<p>Företagandet har blivit alltmer utsatt för konkurrens och mer komplext med tanke på den ökande internationaliseringen och ett ökat intresse för aktiehandel och investeringar i företag. Den externa redovisningen har blivit viktigare för företagen till följd av detta och sammanställandet av årsredovisningen riktar sig nu i större utsträckning till aktiemarknadens krav. När Sverige skulle gå med i EU uppstod ett behov av att anpassa den svenska årsredovisningslagen till EG:s reglering. När den nya årsredovisningslagen skulle träda ikraft hördes många kritiska röster. Den del av årsredovisningen som skulle komma att påverkas mest var notsystemet. Fotnoterna skulle bli betydligt fler vilket i sin tur skulle leda till ökad insyn i företagens redovisning.Den här studien av tre företag av olika storlek kartlägger och analyserar hur kravet på ökad insyn i företagens årsredovisning har upplevts av företagen och redovisningspraktiker. Studien visar på att de åsikter som fanns innan lagen trädde ikraft var överdrivna och att den nya lagen inte har lett till så stora anpassningar för företagen.</p>

<p>Bakgrund: Redovisningen är inte längre enbart en teknisk angelägenhet utan intresset för att uppnå kunskap om de samhälleliga faktorerna som påverkar redovisningen har ökat. Samhällsutvecklingen har lett till ett ökat krav på öppenhet i redovisningen vilket i sin tur har lett till mer kontrollerad redovisning. Med en ökad reglering följer dock problem med efterlevnaden av rekommendationerna. </p><p>Syfte: Syftet med vår studie är att beskriva utvecklingen av rekommendationer för årsredovisningen genom att undersöka vilken genomslagskraft Redovisningsrådets rekommendationer har och hur företagen tillämpar rekommendationerna. Vi ämnar även undersöka hur företagen idag förhåller sig till öppenhetsbegreppet samt hur företagen ställer sig till standardsättning. </p><p>Avgränsningar: Studien är avgränsad till att omfatta företag som är börsnoterade vid OM Stockholmsbörsen. De årsredovisningarsom har studerats är från utvalda år under 1990-talet. Genomförande: Genom att studera valda företags årsredovisningar har vi undersökt hur företagen tillämpar Redovisningsrådets rekommendationer och vilka upplysningar de lämnar. För att validera informationen i årsredovisningar och för att besvara frågeställningarna om standardsättning och öppenhet har vi också genomfört intervjuer med företagsrepresentanter. </p><p>Resultat: I studien har framkommit att företagsrepresentanterna anser att standardsättning är nödvändig, framför allt ur jämförelsehänseende. Företagen tillämpar under hela undersökningsperioden också Redovisningsrådets rekommendationer och lämnar i stort sett de upplysningar som krävs. Detta gäller samtliga undersökta rekommendationer utom RR 8 där upplysningarna genomgående är bristfälliga. Rörande upplysningskraven i RR 6 kunde viss fördröjning urskiljas. I undersökningen konstaterades att företagen inte hade lämnat samma information om standards inte funnits, vilket innebär att reglerad öppenhet fordras. När det gäller definitionen på öppenhet sträckte sig svaren från att uppfylla rapporteringskraven till att inte dölja någonting. Syftet med öppenhet är enligt företagsrepresentanterna exempelvis att möjliggöra jämförelser mellan företag.</p>

<p><strong>This paper explains the position of the principle of transparency in the EU up to the year 2010. (Including the changes made by the Lisbon treaty.)</strong></p><p>The question to answer is: how could transparency develop into a general principle without being mentioned explicitly in the legislation? It was also out to try to see what the future of transparency might look like.</p><p>In the conclusion it was found that openness and transparency was not something fixed, but an evolving concept. If it was encoded into a single written principle, it could hamper the institutions‟ adaptation to the developing case-law. In the end I concluded that with will and trust, transparency could continue to grow in the future.</p>

