I denna rapport undersöktes det om det går att öka intäkterna och elprognoserna på Södra Cell AB i Mönsterås och om det går, hur ser det ut isåfall.   Detta gjordes genom att undersöka hur processen fungerar på Södra Cell AB i Mönsterås och vart intäkterna och utgifterna kommer ifrån. Det granskades hur elprognoserna fungerar och hur dessa skulle kunna göras bättre och mer effektiva. Det gjordes mestadels teoretiskt då pandemin hindrade de praktiska undersökningarna.  Elprognoserna granskades specifikt från den 23 mars 2021 och resultatet blev att den går att göra lite bättre. Det gick att öka elproduktionen och därmed höja elprognosen och få in extra intäkter.  Allmänna förbättringar som kunde öka intäkterna var, en stabilare körning på driften ger en bättre produktion och mindre inköp av olja ger mindre utgifter. Därefter framgick det att olika årstider ger olika elpriser på elmarknaden. Detta innebär att det går utnyttja detta genom att producerar så mycket som möjligt under de månaderna med högt elpris, för att maximera intäkterna. / This report examined whether it is possible to increase revenues and electricityforecasts at Södra Cell AB in Mönsterås and, if so, what does it look like in that case.This was done by examining how the process works at Södra Cell AB in Mönsteråsand where the income and expenses come from. It was examined how the electricityforecasts work and how these could be made better and more efficient. This wasmostly done theoretically as the pandemic hindered the practical investigations.The electricity forecasts were examined specifically from March 23, 2021 and theresult was that it can be done a little better. It was possible to increase electricityproduction and thereby increase the electricity forecast and bring in extra income.General improvements that could increase revenues were, a more stable run ofoperations results in better production and less purchases of oil result in less expenses.It then emerged that different seasons give different electricity prices in the electricitymarket. This means that it is possible to utilize this by producing as much as possibleduring the months with high electricity prices, in order to maximize revenues.

Global environmental concerns arise when marine deposits with fine-grained iron sulfide-rich sediments (FeS and FeS2), now situated above sea level, oxidize from anthropogenic lowering of the groundwater table. The oxidation of iron sulfides decreases the soil pH and the acidic environment of these Acid Sulfate Soils (AS) soils increase weathering and mobilization of metals into adjacent watercourses, lakes and estuaries. Low pH and enhanced concentrations of metals are known to influence water quality negatively, causing fish kills and reduced aquatic diversity. Sulfide rich sediments were deposited in the Baltic Sea after the last glaciation and are now abundantly found along the coasts of for example the Bothnian Bay as a result of isostatic rebound. Recent studies from Finland have stated associations between leached (AS) soils and increased concentrations of metals in estuary sediments, thus the effects are likely to be similar in Sweden. With financial support from the Interreg Nord project “Ecological restoration in coastal river basins in the Bothnian Bay” in cooperation with the Geological Survey of Sweden (SGU), sediments from three lakes and two estuarine sites in the Rosån catchment in Norrbotten county, northern Sweden, were sampled and analyzed with fpXRF, ICP-MS and LOI methods. Elemental concentrations and organic contents were compared to establish accumulation trends over time and relationships between metal concentrations in recently deposited sediments and potential influence from previously sampled (AS) soils. Correlations in time, to anthropogenic activity, such as ditching were also considered. A primary allover trend with increasing concentrations of Aluminum (Al), Arsenic (As), Cadmium (Cd), Cobalt (Co), Cupper (Cu), Iron (Fe), Manganese (Mn), Nickel (Ni), Lead (Pb), Rare Earth Elements (REE) and Zinc (Zn), was noticed in a majority of the lake and estuary sediment samples. With some site variation, also two discrete peaks at different depth, were found in the upper 20 to 30 cm of the sampled sediments. Significant correlations to organic matter were also found for a considerable amount of the elements. Soil samples from (AS) soils in areas related to Rosån show pH values as low as 2.62 and oxidation depths down to 170 cm. Substantial elemental depletion in the oxidized zone suggest increased weathering, leaching and mobilization of Al, Cd, Co, Mn, Ni, REE, Zn and to some extent As, Cu, Fe and Pb from the soil, as a consequence of the acidic environment. A relationship between (AS) soils and increased metal concentrations is therefore likely. The sedimentation rate of roughly 0.2 cm/year was calculated from the separation age of the lakes and the