Bakgrund: Hos sjuksköterskor på akutmottagning råder delade meningar om närståendes närvaro vid hjärt-lungräddning. Detta kan bero på om sjuksköterskan har positiva eller negativa upplevelser av situationen. Sedan flera år finns internationella riktlinjer skrivna som förespråkar närståendes närvaro, dessa används generellt inte i någon större utsträckning. Syfte: Att belysa sjuksköterskans upplevelse av närståendes närvaro vid hjärt-lungräddning på akutmottagning. Metod: En litteraturstudie har genomförts med 12 kvalitativa och kvantitativa vetenskapliga artiklar. Resultat: Under senare år har majoriteten av sjuksköterskorna gått från negativ inställning till positiv för närståendes närvaro vid HLR. Att närstående varit närvarande i de fall där HLR inte varit lyckad trodde sjuksköterskorna kunde underlätta det kommande sorgarbetet. Sjuksköterskorna trodde att närstående lättare kunde acceptera det plötsliga dödsfallet om de fick beröra, ta farväl och vara ett stöd den sista stunden i livet för sin familjemedlem. Slutsats: För att sjuksköterskan ska kunna behålla sin positiva upplevelse till närståendes närvaro vid HLR på akutmottagning krävs utvecklings–och förbättringsarbete. I detta arbete krävs både teoretisk och praktisk utbildning inom området. Samt etablering av de internationella riktlinjerna till lokala riktlinjer. / Background: Among nurses in emergency department is a difference of opinion regarding the issue of relatives being present during cardiopulmonary resuscitation. This can depend on the nurse have positive or negative experience of the situation. Since several years international guidelines are written to recommend relatives being present but in general they are not used. The aim: Of this study was to explain nurse’s experiences of relative’s presence during cardiopulmonary resuscitation in emergency department. Method: A literature review in which 12 qualitative and quantitative scientific papers have been reviewed. Results: During the last years most parts of the nurses changed their opinion from negative to positive regarding to relatives being present at CPR. If relatives been present when CPR wasn´t successful the nurses believed could help the coming grieving process. Nurses believed that relatives easier could accept the sudden death if they were able to touch, to say goodbye and share the last moments in life with their family member. Conclusion: To maintain the nurse positive experience of relative presence during CPR in emergency department needs development- and improvement work. This work needs both theoretical and practical education. And also there are needs to establish the international guidelines to local guidelines.

Abstrakt Titel: Vårdpersonalens upplevelser av anhörigas närvaro vid hjärt- och lungräddning – en kvalitativ litteraturstudie. Bakgrund: Varje år drabbas över 10 000 personer av ett plötsligt hjärtstopp. Vid hjärtstopp drabbas hjärnan av syrebrist med risk för obotliga hjärnskador som följd. Startas hjärt- och lungräddning (HLR) tidigt kan överlevandsfrekvensen öka. Det kan vara en sjuksköterska som bekräftar hjärtstoppet samt påbörjar HLR. En uppgift sjuksköterskan kan ställas inför är kontakten med de anhöriga, det kan innebära att förmedla information, inhämta kunskap och stötta dem. Syfte: Belysa vårdpersonalens upplevelser av anhörigas närvaro vid hjärt- och lungräddningssituation av patienter med akut hjärtstopp. Metod: En litteraturstudie baserad på nio vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Resultat: Möjligheter vid anhörigbevittnad hjärt- och lungräddning är att ta farväl och få ett avslut, skapa en relation, förståelse genom delaktighet och anhöriga som resurs. Hinder för god omvårdnad yttrade sig genom: emotionella uttryck och rädslor hos vårdpersonalen, ansvar för anhörigas upplevelse och försvårande omständigheter i arbetssituationen Konklusion: Det finns både för- och nackdelar med anhörigbevittnad hjärt- och lungräddning. Sjuksköterskorna upplevde det positivt för anhöriga men ansåg att det kunde påverka deras förutsättningar att ge omvårdnad negativt. Nyckelord: Hjärt- och lungräddning, återupplivning, anhöriga, sjuksköterskor, erfarenhet / Abstract Title: Health professionals’ experience with relatives presence during cardiopulmonary resuscitation – a qualitative literature study. Background: Every year, over 10 000 persons suffer from sudden cardiac arrest. During cardiac arrest, the brain suffers from lack of oxygen with the risk of irreversible brain damage as a result. Early cardiopulmonary resuscitation (CPR) can increase the rate of survival. Sometimes a nurse confirms the cardiac arrest and start CPR. A task nurses may face is contact with related persons, it may include to convey information, obtain knowledge and support them. Aim: To illuminate health professionals’ experience of relatives presence during cardiopulmonary resuscitation of patients with acute cardiac arrest. Methods: A literature study based from nine scientific articles with qualitative design. Results: Opportunities with relative witnessed resuscitation is to say goodbye and get closure, build a relation, understanding through participation and relatives as a resource. Barriers to good care was expressed by emotional expression and fears of health professionals, responsibility for relatives experiences and aggravating circumstances in the work situation Conclusion: There are both advantages and disadvantages with presence of relatives during cardiopulmonary resuscitation. Nurses experienced it as positive for relatives, but felt that it could affect their ability to provide care as negative. Keywords: Cardiopulmonary resuscitation, resuscitation, relatives, nurses, experience

