Under mina år som yrkeslärare har jag känt att undervisningen i svenska går att arbeta med på flera olika sätt. Därför har valet av undersökningsområde blivit hur lärare integrerar elevers hantverksämne i sin undervisning i ämnet svenska, vilka svårigheter som kan mötas på och hur ämnet svenska kan göras mer intressant för hantverkselever. De didaktiska frågorna Vad, Hur och Varför har behandlats och är frågor som används i klassrummen av både lärare och elever. Nya läroplaner jämfört med äldre har bekräftat avsaknaden av vikten av tala och skriva under gymnasietiden för hantverkseleverna. Som metod för att undersöka vidare har kvalitativa intervjuer utförts för att ta reda på hur lärarna hanterar integreringen i sin undervisning. De som blev intervjuade integrerar hantverksämnet på liknande sätt och upplever att svårigheterna som kan uppkomma för det mesta har att göra med en dålig kommunikation på arbetsplatserna. Ämnet svenska kan göras intressant för eleverna på många olika sätt. Teorigenomgången och de kvalitativa intervjuerna har bidragit till att diskussionen har lett till förslag för vidare forskning kring det sistnämnda området. Eleverna kan bidra till en inflytelserik roll i den typen av frågeställning.

Denna uppsats undersöker hur sju stycken högstadielärare ser på ämnesövergripande projektarbete. Uppsatsen fokuserar särskilt på frågeställningarna kring vilka syften som ingår i det ämnesövergripande projektarbetet. Uppsatsen söker även att ta reda på hur det ämnesövergripande projektarbetet berör de enskilda ämneslärarnas ämnen och undervisning. En tredje frågeställning är vilka hinder som de sju stycken lärarna finner i det ämnesövergripande projektarbetet. Metoden för att undersöka detta är den kvalitativa undersökningen. Datainsamlingsmetoden är därmed den kvalitativa intervjun. Resultatet visar att de sju stycken högstadielärarna anser att det ämnesövergripande projektarbetet uppfyller ett flertal olika syften. Ett av dessa är hur arbetsformen skapar en trygghet hos eleverna, vilket därmed möjliggör ett förbättrat lärande. Eleverna lär sig även att ställa egna frågor, vilket är viktigt för vidare självständig kunskapsinlärning. Det problematiska är dock att vissa elever inte klarar av arbetsformen.

Vi har valt att skriva om tematiskt arbete i förskolan. Tematiskt arbete innebär att pedagogen integrerar flera olika ämnen under ett och samma tema. Grundidén är att barnen får möjlighet att utvecklas och lära sig om temat på olika sätt, både teoretiskt och praktiskt. Vårt syfte med denna undersökning är att belysa tematiskt organiserad verksamhet i förskolan. För att nå fram till detta undersökte vi hur en pedagog resonerar kring det tematiska arbetssättet samt hur det ter sig i den pedagogiska verksamheten. Undersökningen består av en kvalitativ studie där vi observerat verksamheten på en syskonavdelning vid tre tillfällen, samt intervjuat en av pedagogerna där. Bakgrunden till arbetet är att vi vill få en bredare syn på det tematiska arbetssättets utformning och för att få en bild över hur det kan se ut i praktiken. Resultatet har gett oss större kunskap om tematiskt organiserad verksamhet i förskolan. Vi har utifrån litteraturen och observationerna samt intervjun kommit fram till att den verksamhet vi besökt följer de grunder som litteraturen påpekar finns i ett tematiskt arbetssätt.

Syftet med vår undersökning är att ta reda på om pedagoger i förskolan använder sig av musik för att främja barnens matematikinlärning och i sådana fall på vilket sätt de gör det, eller om de använder sig av matematik och musik var för sig. I undersökningen medverkade fyra förskollärare och intervjuerna utfördes både enskilt och i par och vi utförde kvalitativa, semistrukturerade intervjuer. I arbetet tar resultatet av intervjuerna upp och kopplas till den valda litteraturen samt våra tankar kring arbetet med matematik och musik som en helhet. Resultatet av undersökningen visar att pedagogerna använder matematik och musik tillsammans, men ofta omedvetet. Dock har de en positiv inställning till ämnesintegrerat arbete.

