkäten. Arbetet har givit svar på hur de olika lärarna bedömer eleverna under kemilaborationerna. Det har visat sig att tre av de fyra lärarna upplever att det är svårt att bedöma hela det naturvetenskapliga arbetssättet. Dessa tre lärare bedömer ändå stora delar av det naturvetenskapliga arbetssättet. Den kvarvarande av de fyra lärarna upplever att bedömningen av ett naturvetenskapligt arbetssätt fungerar bra tack vare arbete med ämnesövergripande projekt. Arbetet ger förutom diskussion kring resultatet också förslag på strategier för att fokusera laborationer och bedömning på ett naturvetenskapligt arbetssätt.

Uppsatsen behandlar musiklärares användning av, eller delaktighet i, ämnesövergripande arbeten i år 6–9 i grundskolan. Studien utfördes under läsåret 2012/2013. Syftet med studien var att undersöka vad det är som påverkar en musiklärare att arbeta ämnesövergripande eller inte. Metoden som tillämpades var kvalitativa halvstrukturerade intervjuer. I studien har åtta musiklärare intervjuats. Informationen från musiklärarna sammanställdes i Engeströms verksamhetsteoretiska modeller. En jämförelse genomfördes mellan en analys av de delar inom verksamheten där musiklärarna upplevde att det inte fanns några ämnesövergripande arbeten alls, eller mycket få sådana, med en där de upplevde att det fanns ämnesövergripande arbeten. Ytterligare en jämförelse skapades genom en analys av hur två av musiklärarna hanterat sitt ämnes delaktighet i ämnesövergripande samarbeten när det gått från en fungerande ämnesövergripande verksamhet till en mindre väl fungerande ämnesövergripande verksamhet. Genom dessa jämförelser framkom att det är främst de skrivna och de oskrivna reglerna på skolan som påverkar om en musiklärare är delaktig eller inte i ämnesövergripande arbeten. Det visas i studien att det oftast inte är den enskilde musiklärarens övertygelse om ämnesövergripande arbeten som är den mest tongivande faktorn ifall de blir av eller inte. / ”Kaleidoscope – a research of music teachers interdisciplinary studies in year 6 – 9” is an independent study at the Master´s level (15 credits) at the Royal College of Music in Stockholm. This study explores music teachers’ involvement in, or usage of, interdisciplinary studies in year 6–9 in Swedish compulsory schools. The research was done during the school year 2012/2013. The purpose of the research was to understand what it is that affect a music teacher to arrange interdisciplinary studies for their students or not. The method used was qualitative semi structured interviews. In the research, eight music teachers have been interviewed. The information from them was put together in Engeströms activity system. A comparison of an analysis, between a system that explains an activity where their does not exist any, or rarely exist any, interdisciplinary studies for the students, and a system where there does exist interdisciplinary studies, was done. Also a comparison of the analysis between two of the music teachers when they move from a system that is arranging interdisciplinary work to one that does not, was done. Thru this comparison reveals that it is mainly the written and non-written rules of the school that affect the presence of interdisciplinary studies or not. The research shows that it is not the individual music teacher’s engagement in the interdisciplinary work, which is the main factor if interdisciplinary studies are done, or not.

<p>Under verksamhetsförlagda utbildningar har det framkommit att tematiskt arbete inte är ett entydigt begrepp. Lärare ute på fältet har haft delade meningar om arbetssättets innehåll och genomförande. Tematiskt arbete har dessutom ofta blivit bortprioriterat till förmån för den traditionella undervisningen. Syftet med undersökningen är att ur ett lärarperspektiv synliggöra hur verksamma lärare arbetar med tematiskt arbete. Undersökningens forskningsfrågor är vilken syn på lärande har de lärare som arbetar tematiskt, hur arbetar lärarna tematiskt och på vilket sätt gynnar tematiskt arbete elevers utveckling och lärande? För att besvara forskningsfrågorna användes en kvalitativ metod där fyra intervjuer genomfördes med lärare som arbetar tematiskt i årskurs F-3. Resultatet visar att de intervjuade lärarna är positiva till tematiskt arbete och menar att det skapar en helhet för eleverna. I arbetet anser lärarna att man integrerar alla ämnena i det arbete som utförs. Dock visas det tydligt att lärarna har svårt för att helt gå ifrån de traditionella ämnena för att uppfylla kunskapsmålen som finns. Det viktiga med tematiska arbetet är att man utgår ifrån elevernas intresse och att det är deras lärande som skall komma i första hand.</p>

