Digitalisering påverkar de flesta verksamheter i någon mån och museiverksamheter är inget undantag. Det finns flera olika digitala verktyg som kan användas för att förädla museers kulturella utbud och detta arbete ämnar undersöka hur Malmö museer gör detta. I en tid där allt större press sätts på museer att offentliggöra sina samlingar för allmänheten samt främja tillgänglighet och öppenhet är det relevant att undersöka hur Malmö museer väljer att visa upp sina digitala samlingar. Uppsatsen behandlar således den digitala katalogiseringen av museiinnehåll i form av bilder och föremål på Malmö museers digitala databas Carlotta. Det utfördes en fallstudie bestående av en observation med Carlottagruppen samt ett samtal och två intervjuer med två nyckelpersoner inom Malmö museer. Resultatet från denna datainsamling diskuteras i förhållande till annan forskning. Dessutom jämförs även en föremålsbild från Carlotta med en från Rijksmuseum för att visa på likheter och skillnader. Det framgår att Malmö museer är väl medvetna om vad de behöver göra för att säkra sin plats digitalt men det finns hinder på vägen i form av resurs- och kompetensbrist. Museet uppmuntrar till nedladdning, återanvändning och publikation av deras material så länge källhanteringen sker korrekt. Ett av museets viktigaste arbeten är att varumärkesprofilera sig själva som viktiga för allmänheten – en sorts kamp för överlevnad, enligt en av respondenterna. Det främsta målet med Malmö museers digitala arbete är att tillhandahålla material till allmänheten utifrån öppenhets- och offentlighetsprinciper. / Digitization affects most organisations to some extent and museums are no exception. There are several different digital tools that enable the refinement of the museums’ cultural offerings. This study intends to investigate how Malmö museums takes advantage of them. At a time when increasing pressure is being placed on museums to publish their collections to the general population, to be accessible and open, it is relevant to see how Malmö museums choose to display their digital collections. Therefore, this essay is interested in the digital cataloging of museum content in the form of images and objects on Malmö museums database Carlotta. A case study consisting of an observation with the Carlotta-group was executed in addition to a conversation and two interviews with key persons within the museum. The results from this data are discussed in relation to other studies. Furthermore, an object image from Carlotta and one from Rijksmuseum are compared to show their similarities and differences. It turns out that Malmö Museums are aware of what needs to be done to secure their place in the digital sphere, but that there are obstacles such as a lack of resources and skills. Malmö museums encourages others to download, reuse and publish their material as long as they reference it correctly. One of the most important aspects of Malmö museums work is to market themselves as important to the public – a sort of fight for survival, according to one of the respondents. The primary goal for Malmö museums is to provide material to the public based on openness- and publicity principles.

Som ung skådespelare var jag märkligt orustad inför mötet med de oundvikliga tomma mellanrum av ovisshet som väntade mig mellan uppdrag i mitt yrkesliv som frilansande skådespelare. Vem är jag när jag inte står på scenen? Som skådespelare behöver jag andra för att utöva mitt yrke, så när jag är ensam – vad är jag då? Hur handskas man med den här sidan av yrket och väl i arbete – hur handskas jag med den ovisshet och osäkerhet som är en förutsättning för konsten och kanske också för livet?  Genom att sätta ord på en praktisk erfarenhet av att arbeta som frilansande skådespelare och på det konkreta sceniska arbetet och genom att spegla denna erfarenhet i filosofisk litteratur lyfter jag den osäkra tomheten som möjlighet – kanske till och med som nödvändighet. En öppen tomhet.