<p>This essay concerns PR-consultants and their view on their work. The purpose was to find out which type of communication they use in contact with the target. By target, we mean the group of people the employer wants to reach with help of the PR-consultant. For example: Jägarförbundet wants to get help from a PR-consultant to influence someone in the government so that Swedish hunters can shoot more wolves, than the target group is the one in the government. We also wanted to find out if the PR-consultants are aware of the image the public have of them and if they are trying to change it into a more positive one, by using more ethics, openness and to have more focus on the relations aspect.  PR in the future with new social media (like Internet) was also a subject, where we wanted to know how much they involve social media in their work. </p><p> </p><p>Our main questions were:</p><ul><li>How do PR-consultants relate to openness in communication, ethics and social media?</li><li>Which one of Grunig’s PR-models is most occuring in the PR-consultants work?</li></ul><p> </p><p>We made a qualitative study where we carried out interviews with six PR-consultants. They had different alignments and titles but they had PR-work in common.</p><p>The results showed that the PR-consultants are aware of their image in public and they are active in trying to make a better image of them. They do appreciate openness, truth and ethics and they are willing to inform people about their work and their methods. The study also showed that they use social media as much as the other, more traditional media, but  the choice of medium depends on the target. The general understanding by the PR-consultants is that the social media makes it easier having a dialogue with the target.</p><p>Regarding Grunig and his PR-models, the result showed that there are several models that occur. These are the public information, the two-way asymmetrical and the mixed-motive-model. Together they fulfil the demands on truth, dialogue and the possibility in compromising. Althogh they all have elements of persuasion and influences.</p> / <p>Denna uppsats handlar om PR-konsulters syn på sin verksamhet där syftet var att undersöka vilken slags kommunikation de anser att de för med sin målgrupp. Med begreppet målgrupp menar vi den grupp som PR-konsultens uppdragsgivare vill nå med hjälp av denne. Exempel:  Jägarförbundet tar kontakt med en PR-byrå i syfte att påverka någon i riksdagen så att svenska jägare får skjuta fler vargar, då är den i riksdagen målgrupp. Vi ville även undersöka om PR-konsulterna anser att de aktivt försöker ändra på den bild som allmänheten har av deras bransch med hjälp av till exempel etik, öppenhet och fokus på relationer. Däri lades också vikt på framtidens PR-arbete där vi ville veta i hur hög grad sociala medier involveras i verksamheten. </p><p> </p><p>Våra frågeställningar var:</p><ul><li>Hur förhåller sig PR-konsulterna till de förändrade villkor som råder inom branschen? Med förändrade villkor menar vi nya krav på öppenhet i kommunikationen, etik och användandet av sociala medier. </li><li>Vilken av Grunigs PR-modeller förekommer mest i PR-konsulternas arbete?</li></ul><p> </p><p>För att få svar på våra frågor genomförde vi en kvalitativ undersökning där vi intervjuade sex PR-konsulter, alla med olika inriktningar och till viss del olika titlar. Det de hade gemensamt var PR-arbete i olika hög grad.</p><p>Slutresultatet visade att PR-konsulterna är medvetna om den bild allmänheten har av dem och de försöker aktivt bidra till att ändra på den. De värdesätter öppenhet, sanning och etik och uttrycker en vilja att förklara vad det är de arbetar med och vilka deras arbetsmetoder är. Det framkom även att sociala medier används i lika stor utsträckning som de mer traditionella kanalerna, men mediekanal styrs av målgruppen. Uppfattningen hos PR-konsulterna är att de sociala medierna inbjuder till mer dialog med målgruppen.</p><p>Vad gäller Grunigs PR-modeller visade resultatet att det var flera modeller som förekom. Dessa är informationsmodellen, asymmetriska tvåvägsmodellen samt mixed-motive-modellen. De uppfyller tillsammans kraven på sanning, dialog och att kunna kompromissa men har samtidigt inslag av övertalning och påverkan. <strong></strong></p>

Företagandet har blivit alltmer utsatt för konkurrens och mer komplext med tanke på den ökande internationaliseringen och ett ökat intresse för aktiehandel och investeringar i företag. Den externa redovisningen har blivit viktigare för företagen till följd av detta och sammanställandet av årsredovisningen riktar sig nu i större utsträckning till aktiemarknadens krav. När Sverige skulle gå med i EU uppstod ett behov av att anpassa den svenska årsredovisningslagen till EG:s reglering. När den nya årsredovisningslagen skulle träda ikraft hördes många kritiska röster. Den del av årsredovisningen som skulle komma att påverkas mest var notsystemet. Fotnoterna skulle bli betydligt fler vilket i sin tur skulle leda till ökad insyn i företagens redovisning.Den här studien av tre företag av olika storlek kartlägger och analyserar hur kravet på ökad insyn i företagens årsredovisning har upplevts av företagen och redovisningspraktiker. Studien visar på att de åsikter som fanns innan lagen trädde ikraft var överdrivna och att den nya lagen inte har lett till så stora anpassningar för företagen.