Studien visar hur det ämnesövergripande arbetet ser ut i skolan i år 4-6 och i år 7-9 samt hur det arbetet förändras från år 4-6 till år 7-9, i en kommun i Sverige. Studien visar även på vad lärarna, som intervjuats, anser vara för och nackdelar med att arbeta ämnesövergripande samt om dessa lärare ser en vinst för både lärare och elever med att arbeta ämnesövergripande i skolan. Studien utgår från dessa frågeställningar: - Vilka ämnen förekommer mest frekvent i det ämnesövergripande arbetet? - Hur ser planering, organisation och utförande ut för det ämnesövergripande arbetet i år 4-6 samt i år 7-9? - Vilka för- och nackdelar kan lärarna se med att arbeta ämnesövergripande?   Det som kommit fram i studien är att man, i kommunen studien bedrevs i, arbetar mer ämnesövergripande i år 4-6 än i år 7-9. Det kommer också fram att man i båda grupperna, år 4-6 och år 7-9, ser ämnesövergripande arbete som en fördel då det gäller att samarbeta lärare emellan samt att sambedöma elev resultat. Lärarna i studien upplever att eleverna ser kopplingar mellan ämnena bättre vid ett ämnesövergripande arbetssätt, trots att eleverna ibland ser det som en genväg och forcerar ett arbetsområde. Fördelarna med ett ämnesövergripande arbetssätt är många och nackdelarna få, enligt lärarna som intervjuades i just denna studie. Den nackdel som nämns mest frekvent är att tiden inte räcker till för samplanering kring ett ämnesövergripande arbetsområde samt att rektorerna inte alltid ser att de behöver skjuta till tid genom att dra ner tid på något annat.

Syftet var att undersöka verksamma förskollärares tolkning av begreppen tema, tematiskt och ämnesintegrerat med ett sociokulturellt perspektiv. Frågeställningar: Hur tolkar verksamma förskollärare tema, tematiskt arbetssätt och ämnesintegrerat? Vad innefattar förskollärarna i dessa begrepp? Gör förskollärarna någon skillnad på dessa begrepp och i så fall, hur? Vilka, tycker förskollärarna, är krav för tema och tematiskt arbetssätt? Vilka fördelar ser förskollärarna med att arbeta med tema, tematiskt och ämnesintegrerat? Metod för datainsamling är intervju. Resultat och slutsatser: Tema uppfattades som något positivt och eftersträvansvärt med flera fördelar. En fördel var att det hjälpte pedagogen att hitta en utgångspunkt och att rama in ett område som sedan kopplades till olika ämnen och viktiga aspekter ifrån läroplanen. Förskollärarna var eniga om att det fanns krav att uppfylla, såsom att verksamheten skulle utgå ifrån barnens erfarenheter och intressen. De med senast genomförd utbildning hade lättare att sätta ord på tematiskt arbetssätt och förklarade det som att det tema man för tillfället har finns i all verksamhet, vilket ger en röd tråd och sammanhang. Ämnesintegrerat var ännu ett krav på tema, men verksamhet/aktiviteter kunde vara ämnesintegrerade utan att det pågick något tema. Temaarbete kan användas för att fördjupa barnens kunskaper, hjälpa dem att se kopplingar mellan olika ämnen eller uppfylla deras behov av att bearbeta eller avdramatisera något. Jag ser en stark koppling mellan temaarbete och sociokulturellt perspektiv eftersom kontext, praktisk utövning och helhet ges stort utrymme.

Syftet med vår uppsats har varit att undersöka pedagogers tankar gällande matematik i andraskolämnen. Frågor vi ställt är om pedagogerna synliggör matematiken i andra skolämnen förbåde sig själva och eleverna och om de matematikansvariga lärarna är mer drivande i att hamatematik i andra skolämnen. Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer som var riktatöppna. De åtta pedagogerna vi intervjuat jobbar alla med årskurserna 1-6 och arbetar på treolika skolor.Resultaten i vår undersökning visar att pedagogerna integrerar matematik med andraskolämnen, men att de önskar att de haft tid till att göra det mera. Genom samtal är det allrabäst och enklast att integrera säger de vidare. Det viktigaste är att matematiken integreras påett naturligt sätt så att det inte blir krystat. Pedagogerna synliggör även matematiken föreleverna, men inte så ofta som de skulle vilja. Däremot är nästan alla pedagoger överens då detror och hoppas att de matematikansvariga är bättre på att medvetandegöra sig själva då detgäller matematik i andra skolämnen och även på att synliggöra den för eleverna. Eleverna ärtroligen inte medvetna om att matematik finns i det mesta vi gör enligt pedagogerna.Det som pedagogerna anser är negativt med att integrera matematik med andra skolämnen äratt tiden inte räcker till då det tar mer tid att planera ett ämnesövergripande arbete än vanligundervisning. De menar att allt handlar om prioriteringar. Vidare är de rädda för att det kanbli ”tjatigt” om man uppmärksammar matematiken för ofta samt att om eleven har en negativinställning till matematik så kan det smitta av sig på det andra ämnet.Pedagogerna tycker det är allra svårast att integrera matematik med svenska och engelska,men hade många förslag då det gällde att integrera matematiken med de andra skolämnena. Påfrågan om framtiden vill de flesta pedagoger bli bättre på att synliggöra matematiken i andraskolämnen och på att arbeta mer integrerat. Andra anser att de redan nu är duktiga på attintegrera och synliggöra matematiken i andra skolämnen. / Uppsatsnivå: C