Det följande arbetet är en kunskapsöversikt som ämnats åt att utforska vad forskning säger om hur man kan hantera och motverka islamofobi i skolsituationer. Frågan som utforskas är didaktiskt relevant och utformad på följande sätt: ”Hur kan man som lärare, enligt forskning, motverka islamofobi i skolsituationer?” Innan forskningen kring det didaktiska utforskas ges en kort inblick i hur islamofobi utvecklats i västvärlden under 2000-talet. Västvärlden i det här arbetet är definierat som länder som historiskt har haft liknande värderingar och lagstiftning som Sverige. Det är viktigt att veta relevant historia kring den nuvarande vågen av islamofobi och xenofobi och att man som lärare har en viss koll på hur det har utvecklats, för att öka kunnigheten i ämnet. Metodmässigt har arbetet gjorts genom att söka igenom olika databaser för att hitta artiklar, och sexton särkilda verk har valts ut. Översikten visar att islamofobi har förvärrats och blivit mer förekommande samt att diskriminering mot muslimer blivit mer vanligt. Forskningen visar även att islamofobi genomsyrar hela befolkningen, och att ungdomar och barn också har islamofobiska eller främlingsfientliga tendenser. I översikten visar jag hur forskning ger förslag på olika sätt att motarbeta islam i skolsituationer. Forskning visar på att det bästa sättet att motverka islamofobi i skolsituationer är samarbete, öppenhet och att man som lärare är väl förberedd, förstående och kunnig om islam. Forskning visar även att det är bra att ge muslimer plattformar att dela med sig av sina egna erfarenheter och att det är bra att elever får ta del av dessa erfarenhet på direkt manér. Det utforskas även snabbt hur användandet av studiebesök kan vara fruktbart för elevernas syn på islam och muslimer. Denna översiktens egentliga intention är att ge lärare förslag och idéer på hur potentiella problematiska situationer kring islamofobi kan hanteras och motverkas.

Begreppet närvaro används ofta inom teatern, men att ha närvaro på scenen kan nästan låta som något magiskt. Som om närvaro är något jag som skådespelare kan ha turen att ha, eller oturen att inte ha. Vad är egentligen närvaro?   Genom att sätta ord på en praktisk erfarenhet av att arbeta som frilansande skådespelare och på det konkreta sceniska arbetet och genom att spegla denna erfarenhet i filosofisk litteratur visar jag på tilliten, modet, ansvaret, leken och det gemensamma målet som nödvändiga förutsättningar för närvaro. En kommunikativ närvaro i dialog med oss själva, med varandra och i det där tredje som där kan uppstå.

Allt fler människor deltar i lopp som sträcker sig över långa distanser. Denna studies syftevar att undersöka om dessa människors personligheter skiljer sig åt beroende på vilkengren de deltar i, och i så fall på vilket sätt. Med utgångspunkt i femfaktorteorin (Big Five)och med hjälp av ett självskattningsformulär, Revised NEO Personality Inventory, undersöktesoch jämfördes 214 löpare i Ultravasan 2015 och 145 cyklister i Cykelvasan 2015.Frågeställningen som föranledde arbetet var ifall löparnas personlighet skiljer sig från cyklisternas.Resultaten visade att löpare har en högre grad öppenhet i jämförelse med cyklisterna.Löparna hade även en lägre grad av extraversion i förhållande till cyklisterna,en skillnad som var statistiskt signifikant. Generellt sett visade resultaten små skillnadermellan löpare och cyklister. / More people than ever participate in long distance races and the purpose of this study wasto investigate the personality of these individuals. We had 214 Ultravasan runners and145 Cykelvasan cyclists complete the Revised NEO Personality Inventory test, to assesstheir personality based on the Big Five. The main question was whether the personality ofthe runners would differ from the cyclists’.Results showed that runners scored higher on openness compared to the cyclists.Furthermore, runners were significantly less extrovert than the cyclists. Generally however,the results showed minor differences in personality between the two groups.