Bakgrund: Redovisningen är inte längre enbart en teknisk angelägenhet utan intresset för att uppnå kunskap om de samhälleliga faktorerna som påverkar redovisningen har ökat. Samhällsutvecklingen har lett till ett ökat krav på öppenhet i redovisningen vilket i sin tur har lett till mer kontrollerad redovisning. Med en ökad reglering följer dock problem med efterlevnaden av rekommendationerna. Syfte: Syftet med vår studie är att beskriva utvecklingen av rekommendationer för årsredovisningen genom att undersöka vilken genomslagskraft Redovisningsrådets rekommendationer har och hur företagen tillämpar rekommendationerna. Vi ämnar även undersöka hur företagen idag förhåller sig till öppenhetsbegreppet samt hur företagen ställer sig till standardsättning. Avgränsningar: Studien är avgränsad till att omfatta företag som är börsnoterade vid OM Stockholmsbörsen. De årsredovisningarsom har studerats är från utvalda år under 1990-talet. Genomförande: Genom att studera valda företags årsredovisningar har vi undersökt hur företagen tillämpar Redovisningsrådets rekommendationer och vilka upplysningar de lämnar. För att validera informationen i årsredovisningar och för att besvara frågeställningarna om standardsättning och öppenhet har vi också genomfört intervjuer med företagsrepresentanter. Resultat: I studien har framkommit att företagsrepresentanterna anser att standardsättning är nödvändig, framför allt ur jämförelsehänseende. Företagen tillämpar under hela undersökningsperioden också Redovisningsrådets rekommendationer och lämnar i stort sett de upplysningar som krävs. Detta gäller samtliga undersökta rekommendationer utom RR 8 där upplysningarna genomgående är bristfälliga. Rörande upplysningskraven i RR 6 kunde viss fördröjning urskiljas. I undersökningen konstaterades att företagen inte hade lämnat samma information om standards inte funnits, vilket innebär att reglerad öppenhet fordras. När det gäller definitionen på öppenhet sträckte sig svaren från att uppfylla rapporteringskraven till att inte dölja någonting. Syftet med öppenhet är enligt företagsrepresentanterna exempelvis att möjliggöra jämförelser mellan företag.

Syftet med uppsatsen var att utifrån en fallstudie av ett mellanstort svenskt industriellt företag, som tillverkar kundspecifika produkter, studera etablerade kundrelationer beträffande varför de är viktiga att behålla och utveckla. En fallstudie med kvalitativa intervjuer genomfördes på Sjölanders Mekaniska samt med två av deras etablerade kunder. Frågor såsom "Vad får kunderna att bli långvariga hos Sjölanders Mekaniska?", "Hur arbetar företagen för att föra relationen framåt?" och "Vad ser företagen som viktiga faktorer i en affärsrelation?" besvarades och resultatet visade på att industriella relationer stärks och utvecklas genom att parterna för en öppen dialog och är tydliga med att framföra sina behov. Dessutom anses kvaliteten på produkterna öka då medarbetarna har lång erfarenhet av tillverkningen, vilket medför att kompetensen som finns i en etablerad relation svår och kostsam att ersätta. Vidare är det viktigt med en hållbar planeringsfunktion som aktivt håller koll på leveranssäkerheten. Slutligen kan den tillit som skapas mellan individerna i en affärsrelation ses som relationens viktigaste byggsten. / The purpose of the thesis was to perform a case study of a medium sized industrial company that produce customer specific products, and to study established customer relationships in regard of why they are important to keep and develop. The case study of Sjölanders Mekaniska and two of their established customers has been done through qualitative interviews. Questions such as "Why do the customers continue to choose Sjölanders Mekaniska?", "How do the companies work to bring their relationships forward?", and "What do the companies see as important factors in a business relationship?" were answered and the result showed that industrial relationships strengthens and develops thorough an open dialogue between the parties where clear objectives are presented. Further the quality of the products is said to increase with the employees' long experience of the production. Therefore, one can see the competence that exists within an established relationship, as difficult and expensive to replace.  Moreover, it is seen as important to maintain a sustainable planning function which actively keeps control over the reliability of delivery. Finally, the trust that is created between the individuals in a business relationship, is seen as a the most important building block of the relationship as a whole.