sediment depth to an interpreted transition from more marine environment to lake settings. Consequently the distinct peaks of increased metal concentrations are thus suggested to be related to anthropogenic activities as for example improved drainage methods after the Second World War, but proper dating of the sediments is needed to establish any certain correlations. / På senare tid har man uppmärksammat de miljöproblem som uppstår när finkorniga sediment, innehållande järnsulfider, oxiderar på grund av mänsklig påverkan, t ex. dikning, eller annan typ av aktivitet som sänker grundvattennivån. När järnsulfiderna oxiderar bildas svavelsyra som gör att pH- värdet i marken blir väldigt lågt. Den sura miljön i dessa så kallade sura sulfatjordar, gör i sin tur att mineraler i marken vittrar fortare med påföljden att både surt vatten och ökade mängder metaller, sprids till närliggande vattendrag, sjöar och hav. Lågt pH och höga halter av metaller i vatten påverkar även vattenkvalitén negativt och har rapporterats orsaka fiskdöd och minskad akvatisk mångfald. Sura sulfatjordar är globalt förekommande och återfinns bland annat längs Bottenvikens kuster. De har kunnat bildas genom att sulfidhaltiga sediment, som avsattes i Östersjön efter den senaste istiden, nu befinner sig ovan havsnivån på grund av landhöjningen. I Finland har man i flera studier sett ett samband mellan sura sulfatjordar och ökade metallhalter i nyligen avsatta kustsediment och man kan anta att liknande förhållande gäller även i Sverige. Med finansiellt stöd från EU-projektet “Kustmynnande Vattendrag i Bottenviken-Metodutveckling och Ekologisk Restaurering” (Interreg Nord) genom Sveriges geologiska undersökning (SGU) och i samarbete med Länsstyrelsen i Norrbotten, har bottensediment från tre sjöar och två fjärdar i Rosåns avrinningsområde i Norrbotten provtagits och analyserats. För att fastställa hur koncentrationerna har förändrats över tiden har metallhalterna i de nyligen avsatta sedimenten jämförts med koncentrationerna i äldre sediment. Även jordprofiler från sura sulfatjordar i området har studerats för att kunna utvärdera ett ev. samband mellan urlakade ämnen i jordarna och ökade halter i sedimenten. Granskning av hur långt metallerna transporteras i systemet har gjorts, liksom försök att hitta kopplingar i tiden till mänsklig påverkan som t.ex. dikning. I de översta sedimenten kan man, förutom en generellt ökande trend av aluminium (Al), arsenik (As), kadmium (Cd), kobolt (Co), koppar (Cu), järn (Fe), mangan (Mn), nickel, (Ni) bly (Pb), sällsynta jordartsmetaller (REE) och zink (Zn), också se tydliga toppar med ökade halter av dessa ämnen på minst två specifika djup. De sura sulfatjordarna, som uppmätte pH-värden ner till 2,62, visade tecken på urlakning av Al, Cd, Co, Ni, Mn, REE, Zn och till viss del också As, Cu, Fe och Pb, varpå en trolig relation mellan sura sulfatjordar och ökade metallhalter i nyligen avsatta sediment kan fastställas. En uppskattning av ackumulationshastigheten, som gjordes utifrån när de provtagna sjöarna skiljdes från havet, och sedimentdjupet som visar övergången från hav till sjö, visar att de observerade topparna av ökade metallkoncentrationer i sedimenten skulle kunna vara förknippade med dikning i början av 1900-talet och efter andra världskriget. För en säker bestämning av sambandet till specifika händelser behövs dock en riktig datering.

Utvecklingsarbetets syfte har varit att pröva arbetssättet värdeskapande lärande under ett kursmoment/lektionsserie i ämnet juridik på gymnasiet och utvärdera vilka effekter det för med sig för eleverna. Studien är den första i sitt slag. En kvalitativ metod med fenomenologisk forskningsansats har använts. Att testa värdeskapande lärande som arbetssätt får anses ha stöd i styrdokument, forskning samt beprövad erfarenhet. Huvuddelen av materialet kommer från Martin Lackéus vars teori värdeskapande lärande som pedagogik detta utvecklingsarbete tar avstamp ifrån. Resultatet visar att värdeskapande lärande uppskattas av de flesta respondenterna, ökar elevinflytandet, höjer studiemotivationen och har positiva effekter för elevernas studier vilket ligger i linje med tidigare forskningsresultat. Min tes och förhoppning inför arbetet var att värdeskapande lärande kan vara det som behövs för att tända gnistan hos eleverna, att de ställer sig positivt inställda till värdeskapande lärande samt att det är ett arbetssätt som jag i min framtida lärargärning kan använda mig av och utveckla. Min tes är genom detta utvecklingsarbete styrkt. Enligt mig är värdeskapande lärande ett fantastiskt, men underutnyttjat, arbetssätt. Med beaktande av forskningsresultatet uppmanas därför andra lärare att testa värdeskapande lärande som pedagogik. Juridik som gymnasieämne kan vara annat än tråkigt och svårt, det kan vara roligt och lätt om man som lärare bland annat lär sig konsten att integrera värdeskapande lärande i undervisningen.