Att kunna tillämpa professionell skepticism i det dagliga arbetet är en viktig egenskap för dagens revisorer. Vad som påverkar den professionella skepticismen är emellertid inte utrett inom tidigare forskning. Frågan om personlighetsdrag har en påverkan på professionell skepticism med hänsyn till kön som en betingande faktor har vi inte funnit någon forskning om. För att uppfylla syftet har en kvantitativ ansats applicerats och data har samlats in genom en enkätundersökning som ekonomistudenter på Högskolan Kristianstad och Jönköping International Business School har deltagit i. Studien har tillämpat befintliga mätinstrument för att mäta de oberoende variablerna personlighetsdrag och den beroende variabeln professionell skepticism. Enkäten undersökte även ett antal kontrollvariabler hos respondenterna. Resultatet från studien indikerar att två av de i studien undersökta personlighetsdragen (samvetsgrannhet och öppenhet för erfarenhet) har ett positivt samband med professionell skepticism. Vidare konstaterades att en del av personlighetsdraget neuroticism, aspekten stress, har ett negativt samband med professionell skepticism. Studien kunde emellertid inte påvisa om kön har en modererande effekt på sambandet mellan personlighetsdrag och professionell skepticism. Kontrollvariabeln modersmål visade sig ha ett mycket signifikant samband med professionell skepticism. Detta är något som framtida forskning inom området bör undersöka ytterligare. / To be able to apply professional skepticism in day-to-day work is an important attribute for today’s auditors. However, factors that affect the professional skepticism is not investigated in previous research. The question if personality traits affect the professional skepticism in consideration of gender as a moderating factor is an area where we have not found any previous research. To be able to fulfil the purpose a quantitative approach has been applied and the data has been collected through a survey distributed to economy students attending Högskolan Kristianstad and Jönköping International Business School. The study has applied existing measuring instruments to measure the independent variable personality traits and the dependent variable professional skepticism. The survey also explored a few control variables among the respondents. The results from the study indicate that two of the personality traits in the study (conscientiousness and openness) have a positive correlation with professional skepticism. Furthermore, the study found that a part of the personality trait neuroticism, the stress aspect, has a negative correlation with professional skepticism. The study has found no proof that support the belief that gender has a moderating effect on the correlation between personality traits and professional skepticism. The study showed that the control variable mother tongue has a significant correlation with professional skepticism. This is something that future research in the field should examine further.

Syskonrelationer är ett ämne som de flesta individer kan relatera till. Det vanligaste antalet syskon i Sverige är två till tre. Enligt tidigare forskning gynnas förstfödda av sin position i syskonskaran när det gäller socioekonomiska utfall. Vidare ses förstfödda genom sin position förvärva högre grad av intelligens, men också personlighetsdrag som anses vara eftertraktade på arbetsmarknaden till exempel social förmåga, uthållighet och initiativförmåga. Denna studie undersöker om en individs position i syskonskaran har en påverkan på mekanismen personlighet. Studien undersöker om skillnader föreligger mellan förstfödda och senare födda i personlighet enligt femfaktormodellens mått; grad av öppenhet, grad av utåtriktning, grad av samarbetsvillighet, grad av samvetsgrannhet och grad av emotionell instabilitet. Endast ett fåtal studier har undersökt syskonordning och personlighet enligt femfaktormodellen och därmed bidrar denna undersökning till forskningen. Studien baseras på ett nationellt stickprovsdata från Levnadsnivåundersökningen 2010, med ett urval om 2157 individer. Individerna ingår i en syskonskara om två till tre och utgör ett avgränsat urval.   Resultaten indikerar att det inte förekommer några signifikanta skillnader mellan förstfödda och senare födda individer i personlighet baserat på positionen i syskonskaran.