Användarna av extern redovisning fokuserar på framtiden medan traditionell redovisning baseras på historiska data. Amerikanska undersökningar visar att analytiker efterfrågar mer icke-finansiell information för att kunna göra bättre prognoser. Företagens årsredovisningar fungerar idag som informationsbärare och är ett viktigt beslutsunderlag för analytiker. Syftet med uppsatsen är att beskriva de svenska förhållandena vad det gäller redovisad och efterfrågad icke-finansiell information. Genom att studera svenska årsredovisningar samt tillfråga analytiker hur de ställer sig till icke-finansiell information har vi besvarat följande frågor. Hur ser det ut i Sverige, redovisar företagen den information som efterfrågas av analytikerna? Hur utförlig är dagens redovisning av icke-finansiell information i de svenska företagen? Hur har utvecklingen sett ut de senaste åren vad det gäller icke-finansiell information?

Begreppet Human Resource Management, d.v.s. ledning av de mänskliga resurserna, har de senaste åren vuxit sig större. Detta beror bl.a. på att medvetenheten kring organisationer och hur man får anställda att öka produktiviteten har blivit större. Idag vet vi att de psykosociala faktorerna på en arbetsplats är av stor vikt för att få en ökad produktivitet och effektivitet. Före och under 30-talet ansåg forskare att människan drevs och motiverades av ackordslöner och andra belöningar. Idag vet vi bättre och företag som har ett HR-perspektiv arbetar aktivt för att skapa delaktighet, motivation, engagemang, socialt stöd, kompetensutveckling etc. Detta för att personalen ska må bra och bidra till organisationen med sin kunskap och kreativitet. På så sätt blir organisationen mer effektiv och de anställda mer produktiva. Denna studie syftar till att undersöka hur HRM-arbetet ser ut på ett mindre företag där det inte finns någon specifik HR-funktion. Lyckas företaget skapa delaktighet, motivation, engagemang, kompetensutveckling, goda relationer och socialt stöd och hur påverkas de anställda av dessa komponenter? Med en kvalitativ metod undersöks dessa frågor. Datamaterialet besår av åtta semistrukturerade intervjuer. Utifrån den såkallade Harvardmodellen studeras komponenterna delaktighet, motivation, engagemang, kompetensutveckling och goda relationer. Vidare studeras även komponenten socialt stöd då detta spelar en avgörande roll enligt Krav-kontroll-stödmodellen. Resultatet visar att det finns en del brister på arbetsplatsen gällande delaktighet, tydlighet, dokumentation och delvis socialt stöd. Företaget har dock lyckats skapa trivsel, engagemang och motivation trots avsaknaden av en specifik HR-funktion. Studien visar att goda relationer och de sociala stöd som erbjuds verkar ha fungerat som en buffert som kompenserar bristerna i delaktighet.

The aim of this study was to examine sex workers openness in regards to sex sale when communicating with other people and authorities. The essential questions that laid the foundation of this research were different factors that influence an individual on their choice of openness and concealment of their experiences, and also how they cope with the consequences of this. The results of this study are based on qualitative interviews conducted with five sex workers. The theoretical framework used to analyze the study’s findings is Erving Goffman’s theory of Stigma and Dramaturgical metaphor. The results indicate that sex workers experience difficulties with being open with other entities, including relationships and authorities. The underlying factors behind this appear to be among other things, based on current laws and social stigma in the society. Sex workers experiences of openness to people in their environment have been both positive and negative. Nevertheless, they have mostly been met with prejudices and dislikes. This signifies that many sex workers feel compelled to withhold and conceal their experiences to others. Our findings also show that sex workers use different strategies when coping with concealment of sex sale, which can have an emotional distress for some individuals.