Internationellt sett har intresset hos vårdpersonal ökat när det kommer till att låta närstående närvara vid återupplivningsförsök. Även hos allmänheten har stödet ökat för närvaro vid återupplivning. Forskning har visat att det finns stora fördelar för patienter vid familjebevittnad återupplivning (FBÅ). Det är dock viktigt att även ta del av sjuksköterskans uppfattningar då hon utgör en viktig del av vårdteamet, som är direkt inblandad i omhändertagandet av både patient och närstående. Syftet med arbetet är att kartlägga sjuksköterskans uppfattning om närståendes närvaro vid HLR, samt belysa de faktorer som påverkar dessa.Arbetet är en litteraturstudie där nio vetenskapliga artiklar, åtta kvantitativa och en kvalitativ, ligger till grund för resultatet. Artiklarna analyserades genom att söka efter likheter och skillnader i artiklarna resultat. Det resulterade i teman med tillhörande subteman. Dessa teman och subteman presenteras i resultatet. Resultatet har delats upp i tre teman utifrån sjuksköterskors uppfattningar om närståendes närvaro vid HLR: vilken betydelse den har för de närstående, vilka effekter det har på sjuksköterskans arbete och vilka faktorer som påverkar sjuksköterskors uppfattningar om FBÅ. Sjuksköterskan ser liksom närstående och patienter flera fördelar med FBÅ, men även risker. Bland annat ökad stress och störningar i patientarbetet.Resultatet diskuteras och det framstår som viktigt att som vårdpersonal vara uppmärksam på vilka problem som kan uppstå i samband med familjebevittnad återupplivning. Det visar sig att sjuksköterskorna anser det mycket viktigt att det finns en stödperson som ansvarar för den närstående under dennes närvaro. Till sist föreslås mer forskning i Sverige då kunskapen inom område är begränsat. / Program: Fristående kurs

No description available.

No description available.