Despite the fact that the issue has been discussed for several decades, there are still no rules in Sweden mandating political parties and candidates to disclose received donations. Because of this lack of transparency, Sweden is not fulfilling some of its international obligations and has fallen behind in the international trend to increase the transparency of election campaign finance. The lack of disclosure rules in Sweden has led to extensive criticism, most notably from the Council of Europe´s group of states against corruption, Greco, who criticized Sweden in light of the guidelines on the subject from the Council of Europe. At this writing, a new proposal for disclosure rules is being prepared at the Department of Justice, DoJ. The proposal is to be presented in spring 2013. For the time being, the only thing that exists regarding transparency of election finance in Sweden is an agreement from 2000, struck between some of the parties in parliament, to voluntarily disclose some of their received donations. In 2004 a government report proposed implementing disclosure rules. The proposal received extensive criticism from the reviewing bodies regarding its compliance with the rights protection in the Swedish Instrument of Government, RF. RF provides absolute protection against the government forcing individuals to disclose their opinions in political matters and absolute protection against the government keeping records of individuals' political opinions. Since these rights are absolute, they can be restricted only by constitutional amendment. It is uncertain if disclosure rules can be considered infringements under these absolute provisions, but even if they are considered infringements, it is likely that the disclosure provisions can be designed so as not to violate the RF absolute protections. Furthermore, RF provides relative protection of the freedom of expression and association. Disclosure rules would probably not infringe the freedom of expression but are likely to be considered infringements of the freedom of association. Restrictions of the freedom of association can only be implemented in the order specified in RF and since the order for restricting the freedom of association is very rigid, it is unlikely that such a restriction would be allowed under the current RF. The DoJ has expressed that the pending proposal will not include a proposal for a constitutional amendment. For Sweden to fulfill its international obligations in regards of transparency in campaign finance, more extensive disclosure rules must be implemented than those included in the agreement between some parties in parliament and those included in the 2004 proposal. The DoJ has expressed, however, that the pending proposal will be modeled upon both the voluntary agreement and the 2004 proposal. It is therefore not entirely unlikely that the pending proposal will be either illegal under the constitution or not far reaching enough, or both. / I Sverige saknas regler som kräver av politiska partier och kandidater att redovisa mottagna donationer (redovisningskrav). Detta trots att frågan diskuterats under flera decennier. Frånvaron av redovisningskrav innebär att Sverige inte uppfyller vissa av sina internationella åtaganden och att Sverige halkat efter i den mycket tydliga internationella trenden att öka transparensen kring valkampanjernas finansiering. Frånvaron har även lett till omfattande kritik, framförallt från Europarådets grupp mot korruption, Greco, som kritiserat bristen utifrån Europarådets riktlinjer i ämnet. I skrivande stund bereds vid Justitiedepartementet ett förslag till redovisningskrav som kommer att presenteras under våren 2013. Tills vidare är det enda som finns avseende transparens i valkampanjfinansieringen en överenskommelse från 2000, mellan några av partierna i Riksdagen om att frivilligt redovisa vissa mottagna bidrag. År 2004 föreslog en offentlig utredning införandet av redovisningskrav. Förslaget mötte omfattande kritik från remissinstanserna gällande dess förenlighet med regeringsformens, RF:s, rättighetsskydd. RF innehåller ett absolut skydd mot att det allmänna tvingar en enskild att tillkännage sin politiska åskådning och ett absolut skydd mot att det allmänna registrerar en enskilds politiska åskådning. Eftersom dessa skydd är absoluta kan de endast inskränkas genom grundlags-ändring. Det är osäkert om redovisningskrav kan anses vara inskränkningar av dessa absoluta