Under verksamhetsförlagda utbildningar har det framkommit att tematiskt arbete inte är ett entydigt begrepp. Lärare ute på fältet har haft delade meningar om arbetssättets innehåll och genomförande. Tematiskt arbete har dessutom ofta blivit bortprioriterat till förmån för den traditionella undervisningen. Syftet med undersökningen är att ur ett lärarperspektiv synliggöra hur verksamma lärare arbetar med tematiskt arbete. Undersökningens forskningsfrågor är vilken syn på lärande har de lärare som arbetar tematiskt, hur arbetar lärarna tematiskt och på vilket sätt gynnar tematiskt arbete elevers utveckling och lärande? För att besvara forskningsfrågorna användes en kvalitativ metod där fyra intervjuer genomfördes med lärare som arbetar tematiskt i årskurs F-3. Resultatet visar att de intervjuade lärarna är positiva till tematiskt arbete och menar att det skapar en helhet för eleverna. I arbetet anser lärarna att man integrerar alla ämnena i det arbete som utförs. Dock visas det tydligt att lärarna har svårt för att helt gå ifrån de traditionella ämnena för att uppfylla kunskapsmålen som finns. Det viktiga med tematiska arbetet är att man utgår ifrån elevernas intresse och att det är deras lärande som skall komma i första hand.

A new curriculum, Lgr11, was introduced in Sweden during the Autumn Semester 2011. My aim in this paper is to investigate whether an integrated and interdisciplinary approach is possible within this new Swedish curriculum. Firstly, I will describe the approach to integration and interdisciplinary work used in the new Swedish curriculum. Secondly, I will analyze whether the curriculum allows for an integrated and interdisciplinary work. The method used in this paper is a qualitative textual analysis and analyzing the new curriculum´s approach to integration and interdisciplinary education has been the focus. The analysis has been based on the explicit and implicit basics of integration and interdisciplinary work in the curriculum. I assume theories of subject integration and curricula to come up with my results in the paper. To conclude, the results of my analysis of the curriculum show that an integrated and interdisciplinary approach is not only possible, but it is also each school Principal's responsibility as well as part of each teacher`s objective. The Principal's responsibility is to ensure that the integration and interdisciplinary approach is undertaken in school. The curriculum is clear that teachers should let their students work interdisciplinary as well as vary their methods of teaching. The results show that even language as a subject is important to have in the curriculum. The results also show that all school subjects play an important role in the overall language development of students.