Det finns inga exakta siffror i Sverige på hur många barn som erhåller akut avancerad vård, men sjukhusvistelserna för barn omfattar en hög del akut, ofta kritisk vård. Det finns heller inga klart uttryckta riktlinjer för föräldrars närvaro i samband med akut avancerad vård av deras barn på sjukhusen i Sverige. Syftet med studien var att öka kunskapen om föräldrars upplevelser av att vara närvarande vid akut avancerad vård av deras barn som vårdas på sjukhus, med målet att få systematisk kunskap om huruvida närvaro bör uppmuntras. En litteraturstudie genomfördes och fem vetenskapliga artiklar och en uppsats på nivån 61-80 poäng granskades. Föräldrar mellan 20-44 år ingick i studien och barnen som genomgått akut avancerad vård var mellan 0-18 år. Resultatet visar att föräldrarna upplever att närvaron till största del är positiv. De upplever att deras närvaro lindrar både deras eget och barnets lidande. Det förekommer dock upplevelser som leder till ett ökat lidande, som t.ex. brister i vården. Resultatet beskriver också att föräldrarna har en moralisk plikt att närvara, att det är deras rättighet och skyldighet som förälder. Som allmänsjuksköterska är det vanligt att stöta på situationer där föräldrarna vill närvara vid deras barns akuta avancerade vård. Det är då viktigt att kunna stödja både patienten och föräldrarna och denna studie bidrar med kunskap om vad föräldrarna upplever som viktiga faktorer för att detta ska kunna ske.

Bakgrund: Konsekvenserna av att låta anhöriga närvara under återupplivning har studerats i vetenskaplig litteratur, mestadels ur vårdpersonals perspektiv. Att som sjuksköterska stödja och informera närvarande anhöriga skulle kunna göra en kaotisk och obehaglig situation mer förståelig. Då torde det vara viktigt att som sjuksköterska kunna förstå närvarande anhörigas upplevelser. Syfte: Att belysa närvaro av anhöriga vid återupplivning utifrån anhöriga och patienters perspektiv. Metod: En litteraturöversikt sammanställdes med tio vetenskapliga artiklar. Resultat: Både positiva och negativa aspekter av anhörigas närvaro vid återupplivning hade registrerats i artiklarna. Till de positiva aspekterna räknades att de anhöriga bättre kunde förstå patientens situation genom att närvara, samt att anhöriga även kunde fungera som ett stöd för sina familjemedlemmar, vilket påpekades av såväl anhöriga som patienter. Till de negativa aspekterna räknades att de anhöriga kunde känna sig i vägen för vårdpersonal. Oron för att upplevelsen i sig skulle kunna vara alltför plågsam påpekades av såväl anhöriga som patienter. Slutsats: Att som anhörig få möjlighet att närvara vid återupplivning av en familjemedlem kan vara en värdefull upplevelse. Genom att avdela personal som stöd för närvarande anhörig och som kan tydliggör de olika medicinska åtgärderna under återupplivningen kan skapa förutsättningar för detta. Klinisk betydelse: Riktlinjer och etablerade handlingsplaner som underlättar anhörigas närvaro vid återupplivning samt ta upp denna aspekt under utbildning i hjärt- och lungräddning skulle kunna ge vårdpersonal ökad kunskap och förståelse. / Background: Consequences of allowing family to be present during resuscitation has been studied in scientific literature, mostly from healthcare professionals´ perspective. Support and information given by nurses to the family during resuscitation would hopefully improve chaotic and unpleasant situations and make them easier to understand. It is important that nurses understand what relatives go through while attending resuscitation. Aim: To highlight the presence of family members during resuscitation based on family members´ and patients´ perspectives. Method: A literature review was carried out including ten scientific articles. Results: Both positive and negative aspects of relatives´ presence during resuscitation have been registered in the articles. Positive aspects included relatives´ better understanding of the patient's situation, and that relatives could be a support for their family members, as pointed out by both relatives and patients. Negative aspects included that the relatives could feel as if being in the way of healthcare professionals. Fear that the experience itself would be too painful was emphasized by both relatives and patients. Conclusion: The opportunity to attend the resuscitation of a family member can be a valuable experience for a relative. Preconditions for family-witnessed resuscitation can be created by using a support person who can clarify different medical procedures and support the relative. Clinical significance: Written guidelines and established action plans that facilitate relatives´ presence during resuscitation, and dealing with this aspect in CPR training courses, could provide healthcare professionals with increased knowledge and understanding.