Ett begrepp som under senare år uppmärksammats inom skolans värld är begreppet språkstörning. Språkstörning i kombination med matematiska dilemman är huvudämnet i denna studie. Vi använde en kvalitativ metod där semistrukturerade intervjuer genomfördes med tolv verksamma lärare inom årskurs 1-6. Syftet var att undersöka och analysera hur lärare beskriver att de bemöter och arbetar med elever med språkstörning i klassrummet för att stödja den nämnda målgruppen under matematiklektionerna samt undersöka vad lärarna beskriver att de skulle behöva mer kunskap om inom området. Dataanalysen genomfördes genom transkribering av intervjuerna, kodning av teman relevanta utifrån teorin kommunikation, bemötande och lärandet i ett sammanhang samt kategorisering av de framtagna teman och nyckelorden. Genom att intervjua lärare samlades data in för att bearbetas och presenteras utifrån teman för att rama in dessa fokusområden, bemötande och kommunikation under matematiklektioner, utmaningar, språkets inverkan på matematik, förebyggande arbete, anpassningar under matematiklektioner samt lärares önskan om kunskapshöjande delar inom språkstörning och matematik. Vid analys av resultaten utgick vi ifrån den sociokulturella teorin. Resultatet i studien visade att bemötande av elever med språkstörning under matematiklektioner i klassrummet främst handlade om muntlig kommunikation i olika konstellationer för att stödja och förtydliga för eleverna. Något som även framgick i studien är att matematiska ord och begrepp skapade dilemman och utmaningar för lärarna i bemötandet av elever med språkstörning i undervisningen i kombination med begränsat ordförråd och arbetsminne hos eleverna som påverkar matematikundervisningen. Studiens resultat visade att lärarna läste uppgifter, berättade muntligt, erbjöd kamratstödjare samt laborativt material för att bemöta och anpassa undervisningen för eleverna. Slutsatsen av studien visade att lärarna såg en ökning av antalet elever som diagnostiseras med språkstörning och att lärarna uttryckligen hade en önskan om att utveckla sin kompetens för att stödja dessa elever inom ämnet matematik såväl som rent allmänt under samtliga lektioner.

A project can be defined as a temporary work that is within the scope of time and budget in terms of achieving a project goal. Due to the fact that construction projects are unique and usually very complex, project management therefore requires a working method that is adapted to the prerequisites of the project. The project manager's responsibility to follow up on the budget and ensure that resources such as working hours and consulting services are distributed correctly, is becoming increasingly challenging as the change paradox shows that flexibility decreases and costs for changes increase as the project progresses. Exceeding the project budget in construction projects has today become a global phenomenon and involves several negative social effects. Scientific studies show that the increased costs can be derived from deviations such as additions and changes during the construction project. On the other hand, there are perceived gaps in the literature for which factors affect the extent of these and thus became the study's area of ​​investigation. Based on the scientific gap, the study aims to analyze the startup process in smaller construction projects with regard to identifying the factors that have an impact on additions, but also to review how project managers can proactively manage these factors in order to reduce the risk of increased deviations. To answer the research questions and purpose, a qualitative case study has been applied to a global consulting company in the construction industry, where semi-structured interviews were conducted with five project managers at the company.   