Rubriken på detta arbete är Ämnesövergripande arbete, möjligheter och begränsningar, sett ur Elprogrammets perspektiv. Arbetet grundar sig på två gymnasieskolors olika inriktningar, struktur och arbetssätt. Gymnasieskola Y/S har både studieförberedande och yrkesprogram medan gymnasieskola Y enbart har yrkesprogram.Mitt arbete grundar sig på två skolors arbetssätt gällande ämnesövergripande arbete. Det ena är det förändringsarbete som precis har startat på den gymnasieskola där jag under min lärarutbildning genomfört VFU. Syftet med detta arbete är att sätta samman och börja arbeta i lärarteam/lärarlag vilket har som mål att stärka och förankra ett ämnesövergripande arbete. Denna skola benämner jag i fortsättningen skola Y/S.Det andra arbetet bedrivs på den gymnasieskola där jag idag arbetar. Här sker detta arbete, till stora delar, i gemensamma arbetslag och där vissa kärnämnen bedrivs i samma som eller i närliggande lokaler som karaktärsämnena. Denna skola benämner jag i fortsättningen skola Y.Mitt mål är att försöka klara ut vad som, positivt eller negativt, påverkar detta arbete och hur man skall gå tillväga. Efter ett kort tag gick det upp för mig att, i detta läget, var det inte en fråga om HUR? utan svaret på frågan VARFÖR? och på vilka grunder och förutsättningar skall vi ha ett ämnesövergripande arbete måste först klaras ut.Mitt arbete grundar sig på de iakttagelser och intryck jag fått när jag genomfört min VFU, på det idag fungerande samarbetet men även på brister och behov i undervisningsarbetet på min nuvarande arbetsplats samt på de frågor och svar jag fått vid de intervjuer som jag gjorde med skolledningen, kärnämneslärarna och med karaktärsämneslärarna. Vid mina samtal kände jag att jag väckte liv i många tankar och funderingar som man inte tidigare reflekterat över samtidigt, som det rent allmänt, gav en positiv respons. En ständigt återkommande reflektion var ett behov av kompetensutveckling på ett antal områden och att det var viljan som styrde ett kommande samarbete. Resultatet pekar också på två bromsande faktorer för utvecklingen av det ämnesövergripande arbetet, nämligen de nationella proven och behovet av resurser i form av tid.Slutsatsen av detta är att, innan vi svarar på frågan HUR ?, så måste vi klara ut VARFÖR ? och på vilka grunder och förutsättningar vi skall fortsätta arbeta ämnesövergripande. Här är det också viktigt med kompetensutveckling, för alla berörda, framförallt med tanke på nya Gy 2011 vilket talar ett tydligt språk när det gäller ett samarbete över gränserna. Vi måste också klara ut hur vi skall förhålla oss till och hantera de nationella proven samtidigt som ökade resurser i form av tid måste beaktas. Med hänvisning till styrdokumenten så blir viljan inte avgörande utan skall betraktas som en viktig pusselbit när, inte om, arbetet tar fart.

Studiens syfte var att ta reda på hur grundskolelärare arbetar samt vad de tycker om ämnesintegrering med naturvetenskap. Studien är enbart baserad på intervjuer och hur lärare uppfattar detta sätt att arbeta. Ämnesintegrering innebär att man använder två eller flera ämnen i en och samma undervisning. Det kan till exempel innebära att man arbetar med matematik och sedan skriver en räknesaga till en viss uppgift och därmed får man med svenska i uppgiften. Ämnesintegrering har enligt tidigare forskning många fördelar. Den mest förespråkade anledningen är att eleverna får koppla sin kunskap till ett sammanhang och sitt eget liv och därför får de mer engagemang inför sitt lärande och därmed en djupare kunskap. Jag har undersökt hur grundskolelärare arbetar ämnesintegrerat med naturvetenskap. Studien är strukturerad efter en kvalitativ fenomenografisk metod. I studien har det samlats empiri genom intervjuer med fem olika grundskolelärare. Empirin har sedan analyserats genom att utvinna gemensamma teman och nyckelord från intervjuerna. Dessa teman och nyckelord har sedan kopplats till tidigare forskning om ämnesintegrering och slutligen sammanfattas för att besvara de två forskningsfrågor som studien är grundad på.I studien blev resultatet att alla lärarna arbetade ämnesintegrerat på ett likartat sätt. De fem intervjuade lärarna använde hjälpande och sammankopplade ämnessamspel. Hur lärarna arbetar berodde på vilken årskurs de arbetar i. I förskoleklass arbetar de mer med att naturvetenskap är ett hjälpämne som hjälper eleverna konkretisera och göra undervisningen elevnära. I årskurs ett till tre arbetar dem med sammankopplade ämnessamspel som innebär att de arbetar med teman eller projekt som väljs ut från ett centralt innehåll i naturvetenskapen som sedan kopplas till alla ämnen. Vidare upplever lärare att eleverna blir mer engagerade av att arbeta med ämnesintegrering. Detta tror lärarna beror på att eleverna får ett sammanhang till sin kunskap och en röd tråd genom undervisningen med naturvetenskap. En annan positiv aspekt av ämnesintegrering var att lärarna ansåg att det underlättade deras planering eftersom man får med flera olika ämnens mål i en och samma planering. Det som lärarna ansåg som negativt var att det var svårt att genomföra eftersom de upplevde att det fanns en personalbrist samt att det är negativt att inte fler lärare arbetar på samma sätt.

