<p>Syftet med denna undersökning var att undersöka den digitala kompetensen hos en grupp elever i årskurs nio på en skola i Stockholmsområdet. Utöver detta undersöktes några utvalda variabler för att avgöra deras eventuella inverkan på den digitala kompetens eleven tillägnat sig. Begreppet digital kompetens utnyttjas bland andra av EU-parlamentet och organisationen OECD vilka publicerat varsin skrift rörande nyckelkompetenser för livslångt lärande. Dessa två ger, tillsammans med en norsk undersökningsgrupps publikation, en gemensam definition av begreppet digital kompetens. Denna undersökning fokuserade dock enbart på ordbehandling, ett område inom den digitala kompetensen.</p><p>Den empiriska undersökningen genomfördes med hjälp av en provliknande enkät där eleverna fick besvara frågor rörande ordbehandling. Det visade sig här att det fanns elever med bristande ordbehandlingsfärdigheter inom alla de grupper som urskiljdes, men det tydligaste sambandet som kunde påvisas var att de elever som främst talade svenska i hemmet i genomsnitt presterade betydligt bättre resultat än övriga elever. Bland tjejerna var skillnaden stor beroende på språk, medan skillnaderna mellan killarna var något mindre. Även den tid som eleverna spenderade framför datorn varje dag visade sig ha betydelse för resultatet.</p>

No description available.

<p>Arbetets syfte är att utreda de hjälpinsatser som utformas för elever i specifika matematiksvårigheter. Den metod som används för att uppfylla syftet är kvalitativa intervjuer på tre skolor med en specialpedagog, en rektor och en matematiklärare på vardera skola. Resultatet baseras dock på åtta intervjuer på grund av ett bortfall. Studien av de tre skolorna visar att på de skolor där pedagoger har ett gemensamt synsätt på specialpedagogik utformas hjälpinsatser för elever i specifika matematiksvårigheter. Där det råder motsättningar mellan pedagogers syn på specialpedagogik utformas inte relevanta åtgärder för elever i specifika matematiksvårigheter. Studien visar också att åtgärderna utformas på en svag grund.</p>

<p>Empirical research shows that a possible reason why Swedish students mathematical knowledge deteriorates can be a too big focus on imitative reasoning, i.e. recalling solutions or follow algorithms, and a lack of creative mathematical reasoning, i.e. when a student construct his/her own solution and motivates its plausibility with mathematically well-founded arguments. The purpose of this study is therefore to examine if, and in what way, lecturers can provide students an opportunity to learn creative reasoning by simulating creativity in their presentations of examples. Six lectures were observed and 22 task situations were analyzed with respect to three aspects; reflection, plausibility and mathematical foundation, which are to be present in the situation if the reasoning will be seen as simulated creative. The result shows that plausibility and mathematical foundation is present in 19 situations, while the reflection aspect is present only in three situations. The result also shows that only two situations contain all three aspects, which implies that these two situations are the only ones where simulated creative reasoning was presented. The conclusion is therefore that students are given small opportunities to learn creative reasoning during lectures.  </p>

<p>I denna uppsats har erfarenheterna kring och upplevelserna av arbetet med och i lokal styrelse med elevmajoritet och elevråd studerats. Detta i syfte att belysa hur dessa forum bidrar till elevers möjligheter att påverka och utöva inflytande över sin skola och utbildning. Jag har genomfört fem intervjuer på en skola i Mellansverige. Resultatet visar att såväl elever som personal upplever arbetet i lokal styrelse och elevråd som positivt, och menar att arbetssättet ger eleverna möjlighet att utöva inflytande över skolsituationen, undervisningen och viktiga beslut som rör skolan och utbildningen. Utifrån respondenternas erfarenheter kring och upplevelser av arbetet med och i en lokal styrelse och elevråd, kan jag dra slutsatsen att de som i helhet förefaller vara goda. Dock framhålls elevgruppens bristande deltagarintresse som en påtaglig svårighet, vilket delvis beror på bristfällig information kring den lokala styrelsens och elevrådets arbete.</p>

<p>Syftet med detta arbete är att undersöka vilken utbildningsnivå och vilka ämneskunskaper lärare som undervisar i teknik har och deras uppfattningar om sitt ämne. Undersökning som ligger till grund för rapporten är en kombination mellan en enkät- och intervjustudie. Det visar sig att i undersökningen finns bara en lärare helt utan behörighet och ungefär hälften av lärarna är utbildade lärare men inte just inom ämnet teknik. Det är positivt jämfört med mycket av den tidigare forskningen som pekar på att det skulle vara mycket värre ställt med utbildningsnivån. Uppfattningen hos lärarna är att teknik är ett viktigt ämne och respondenterna pekar på att teknikämnet också har börjat prioriteras högre i skolan och hos andra lärare.</p>

<p>Då den senaste kursplanen så tydligt poängterar att nutid, och även framtid, ska vara centrala aspekter att förstå och tolka historien genom och dessutom stipulerar att man bland annat ska innehållsmässigt behandla historien fram till och med idag så menar jag att det finns anledning att undersöka om det faktiskt är ett utbrett problem som jag har stött på samt även vad det kan få för konsekvenser. Eftersom även mycket av den moderna forskningen inom historieundervisning undersöker just historiemedvetenhet, som det här ju kan tangera, är det också intressant att se om lärare tror att ett glapp i kronologin kan påverka elevernas historiemedvetenhet och om det också är något som aktivt genomsyrar deras undervisning.</p><p> </p><p>För att själv se huruvida lärare också har upplevt problematiken kring att inte uppnå kursplanmålet i Historia A angående har jag i den här undersökningen sammanställt ett forskningsläge om i vilken utsträckning och vilken modernare historia som behandlas, hur lärares undervisningsstrategi kan påverka vilken historia de förmedlar, hur kursplanen ser ut samt vad historiemedvetenhet är. Jag har även lyft fram de delar i kursplanen och läroplanen som jag först och främst vill undersöka om de upprätthålls men även mer generella delar av dessa som förklarar varför det är viktigt att följa de planer som finns. Efter det så har jag genomfört intervjuer med undervisande lärare på gymnasiet för att även få deras syn på problemet, om det nu ens är ett problem, slutligen analyserat intervjuerna och kopplat de till forskningsläget och kursplanen.</p>