The result of the study shows that project managers do not take preventive measures or work to prevent deviations in the startup process. Based on a thematic analysis of the results, factors with an impact on deviations have been identified in three areas; systematics, communication and experience and competence. The study has shown that increased costs for additions and changes can be deduced from different approaches to project management and misleading information, inadequate requirement specification that leaves room for own interpretation, unspecified communication channels, conflicts, lack of competence and abrupt completions of the project. In order to achieve a more proactive startup process in order to prevent increased costs for additions and changes, project managers should ensure a clear requirement specification by discussing important issues and decisions, requirements and expectations with support from templates and checklists. To avoid misunderstandings and conflicts, a communication plan can be established. Finally, the choice of project model should be established and routines for final reporting should be introduced to create a learning organisation that increases the project managers' self-insight and competence regarding increased costs for additions and project changes. The theoretical contribution of the study is the identified factors within three areas as well as suggestions for how project managers can facilitate the management of additions in the startup process of construction projects. / Ett projekt kan definieras som ett tillfälligt arbete som förhåller sig inom ramarna för tid, budget och omfattning i avseende att uppnå ett projektmål. Med anledning av att byggprojekt är unika och vanligen mycket komplexa, är projektledare i behov av verktyg och arbetsmetoder som anpassas utifrån projektets förutsättningar. Projektledarens ansvar att följa upp budget och se till att resurser såsom arbetstid och konsulttjänster fördelas rätt, blir allt mer utmanande under projektets gång då ändringsparadoxen påvisar att flexibiliteten minskar och kostnader för ändringar ökar i takt med projektets fortgång. Överskridande av projektbudget inom byggprojekt har idag kommit att bli ett globalt fenomen och innebär flera negativa samhällseffekter. Vetenskapliga studier visar att de ökade kostnaderna kan härledas till tillägg och ändringar under byggprojektet. Däremot upplevs det finnas luckor i litteraturen för vilka faktorer som inverkar på omfattningen för dessa och detta blev således studiens undersökningsområde. Utifrån det vetenskapliga gapet syftar studien till att analysera uppstartsprocessen i mindre byggprojekt i avseende att identifiera de faktorer som har en inverkan på tillägg, men även till att se över hur projektledare kan hantera dessa faktorer för att minska risken för ökade kostnader vid tillägg. För att besvara rapportens frågeställningar och syfte har en kvalitativ fallstudie tillämpats hos ett globalt konsultbolag inom byggbranschen, där semistrukturerade intervjuer genomfördes med fem projektledare på företaget. Resultatet av studien visar att projektledare inte vidtar förebyggande åtgärder eller arbetar för att förhindra tillägg i uppstartsprocessen. Utifrån en tematisk analys av resultatet har faktorer med en påverkan på tillägg kunnat identifieras inom tre områden; systematik, kommunikation samt erfarenhet och kompetens. Studien har visat att ökade kostnader vid tillägg och ändringar går att härleda till olika tillvägagångssätt vid projektledning och vilseledande information, bristfällig kravspecifikation som lämnar utrymme för egen tolkning, ospecificerade kommunikationsvägar, konflikter, bristande kompetens hos projektledaren samt abrupta projektavslut. För att uppnå en mer proaktiv uppstartsprocess i syfte att förhindra ökade kostnader vid tillägg och ändringar bör projektledare säkerställa en tydlig kravspecifikation genom att diskutera viktiga frågor och beslut, krav och förväntningar med stöd från mallar och checklistor. För att undvika missförstånd och konflikter kan en kommunikationsplan upprättas. Avslutningsvis bör val av projektmodell fastställas och rutiner för slutrapportering införas för att skapa en lärande organisation som ökar projektledarnas självinsikt och kompetens vad gäller ökade kostnader för tillägg och ändringar. Studiens teoretiska bidrag är bidragsfaktorer som identifierats inom tre områden samt förslag till hur projektledare kan underlätta hantering av tillägg i uppstartsprocessen av byggprojekt.