Geografiämnet är brett och ger ett holistiskt perspektiv på livet på jorden vilket skapar stora möjligheter för lärare att göra ämnet relevant och intressant för eleverna. Geografiämnet var under 1900-talet uppdelat i natur- och kulturgeografi på gymnasiet, detta har satt spår i läroplaner, läroböcker och samhället. Dagens miljöproblematik skapar möjligheter för ämnet att växa men istället ser vi ett geografiämne som minskar i timantal. I denna uppsats genomförs en frågeundersökning med gymnasieelever om deras bild av geografiämnet och en samtalsintervjuundersökning med deras lärare om undervisning och genomförande av geografiundervisningen. Det visar sig att eleverna har dåliga förkunskaper från högstadiet men att de uppskattar ämnet och lär sig mycket, speciellt om relationen människa och miljö. Lärarna vill gärna visa på sambandet mellan natur- och kulturgeografi men de flesta delar ändå upp dessa i olika moment. Samtliga lärare använder sig av mycket blandat material, lite lärobok och mycket hemsidor och bilder. Både användandet av praktiska moment och ämnesövergripande arbete varierar. Detta verkar bero på geografiämnets status på respektive skola och om lärarna vågar se möjligheterna och bryta gamla vanor när de planerar. För om det lilla geografiämnet ska leva upp till sin stora potential måste lärarna våga tänka nytt och inspirera kommande generationer.

Med den här studien ämnar vi att belysa bildämnets kvaliteter i ämnesövergripande undervisningskontext. Vi vill även undersöka om och hur bildlärarna förhåller sig till bildämnet och ämnesövergripande arbete utifrån förmågor som kreativitet, kommunikation, kritiskt tänkande samt kollaboration (de fyra K:na). Frågeställningarna vi utgått från är följande: hur resonerar bildlärare kring bildämnets möjligheter och utmaningar i ämnesövergripande undervisningskontext? Samt: på vilka sätt framkommer förmågorna de fyra K:na i bildlärarnas svar? Genom utförandet av semistrukturerade intervjuer med fem bildlärare har vi tagit del av hur dessa tänker och resonerar kring bildämnet i en ämnesövergripande undervisningskontext. Resultatet visar att bildämnet och visuella kulturer har goda möjligheter att samarbeta med andra ämnen. Vilka möjligheter bildämnet i ämnesövergripande undervisningskontext besitter är ännu ett redskap att kommunicera och uttrycka sig på samt en större kunskapsbild. Utmaningarna ligger främst i strukturell problematik så som bildämnets få timmar, planeringsbrist samt hierarkier mellan skolämnen. Intervjumaterialet synliggör att samtliga informanter för resonemang kring ett eller fler av de fyra K:na. Dock inte i någon högre utsträckning i relation till förmågor. Detta tyder ändå på att de fyra K:na är relevanta för bildämnet, men i andra sammanhang.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur lärare i ett nybildat arbetslag i en 6-9-skola ser på arbete i ämnesövergripande arbetsområden. De lärare som deltar i undersökningen arbetar i ämnesövergripande arbetsområden med sina 6-9-elever, och genom kvalitativa intervjuer med fyra lärare i arbetslaget samt observationer av några genomförda lektioner ges en bild av hur lärarna upplever att det fungerar att arbeta ämnesövergripande. Lärarna menar att det finns pedagogiska vinster i arbetssättet eftersom undervisningen ger eleverna både bredd och djup i de kunskaper som lärs in. Kunskaperna lärs dessutom in i ett sammanhang. Det framkommer dock att det finns svårigheter att organisera arbetet, dels att tidsmässigt få till stånd ett bra samarbete mellan involverade lärare, dels att hitta sätt att synliggöra respektive ämnen inom det ämnesövergripande arbetsområdet.