skydd. Om redovisningskrav är inskränkningar av dessa absoluta rättigheter torde det ändock vara möjligt att utforma kraven så att de är förenliga med skydden. RF innehåller även relativa skydd för yttrandefrihet och föreningsfrihet. Redovisningskrav skulle förmodligen inte vara en inskränkning av RF:s skydd för yttrandefriheten men troligtvis vara en inskränkning av RF:s skydd för föreningsfrihet. Detta innebär att inskränkningen endast får göras enligt i RF stadgad ordning. Eftersom möjligheterna att inskränka föreningsfriheten enligt RF är mycket små är det tveksamt om en sådan inskränkning är möjlig att införa utan grundlagsändring. Justitiedepartementet har dock uttryckt att det nya förslaget inte kommer att inkludera något förslag till grundlagsändring. För att Sverige ska uppfylla sina internationella åtaganden avseende öppenhet i valfinansieringen måste mer långtgående redovisningskrav införas än de som ingår i den frivilliga överenskommelsen och som föreslogs av utredningen 2004. Justitiedepartementet har dock uttryckt att just utredningen från 2004 och den frivilliga överenskommelsen ska ligga till grund för de nya redovisningskraven. Det är alltså inte helt osannolikt att det kommande förslaget till redovisningskrav kommer att vara antingen oförenlig med regeringsformen eller inte tillräckligt långtgående, eller både och

Frågeställning: Hur arbetar CreActive för att främja det sociala kapitalet? Hur kan CreActive främja det sociala kapitalet i en kreativ miljö? Hur underlättas mötet mellan människor på CreActive? Finns det förbättringsmöjligheter för att ytterligare främja det sociala kapitalet på CreActive? Syfte: Syftet med studien är att beskriva hur CreActive skapar nytta för sin omgivning. Det kommer även att undersökas kring hur mötet uppstår mellan människor på CreActive som ska främja det sociala kapitalet. Metod: Studien genomfördes med den kvalitativa metoden, eftersom den fångar upp detaljer och information av intervjupersonernas tolkning av verkligheten, det vill säga deras uppfattning, tankar och känslor. Det medför en inblick kring hur CreActive arbetar med mötet mellan människor, för att främja det sociala kapitalet. Empirin består av intervjuer med studenter och anställda. Slutsats: Det framgår att studenter inte känner till CreActive i den utsträckning som CreActive vill. Det finns ett glapp mellan studenter och företagare som uppehåller sig på CreActive. Det syns att platsen CreActive inte utnyttjas på det sätt som det är tänkt. Brist på rätt utrustning, marknadsföring, studieutrymme samt aktiviteter medför att mötet över gränserna mellan studenter och företag saknas. Det leder till att socialt kapital uteblir. Vi har sett att det finns möjligheter till förbättring och det vi har kommit fram till är sex stycken bidrag som består av nya aktiviteter, annan marknadsföring och utveckling av befintliga idéer. / Research questions: How do CreActive work to improve the social capital? How does CreActive work to improve the social capital in a creative environment? How is the (face-to-face) meeting between people made easier by CreActive? Are there any possibilities for further improving the social capital at CreActive? Purpose: The study’s purpose is to describe how CreActive creates advantages for its environment. The study will also examine how (face-to-face) meeting occur between people in CreActive to promote the social capital. Method: The study was executed with the qualitative method, because it captures the details and information of the interviewee’s interpretation of the reality, namely their perception, thoughts and the feelings. It results in an insight on how CreActive work with the (face-to-face) meetings between people, to promote the social capital. The empirical data is consisting of interviews with students and employees.          Conclusion: In the study it appears that the students don’t know about CreActive in the extents they want. There is a gap between students and business people who visit CreActive. It appears that CreActive is not used in the extent that it was intended. The lack of proper equipment, marketing, place of study and activities contributes to (face-to face) meeting between students and business people are missing. These things lead to the failing of social capital. There are opportunities for improvement and what was developed were six contributions which consists of new activities, marketing and development of existing ideas.