<p>Vi ville med denna undersökning ta reda på hur lärare i de tidigare åren arbetar med estetiska ämnen i undervisningen. De frågeställningarna vi sökte svar på var: Vilka aspekter utgår läraren ifrån i de estetiska ämnena? Vad har läraren för mål med sin undervisning i de estetiska ämnena? Tycker läraren att det finns hinder respektive möjligheter med estetiska ämnen? För att få våra frågeställningar besvarade valde vi en kvalitativ metod och intervjuade elva lärare som arbetar i år 1-3. I vår undersökning kom vi fram till att merparten av lärarna ansåg att det finns estetiska inslag i alla skolämnen och alla lärare tyckte att de estetiska ämnena var ett bra hjälpmedel till de mer teoretiska ämnena. De estetiska ämnen som dessa lärare arbetade med är bild och musik. Bild är enligt vår undersökning det estetiska ämne som lärarna använder sig mest av i undervisningen. De huvudsakliga målen för de estetiska ämnena bland alla informanter var att stärka elevernas självkänsla och höja deras självförtroende. Samtliga lärare ansåg att skolans ekonomiska situation var ett hinder för de estetiska ämnena eftersom de önskvärda aktiviteterna blir begränsade av för höga kostnader. Att arbeta med estetiska ämnen uppfattades av de flesta lärare som tidskrävande, vilket sågs som ett hinder. Alla lärare ansåg att möjligheterna med de estetiska ämnena var oändliga.</p>

<p><p>Syfte/Frågeställningar<p>Syftet med studien är att ta reda på möjligheterna kring ett ämnesintegrerat samarbete mellan ämnena svenska a, b och idrott och hälsa a på gymnasiet. För att uppnå syftet har två frågeställningar valts att få besvarade: Vilka möjligheter finns det enligt gymnasielärare för att en ämnesintegrerad undervisning skall ske så att kursmålen i båda ämnena uppnås? Hur ser intresset enligt gymnasielärare ut för att en ämnesintegrerad undervisning mellan idrott a och svenska a, b på gymnasiet skall kunna ske?<p>Metod</p><p><p><p>För att uppnå syftet och få svar på frågeställningarna så har kvalitativa intervjuer med låg grad av standardisering valts som forskningsmetod. Kvalitativa intervjuer valdes som forskningsmetod för att man då kan använda sig av den intervjuades språkbruk och ta frågorna i den ordning de passar under intervjun. Intervjun byggde på öppna frågor. Läraren fick styra ordningsföljden och sedan kunde följdfrågor ställas beroende på vilka svar som gavs. Studien riktar sig framförallt till lärare på gymnasienivå. Urvalsgruppen är sex stycken lärare, tre ifrån respektive ämne och tre olika gymnasieskolor. Två stycken män och fyra stycken kvinnor. Åldern på respondenterna är mellan 32år och 49år. Arbetslivserfarenheten som lärare var mellan fem och tjugo år. Fem stycken hade en lärarexamen och en hade en hälsopedagogisk examen.</p><p><p><p>Resultat</p><p><p><p>Det finns intresse och möjlighet att integrera svenska med idrott och hälsa. Ingen av lärarna har gjort den integreringen men de kan se att det finns ett behov av det när de läser varandras kursplaner. Det visar sig att det är okunskapen kring varandras kursplaner och mål som lett till att lärarna inte har gjort en integrering. De var inte införstådda med att deras ämnen hade så många bra integreringsmöjligheter. Det går att integrera ämnena så att båda uppnår kursmålen.</p><p><p><p>Slutsats</p><p><p><p>Ämnesintegrerat samarbete mellan färdighetsämnena idrott och hälsa a och svenska a, b är möjligt att genomföra så att kursmålen i båda ämnena kan uppnås. Intresse till en ämnesintegrering finns men då måste lärarna vara bättre insatta i de respektive kursplanerna. Ämnesintegreringen skulle kunna stärka båda ämnena och öka inlärningsglädjen hos eleverna.</p></p></p></p></p></p></p></p></p></p></p></p></p></p>

Denna studie är en systematisk litteraturstudie. Metoden för studien består av att granska utvalda vetenskapligt granskade artiklar samt en doktorsavhandling, för att söka svar på studiens forskningsfrågor. Studiens syfte är att klargöra vad tidigare forskning inom området ämnesintegrering beskriver för verkningar på skolverksamhet, med en tolkning utifrån ett sociokulturellt perspektiv. I denna studie undersöks vilka verkningar som beskrivs vid ämnesintegrerade arbetssätt, för såväl elevers kunskapskvaliteter som skolverksamheten. För att bringa ytterligare klarhet inom området undersöks även den efterfrågan som beskrivs för ett mer ämnesintegrerat arbetssätt från såväl samhället som skolverksamheten. I resultatdelen beskrivs metoder som använts vid ämnesintegrerande och ämnesöverskridande projekt i skolverksamhet. Det beskrivs även nackdelar och fördelar som beskrivs vid ämnesintegrerande arbeten i skolverksamheten. För att göra studiens resultatdel mer lättförstålig är denna tematiserad under rubriker inspirerade utifrån studiens syfte.