Detta arbete är både ett vetenskapligt arbete och ett designarbete. Syftet med arbetet var att undersöka hur fluviala och pluviala översvämningar hanteras genom fysisk planering samt att undersöka hur den byggda miljön genom fysisk planering kan anpassas för att hantera risken för översvämningar idag och till ett framtida förändrat klimat. Dessutom var syftet att översätta arbetets teoretiska del till ett designprojekt. Detta då en av vår tids stora utmaningar är att hantera konsekvenserna av klimatförändringarna. Sverige kommer likt andra länder vara i behov av att anpassa sig till de ökade nederbördsmängderna och de översvämningar som drabbar och kommer drabba landet. Sverige drabbas nämligen årligen av översvämningar som orsakar skador på bebyggelse och infrastruktur. Dessutom är ledningsnätet för dagvatten i dagsläget begränsat och klarar inte av att hantera intensiva regn med hög volym. Samtidigt förtätas ständigt våra städer och består idag av en stor andel hårdgjorda ytor. Dessutom behöver kommunerna i Sverige ytterligare stöd kring hur våra samhällen ska anpassas till klimatförändringarna. Inom ämnesområdet fysisk planering finns stora möjligheter att påverka samhället i omställningen till det förändrade klimatet och anpassa våra städer och samhällen till att klara av ökade nederbördsmängder och risken för översvämning. Ambitionen med detta arbete var att belysa vikten av att redan nu planera utifrån framtida scenarier för att undvika och minimera skador i våra samhällen samt att fördjupa mig i ämnet med förhoppning att utvidga min kunskap om hur översvämningar kan hanteras och förebyggas samt att bidra till mer kunskap inom ämnes- och yrkesområdet. Arbetet undersöker hur översvämningar hanteras och styrs genom exempelvis mål, riktlinjer, lagar och förordningar både på global och nationell nivå. Vidare undersöks hur samhället kan anpassa sig till det förändrade klimatet och strategierna mitigation och adaptation lyfts som väsentliga för att tackla klimatförändringarna och uppnå ett resilient samhälle. Ett extra fokus riktas mot adaptation, där naturbaserade lösningar med avseende på blå- och grönstruktur lyfts som en viktig anpassningsåtgärd för att hantera nederbördsmängder och risken för översvämning. Arbetet har även utgått utifrån ett teoretiskt perspektiv som grundar sig i begreppen resiliens och adaptation. Vidare har arbetet utformats med fallstudier som forskningsdesign och av metodkombination, där metoderna kvalitativ innehållsanalys, systematisk observation och design används som metoder i arbetet. Slutligen analyseras och identifieras viktiga komponenter och brister i den fysiska planeringen för hur nederbördsmängder hanteras utifrån områdes- och kunskapsöversikten samt från resultatet och analysen av empirin. Designförslaget redogör sedan för hur samhället kan anpassas till klimatförändringarna med fokus på att hantera nederbördsmängder och risken för översvämning. Detta genom att implementera naturbaserade lösningar som samspelar med områdets befintliga dagvattensystem. Ett stort fokus riktas även mot sociala värden.

Bakgrund: COVID-19-pandemin har kommit att påverka hela samhället och även fastighetsägarna. På grund av alltmer hemmavarande kom hemmet att få nya användningsområden och en större betydelse vilket har resulterat i förändrade boendepreferenser. På grund av dessa förändrade mönster hos kunder har fastighetsägarna mött nya utmaningar. Men hur dessa utmaningar har sett ut och vad det har inneburit för fastighetsägarna är ännu outforskat.  Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka hur fastighetsägare med hyresbostadsbestånd har påverkats av COVID-19-pandemin.  Metod: Undersökningen har antagit en kvalitativ ansats där semistrukturerade intervjuer har legat till grund för datainsamlingen.   Resultat: Resultaten visar på hur kostnader kopplat till fastigheterna ökade, däribland vattenförbrukningen, städkostnaderna och sophanteringen. Vidare visar resultaten hur kundärendena kraftigt ökade under COVID-19-pandemin. Kundärendena kom att bestå av felanmälningar, rivnings- och underhållsanmälningar samt störningsärenden. För att möta kundernas ökade kontaktbehov kom digitaliseringen att få ett uppsving då mycket av tidigare dagligt arbete, kommunikation och service som har skett fysisk vilket resulterade i att det nu kom att behöva ersättas med digitala varianter under COVID-19-pandemin. Resultaten visar också på hur mycket av de förändringar som ägt rum kan förklaras av människans förändrade beteenden vilket grundar sig i att människan är ett flockdjur och är högst beroende av sin omgivning. / Background: The COVID-19-pandemic has come to affect the whole community including property owners. Due to the increasing number of people being at home, the home has been giving new uses and a bigger important, which has resulted in changed housing performances. Due to the this changed patterns at customers, property owners have faced new challenges. But what these challenges have looked like and what it has meant for property owners is still unexplored.    Purpose: The purpose of this thesis is to investigate how property owners with rental housing stocks have been affected by the COVID-19-panddemic.  Method: The survey has adopted a quality approach where semi-structed interviews have been the bases for the data collection.  Results: The results show how costs associated with properties increased, including water consumption, cleaning costs and waste management. Furthermore, the results show how costumer cases sharply increased during the COVID-19-pandemic. The costumer cases came to consist of fault reports, demolition and maintenance reports and disturbance cases. To meet customer’ increase contact needs, digitalization got a boost as match of previously daily work, communication and service that have taken place physically, which resulted in it now having to be replaced with digital variants during the COVID-19-pandemic.     The results also show how much of the changes that have taken place can be explained by the people’s changed behaviours which are based on the fact that human is a herd animal and it is highly dependent on it is environment.