In the media, one type of prejudice is often discussed as isolated from other types of prejudice. For example, after Breivik’s massacre, intolerance toward Muslims was intensely debated (for good reasons). However, his manifesto also disclosed extreme attitudes towards women and gays, a fact which passed without much notice. Still, in understanding why some individuals are so extremely intolerant compared to others, the psychological unity underlying different kinds of prejudice (e.g., racism, sexism) needs to be considered. This psychological unity, referred to as generalized prejudice, provided the starting point for personality theories on prejudice because it suggests that some people are simply more biased than other people in principle. Today it is well known that two basic personality characteristics, agreeableness and openness to new experiences, are powerful predictors of prejudice. However, more precisely what these variables can, versus cannot, explain has received little attention. Consequently, the aim of this thesis was to provide a more fine-grained analysis of generalized prejudice and its personality roots. Paper I demonstrated that personality mainly accounts for variance shared by several prejudice targets (generalized prejudice) whereas group membership mainly predicts unique variance in prejudice towards a particular target group. Thus, personality and group membership factors explain prejudice for different reason, and do not contradict each other. Paper II demonstrated, across three studies, that agreeableness and openness to experience are related to self-reported (explicit) prejudice, but not automatically expressed (implicit) biases. Personality seems informative about who chooses to express devaluing sentiments, but not who harbors spontaneous biases. Finally, Paper III examined the assumption that personality explains (explicit) generalized prejudice because some people simply favor their own group over all other groups (ethnocentrism). Providing the first direct test of this assumption, the results from three studies suggest that while agreeableness and openness to experience explain generalized prejudice, they do not account for purely ethnocentric attitudes. This indicates a fundamental difference between ethnocentrism and generalized prejudice. All in all, self-reported personality seems to have little to do with spontaneous group negativity or simple ingroup favoritism. However, personality strongly predicts deliberate and verbalized devaluation of disadvantaged groups. / I media diskuteras ofta fördomar mot en viss grupp som helt skilda från fördomar mot andra grupper. Efter Breivik’s massaker debatterades till exempel intolerans mot muslimer i stor utsträckning, men det diskuterades inte mycket kring att han även uttryckt extrema åsikter om kvinnor och homosexuella. Likväl är den gemensamma nämnaren i sådana attityder av yttersta vikt för att förstå varför vissa individer är mer intoleranta än andra. Tidigare forskning visar att personer som är mer rasistiska än andra också tenderar att vara mer sexistiska, samt nedvärdera till exempel, handikappade människor. Den gemensamma nämnare i sådana attityder kallas generaliserad fördomsfullhet och utgör grundbulten i personlighetsteorier om fördomar då det pekar på att somliga alltid tycks ogilla/nedvärdera utsatta grupper. Idag är det även välkänt att två personlighetsvariabler, vänlighet och öppenhet för nya erfarenheter, beskriver vem som uttrycker mer fördomar än andra. Däremot har det inte ägnats mycket kraft åt frågan vad exakt det är som dessa variabler förklarar, respektive inte förklarar. Syftet med avhandlingen var därmed att erbjuda en mer detaljerad analys av kopplingen mellan personlighet och generaliserad fördomsfullhet. Artikel I visade att personlighet förklarar den gemensamma nämnaren i olika typer av fördomar, medan grupptillhörighet (exempelvis kön) förklarar skillnader som är unika för fördomar mot en viss grupp (kvinnor). Personlighet och grupptillhörighet kompletterar alltså varandra som förklaringar snarare än att vara motsägelsefulla, såsom vissa forskare menat. Tre studier från Artikel II visade att vänlighet och öppenhet till nya erfarenheter hänger samman med viljekontrollerade fördomar, men inte spontana negativa associationer. Målet med Artikel III var att undersöka om personlighet förklarar fördomar av anledningen att vissa alltid favoriserar sin egen grupp över andra grupper (så kallad etnocentrism). Denna tanke har tagits för givet inom forskning om fördomsfullhet, men antagandet har inte testats empiriskt. Resultaten från tre studier pekar på att, till skillnad från generaliserad fördomsfullhet, så visar etnocentrism i sig inte på några starka samband med personlighet. Sammanfattningsvis så hänger varken vänlighet eller öppenhet ihop med spontan gruppnegativitet eller att ogilla ”de andra”. Däremot så pekar personlighetsfaktorer i stor utsträckning på vem som väljer att uttryckligen nedvärdera utsatta grupper.