Hjärtstopp är en oväntad och traumatisk händelse, där återupplivning är en nödvändig åtgärd. Tidigare riktlinjer har varit att anhöriga skulle ledas ut från rummet där återupplivning pågick. Numera rekommenderas det att anhöriga ska få möjligheten att närvara under återupplivning om de önskar det. Det förekommer skilda meningar bland vårdpersonal huruvida det är främjande för anhöriga att närvara under återupplivning och därmed behövs en fördjupad förståelse inom området. Studiens syfte var att beskriva anhörigas erfarenheter av att närvara under återupplivning. Studien är utförd som en allmän litteraturstudie. Genom bearbetning av vetenskapliga artiklar, framkom fyra kategorier: Kommunikation vid närvaro under återupplivning, Stöd vid närvaro under återupplivning, Insikt av döden vid närvaro under återupplivning och Bearbetning av närvaro under återupplivning. Resultatet påvisade vikten av vårdpersonalens stödjande roll, genom att upprätthålla en god kommunikation med den anhöriga. Dessutom visade resultatet att anhöriga som fick möjlighet att närvara under återupplivning hade en lägre grad av depression, ångest, posttraumatisk stressyndrom och underlättad sorgeprocess, jämfört med reaktionerna hos de anhöriga som inte närvarat under återupplivning. Ökad kunskap krävs för att vårdpersonal ska kunna utöva ett professionellt omhändertagande av anhöriga under återupplivning. / Cardiac arrest is an unexpected traumatic event, in which resuscitation is a necessary practice. Previous guidelines have recommended family-members to be taken outside of the room. Nowadays it is recommended that they are given the chance to be present during resuscitation. There are different opinions among healthcare professionals in the field, therefore there is a need of in-depth understanding of it. The aim of this study was to describe family-members experiences when being present during resuscitation. This study is conducted as a general literature study. Through the analysis of scientific articles, four categories emerged: Communication when present during resuscitation, Support when present during resuscitation, Understanding of death when present during resuscitation, Processing when present during resuscitation. The result showed the importance of the healthcare professionals supporting role, by maintaining a good communication with the family members. Furthermore, the result showed that having family-members present at the time of resuscitation, led to a lower grade of depression, anxiety, posttraumatic stress disorder, along with an eased grief process, compared with the family-members reactions, who weren’t present during resuscitation. Increased knowledge is required for healthcare professionals to be able to practice a professional disposal of family- members during resuscitation.

Bakgrund: Under 1980-talet förespråkades anhörigas närvaro vid Hjärt- och lungräddning (HLR), det tänktes vara givande för de anhöriga. Idag är det mer vanligt för anhöriga att närvara vid HLR-processen, dock kan detta påverka sjuksköterskors arbete genom att anhöriga kan störa processen. Situationen är känsloladdad för både anhöriga och vårdpersonal. Därför är det viktigt för sjuksköterskor att veta hur de ska handha anhöriga vid denna krissituation. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av anhörigas närvaro vid hjärt- och lungräddning. Metod: Litteraturstudie baserad på tio vetenskapliga studier med kvalitativ ansats. Studierna hittades i två olika databaser, PubMed och CINAHL. Studierna granskades och genomgick en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Fem olika teman framkom efter analys av samtliga studier vilka bestod av sjuksköterskors erfarenheter där sjuksköterskor upplevde både fördelar och nackdelar vid anhörigas närvaro, sjuksköterskors rädslor, stöd till anhöriga och sorgeprocessen. Sjuksköterskors upplevelser baseras på erfarenheter, yrkesvana och självförtroende. Konklusion: Mer utbildning inom området krävs kontinuerligt. Tydligare riktlinjer och personal som stödjer anhöriga behövs för att underlätta arbetet vid anhörigas närvaro under HLR. / Background: It was advocated in the 1980’s that the presence of relatives in cardiopulmonary resuscitation (CPR), was thought to be rewarding for the relatives. Today, it is more common for relatives to attend the CPR process, however their presence may affect the work of nurses by means of interference with the process. The situation is emotionally charged for both relatives and healthcare professionals. Therefore, it is important for nurses to know how to manage relatives during this crisis situation. Aim: The aim was to highlight nurses’ experiences of family presence during cardiopulmonary resuscitation. Method: A Literature-review study based on 10 scientific studies with qualitative approach. The studies were retrieved from two different databases, PubMed and CINAHL. The studies have been surveyed and undergone a qualitative content analysis. Results: Five different themes emerged after analysis of all studies, consisting of nurses' experience, nurses’ fears, support for relatives and the grief process. Conclusion: It was found that more education in the field is required continuously. Clearer guidelines and staff supporting relatives are needed to facilitate the work for the presence of family during CPR.