<p>Studien har utvecklats som en del av ett samarbete mellan Taiwan, Finland och Sverige där avsikten är att jämföra elever i olika åldrars uppfattningar angående elektriska kretsar. Syftet med den här kvalitativa studien är att ta reda på vilka uppfattningar svenska elever i olika åldrar har angående den elektriska kretsen. Studien har genomförts med hjälp av semi-strukturerade intervjuer. Totalt har nio elever i år 5, i år 9 och på gymnasiets 3:e år intervjuats. Intervjuerna har analyserats dels utifrån Kärrqvists (1985) förklaringsmodeller som elever har uppvisat angående elektriska kretsar och dels med hjälp av en fenomenografisk metod. Resultatet visar bland annat att tre modeller återfinns bland respondenterna. En respondent uppvisade en ny modell som inte överensstämmer med Kärrqvists (1985) förklaringsmodeller. Den nya modellen har fått namnet kopplingsberoende modell. Analysen visar också att elever kan tillämpa konceptet sluten krets samt att elever beskriver elektriska kretsar genom att prata om sladdarna i kretsen. Eleverna försökte motivera svaren på frågorna genom att föra ett resonemang om sladdar. Studien visar även att eleverna inte kan ge fullständiga förklaringar om elektriska komponenters funktion.</p> / <p>This study has developed as a part of an ongoing co-operation between Taiwan, Finland and Sweden with the purpose of examining and comparing the conceptions of students of different ages concerning electric circuits. The purpose of this qualitative study is to find out what conceptions Swedish students of different ages have concerning the electric circuit. The study has been accomplished by means of semi-structured interviews. Altogether nine students in the age of eleven, fifteen, seventeen and eighteen have been interviewed. The interviews have been analyzed partly from Kärrqvist’s (1985) models that students have shown regarding electric circuits and partly by means of a phenomenographic method. The result inter alia demonstrates that three models are to be found among the respondents. One respondent showed a new model, which does not correspond to Kärrqvist’s (1985) models. The new model has been named “kopplingsberoende modell” (connection-dependent model). The analysis also shows that students know how to apply the concept of a closed circuit and that students describe electric circuits by discussing the wires of the circuit. The students tried to confirm the answers to the questions by discussing the wires. The study further shows that the students cannot give complete explanations to the function of electric components.</p>

<p>Elevers intresse för naturvetenskapliga ämnen minskar. Larmrapporter med dessa slagord kom för första gången för mer än 30 år sedan och liknande påståenden dyker alltjämt upp inom nyhetsrapportering då utbildning diskuteras. Behovet av kunskaper inom det naturvetenskapliga området har stadigt ökat under samma tidsperiod. Dels behövs välutbildade experter inom naturvetenskapens olika delar och dels är det viktigt att ge alla elever en god naturvetenskaplig utbildning. Min fråga i detta examensarbete har varit hur forskningen inom naturvetenskaplig didaktik tagit sig an detta problem. Jag har strukturerat detta forskningsområde i en modell och diskuterat resultaten utifrån orsak, verkan och åtgärder. De senaste årens publicerade forskningsartiklar behandlar till största delen fortfarande kartläggning av elevers intresse och attityder. En mindre del av forskningen inom området har ägnat sig åt orsakerna. Risken med detta är att orsaker diskuteras på fel sätt, så att de bakomliggande orsakerna till upplevda problem inte blir synliga. Då finns också en risk att åtgärder designas, som inte hanterar orsakerna. Dessa förhållanden diskuterar jag och sätter i relation till vad som skulle kunna uppfattas som orsaker till de effekter som studeras. Modellen jag utvecklat pekar på att det är hur individer möter innehållet i olika praktiker, som spelar stor roll för att förstå dessa utbildningsrelaterade problem.</p>

<p>Denna uppsats handlar om bedömningar i Matematik A på gymnasiet. En empirisk undersökning i form av enkät och intervjuer har gjorts för att få inblick i hur gymnasielärare i matematik tänker kring och använder för typer av bedömningar. Uppsatsen behandlar vilka faktorer som kan påverka lärares val av bedömningsform samt vad lärare värderar vid betygsättning. Utifrån styrdokumenten framgår tydligt att lärare ska göra en allsidig bedömning av elevens kunskap, där eleven får visa på både muntliga och skriftliga matematiska resonemang. Skolan ska även sträva mot att eleven ska få visa dessa resonemang både enskilt och i grupp. För att få en bild av verkligheten gjordes denna studie där 36 lärare deltog i enkätundersökningen, varav fyra av dessa intervjuades. Resultatet visar att den dominerande bedömningsformen, som lärarna i enkäten använder, är skriftliga prov och andra skriftliga uppgifter, men det förekom även lärare som varierade sin bedömning mycket. Vid betygsättning är det skriftliga prov och det nationella provet som värderas mest av majoriteten, medan minoriteten värderade olika bedömningsformer lika mycket. Intervjuerna indikerade att det kan finnas en del faktorer som påverkar vilka typer av bedömningar som lärare använder.</p>