Arbetets syfte är att undersöka vilka ämnesdidaktiska kunskaper, lärare som deltagit i Matematiklyftet, utvecklat och hur kompetensutvecklingen bidragit till deras undervisning. För att besvara frågeställningarna har lärare i årkurs 1–3, som deltagit i Matematiklyftet, intervjuats. Studien är avgränsad till undervisning i problemlösning och taluppfattning, därför har även en avgränsning i urvalet gjorts. De lärare som har intervjuats har deltagit i modulen problemlösning.   Matematiklyftets målsättning var bland annat att utveckla lärares ämnesdidaktiska kunskaper och på sikt öka elevernas måluppfyllelse i matematik. Studien visar att lärare som deltagit i Matematiklyftet har utvecklat ämnesdidaktiska kunskaper och nya metoder att använda i sin undervisning som berör problemlösning. I intervjuerna har lärare beskrivit hur deras undervisning och planering har påverkats av deras deltagande i Matematiklyftet. Analysarbetet av det empiriska materialet har lett fram till att specifika ämnesdidaktiska kunskaper identifierats och presenteras genom Ball, Thames och Phelps (2008) teorin för matematikundervisning (Mathematical Knowledge for Teaching).

Syftet med denna studie är att undersöka vad som händer i olika naturvetenskapliga situationer i den fria verksamheten i förskolan. På vilket sätt tas sådana situationer tillvara på av pedagogen? Jag har använt mig av videoobservationer i två förskolor i Mellansverige för att försöka upptäcka situationer i den fria verksamheten som har potential att bli en naturvetenskaplig lärandesituation för barnen. I studien observerades 11 pedagoger. Resultatet visade att det finns potential för att utveckla naturvetenskapligt lärande för barnen i den fria verksamheten i förskolan. I analysen av situationerna visas möjliga sätt att genom Anderssons & Gullbergs (2011) ämnesdidaktisk kompetenser använda situationerna till naturvetenskapliga lärandesituationer. I många fall uppmärksammade inte pedagogen det naturvetenskapliga innehållet i situationen, vilket leder till att barnen inte stöds i sitt utforskande inom de naturvetenskapliga ämnesområdena. I flera fall där pedagogen uppmärksammade det naturvetenskapliga innehållet i situationen var det genom att de iakttagit ett problem som pedagogen såg lösningen på.

Jag har valt att skriva om fysikundervisning i förskolan. Syftet i studien är att undersöka hur fysikundervisning sker i förskolan. PISA och TIMMS undersökningar visar på att Sverige har låga resultat i ämnen naturvetenskap och fysik jämfört med andra länder. I den här studien har jag valt att fokusera på pedagogernas ämnes- och ämnesdidaktiska kunskaper och hur det påverkar deras arbetssätt när de undervisar om fysikaliska fenomenen. Jag har även valt att fokusera kring vilket material pedagogerna använder sig av när de arbetar med fysik i förskolan. För att samla in data har jag använt mig av deltagande observationer för att se hur pedagogerna arbetar med fysikaliska fenomen i förskolan. Med hjälp av sociokulturell teori av Vygotskij samt produktiva frågor kommer jag att undersöka fysikundervisning i förskolan. Till hjälp att undersöka denna undervisning kommer jag att använda mig av några analytiska begrepp så som; samspel, språk, undervisning och den proximala utvecklingszonen. Utifrån dessa teoretiska verktyg har jag analyserat tre observationer under planerade aktiviteter och under den fria leken. Utifrån dessa har jag kommit fram till två resultat. Det första är att ämneskunskap och ämnesdidaktiska kunskaper är kombinerade med varandra. Genom mina resultat kan jag se att det försvårar undervisningen samt att det kan påverka barnen negativt om pedagogen skulle missa en av dessa kunskaper. .

I denna intervjustudie fokuserar vi på lågstadielärares olika kunskaper och hur dessa  påverkar undervisningen. Vår studie utgår från de 7 intervjuer som vi har genomfört, där lärarnas egna kunskaper framställs samt vad deras val har för betydelse för engelskundervisningens utformning. Syftet med vår studie är att synliggöra vilka didaktiska beslut lärare tar i engelskundervisningen och hur dessa beslut kan påverkas av lärarens ämneskunskaper, ämnesdidaktiska kunskaper samt kunskaper om läroplanen. I studien argumenterar vi för att lågstadielärare är i behov av ovanstående kunskaper för att kunna bedriva en meningsfull engelskundervisning på lågstadiet.

Den här magisteruppsatsen skrivs inom forskningsfältet Svenska med didaktisk inriktning. Syftet är att undersöka hur tio elever ur en klass 9 uppfattar den svenskundervisning de deltagit i under sin högstadietid. Forskningsfrågorna fokuserar hur de förhåller sig till ämnet, vad de förväntar sig och vad de anser att de lärt sig. Även kontexten problematiseras. Studien har en etnografisk, kvalitativ ansats och undersökningen görs i det egna klassrummet, vilket innebär att forskaren/läraren är samma person. De teoretiska redskap som används för att analysera elevernas uppfattningar är i första hand etablerade ämneskonceptioner så som svenska som färdighetsämne, som litteraturhistoriskt bildningsämne, som erfarenhetspedagogiskt ämne och som demokratiämne. Undersökningen visar att elevernas bild av ämnet är splittrad, deras syn på ämnet går bara delvis att foga in under de etablerade svenskämneskonceptionerna. Eleverna uttrycker även ämnessyner som skulle kunna benämnas som någon typ av språkämne, framtidsämne eller kompetensämne. Eleverna visar på många sätt att de ser på svenskämnet som formaliserat. De ger uttryck för ett traditionellt färdigetsämne med inslag av erfarenhetspedagogiskt ämne som man ska ha nytta av någon gång i framtiden. Eleverna anser att man på svensk-lektionerna lär sig att läsa och skriva på "rätt" sätt. En grupp elever engagerar sig i uppgifter och diskussioner medan andra uppvisar ett visst motstånd som visar sig i pratighet och ointresse. Flertalet accepterar dock det svenskämne som presenteras trots att deras arbetssituation präglas av skolans kulturformer och påtvingad närhet till andra elever.Kontextens påverkan på klassrumssituation och lärande är stor.