Bakgrund - År 2017 var det ungefär 92 000 folkbokförda personer som dog i Sverige. Hjärt- och kärlsjukdomar stod för ca 34% av de dödsfallen och främst var det ischemiska hjärtsjukdomar, däribland hjärtinfarkt som var orsaken. Att som familjemedlem vara närvarande och bevittna hjärt- och lungräddning (HLR) är påfrestande och känsloladdat. Enligt tidigare forskning finns det för- och nackdelar med att tillåta familjen närvara vid hjärt- och lungräddning. Syfte - Syftet är att belysa sjuksköterskors erfarenheter av familjens närvaro vid hjärt- och lungräddning.Metod - En litteraturöversikt baserad på 10 vetenskapliga artiklar av kvalitativ design. Datainsamlingen genomfördes med hjälp av två databaser, PubMed och CINAHL. Artiklarna är granskades utifrån Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU 2018) och innehållet analyserades enligt innehållsanalysen beskriven av Fribergs (2017).Resultat - I resultatet framkom tre kategorier med sammanlagt 15 underkategorier. Sjuksköterskorna upplevde att det gynnade familjen att närvara under hjärt- och lungräddning. Dock framstår det i studierna att sjuksköterskan blev mer medveten om egna handlingar och skickligheter när familjen medverkade. Deras närvaro var stressande och sjuksköterskorna var rädda för att familjen skulle störa arbetet.Konklusion - Sjuksköterskornas attityd till familjens närvaro präglades av erfarenheter och självsäkerhet i deras arbete. Resultatet var varierande med både positiva och negativa erfarenheter och inställningar till familjenärvaro. Studierna visar på att både sjuksköterskan och familjen har mycket att vinna på om familjen får medverka under pågående hjärt- och lungräddning. / Background - In 2017, about 92 000 people died in Sweden. Cardiovascular diseases accounted for approximately 34% of these deaths and the main cause was ischemic heart disease, including myocardial infarction. As a family member, being present and witness cardiopulmonary resuscitation is stressful and emotional draining. There are, according to previous research, pros and cons of allowing the family to attend cardiopulmonary resuscitation.Aim - The aim of this literature review was to illuminate nurse’s experience regarding the family’s presence during cardiopulmonary resuscitation.Method - This litterateur review is based on ten scientific articles of qualitative design. The data collection was made using two databases, PubMed and CINAHL. The articles were review based on Statens beredning för medicinsk och social utvärdering, (SBU 2018) and analyzed with the process described by Fribergs (2017).Results - In the result, three categories were found and divided into 15 subcategories. Nurses experienced that the family favored to attend the resuscitation. However, it appears in the studies that the nurse became more aware of her own actions and skills when the family participated. Family presence made the nurse stressed and felt fears that they might interfere with the work.Conclusion - The nurse’s attitude toward family’s presence was characterized by experience and self-assurance in their work. The result was varied with both positive and negative experiences and setting for family attendance. The studies show that both the nurse and the family have a lot to gain if the family is involved in the procedure such as cardiopulmonary resuscitation.