Syftet är att lyssna till när sex lärare talar om sin svenskundervisning i grundskolans tidigare år och med hjälp av två frågeställningar få en inblick i deras tankar kring sin svenskundervisning. Mina frågeställningar är:•Vilka ambitioner har lärarna med sin svenskundervisning?•Vilka olika arbetssätt berättar lärarna om och vilka didaktiska val samtalar de om?Metoden är kvalitativa intervjuer med sex erfarna lärare från fem olika skolor om deras undervisning i svenska i grundskolans tidigare år.Det två analysredskap som jag använt i resultatet är ämnesambitioner som jag tolkat utifrån Per – Olov Svedner (1999) och den didaktisk ämnestriangel som jag tolkat utifrån Gunilla Molloy (2007).Informanterna nämner samma ambitioner med sin svenskundervisning, de ambitioner som informanterna nämner mest är färdighetsambitionen. Vilket handlar om eleverna ska lära sig bokstävers form och fonem vilket senare ska leda till att eleverna kan skriva och läsa på egen hand. Informanterna talar också om ambitionen att vara kreativ i svenskundervisningen, att arbeta på olika sätt med olika material och metoder. Det som skiljer sig är att informanterna väljer att arbeta på olika sätt trots att de har liknande ambitioner med sin undervisning. I ämnestriangeln befinner sig de flesta informanter på a-axeln som står för läraren och ämnet.

The purpose of this paper is to examine how teachers for the younger ages perceive the conceptof social issues and what subject-specific didactic considerations they make regarding them intheir social studies teaching. The research questions that the paper aimed to answer are whatsubject-specific didactic considerations teachers for the younger ages make in their teaching ofsocial issues, and what role does the teacher believe they take or should take in social studiesteaching. Previous research regarding teaching social issues has examined the teaching of olderstudents. This, together with the few descriptions in the policy documents regarding socialissues for younger students, is the basis for the interest to fulfill this study.The method is based on a phenomenographic research approach and empirics were collectedthrough qualitative semi-structured interviews. A total of six teachers were interviewed, withformal qualifications in the subject of social studies. Their answers were then analyzed basedon the theory within the phenomenographic research approach and Vygotsky's socioculturalperspective.The result consists of three qualitatively different categories that describe the teacher'sperception of the concept of social issues and teaching of the content including the purpose andmethod. The results show that teachers work with social issues from a democratic perspective,a values-based perspective and based on current events.

This study aims to provide insights into Swedish upper secondary school students experiences with Model UN, a roleplay simulation of the United Nations General Assembly, and it´scontributions to the development of knowledge and skills in civics education. Examining Model UN is crucial for evaluating its pedagogical effectiveness and understanding students' perspectives and experiences. It is also essential to investigate how Model UN can enhance students' understanding of societal issues and international relations, particularly in a time of increasing global complexities. By exploring questions that emphasize the function of roleplaying as a tool for increased understanding of societal issues, international relations, and democracy, as well as students' interpretations of participation, the study aims to enhance understanding of how Model UN can benefit students' learning and development.The study utilizes theoretical frameworks that draws from civics didactics such as Christina Odenstad´s (2010) subject profiles and Sara Blanck´s (2014) subject didactics to examine the impact of model UN simulations. Odenstad (2010) categorizes social studies or civics into orientation subject, analysis subject, and discussion subject, while Blanck (2014) adds a subject didactic aspect emphasizing the ability to act and citizenship education. These profiles help analyse how Model UN contributes to students' learning and skills development.Drawing from interviews with upper secondary school students, the study finds that Model UN simulations is an engaging teaching method where students perceive significant development. Students' interest and engagement in societal issues rises, and by assuming roles and discussing crucial topics, they gain a deeper understanding of subjects such as politics and democracy. Factual knowledge develops through participation in role-playing, aiding students in effective argumentation and understanding diverse perspectives. Following the simulations, students emphasize the importance of nuanced analysis, which has enhanced their critical thinking and ability to avoid falling victim to propaganda. Students who participated in Model UN describe developing skills in oral presentation, self-confidence, political self-efficacy, and understanding beyond facts. Through their experiences, they describe a collective journey of nervousness, uncertainty, and growth.The experience led them to realize that political issues are more nuanced than they previously believed, emphasizing the importance of being prepared for counterarguments and understanding different viewpoints. They believe that the practical approach of role-playing is a valuable complement to traditional theoretical education and advocate for more inclusion of such activities in school curricula. Model UN was an enriching and rewarding experience that not only strengthened their skills but also increased their understanding of political issues and international relations. They stress that such activities should become available to more students to promote a deeper understanding and a more engaged approach to societal issues.The study's findings indicate that Model UN provided a breadth in education where all four didactic profiles were demonstrated and developed, suggesting that UN role-playing can be a useful teaching tool in civics education.