Sammanfattning   2015 orsakade inbördeskriget i Syrien en stor flyktingvåg över Europa som även drabbade Sverige. Detta orsakade en akut situation där asylboenden snabbt måste etableras. Dessa asylboenden etablerades i hög utsträckning utanför städernas urbaniserade läge där befintliga fastigheter fanns tillgängliga. Migrationsverkets egna boenden räckte under en tid inte till, utan upphandlingar av passande anläggningar gjordes med privata fastighetsägare. I Molkom var det en privat fastighetsägare som själv tog kontakt med Migrationsverket och erbjöd lämplig lösning som fanns på orten. En gammal skola som skulle byggas om till kulturcenter kunde istället bli ett asylboende i ett naturskönt område. På grund av de många asylboenden som etablerades på landsbygden har denna uppsats syftet att undersöka de positiva aspekter som eldsjälars insatser har spelat för orten angående etablering av asylboendet. Avvecklingen av de privata asylboendena gick fort efter beslut av Migrationsverket, detta orsakade starka känslor hos det engagerade samhället som arbetat hårt för de asylsökandes behov. I många tätorter och så även i Molkom är eldsjälar en stor del av samhället, samhällsorganisationer på gräsrotsnivå som kämpar för bygdens bästa. Den ökande migrationen orsakar en samhällsförändring som  kräver en planering som inte enbart tar hänsyn till en kultur och ideologisk uppfattning. Dagens planering handlar om visioner och en långsiktig önskvärd framtid, i Molkom finns denna vision om en långsiktig önskvärd framtid, där en ökad befolkningstillväxt i form av nyanlända svenskar kan bosätta sig. Arbetet har en kvalitativ metod där intervjuer med samhällsaktörer ger en nyanserad bild av hur situationen i Molkom såg ut. En stor grupp av eldsjälar och volontärarbetare i Molkom skapade förutsättningar att lyckas med en god etablering av de asylsökande. Öppenhet och integration var ledord i allt man gjorde. Slutsatsen är att öppenheten av platsen är av stor betydelse för etablering av de asylsökande för en lyckad integration. Det krävs också stor ansträngning och vilja från eldsjälar, volontärer och allmänhet om de nyanlända vill stanna kvar i bygden efter besked om uppehållstillstånd som bidrar till en levande bygd där fler naturliga mötesplatser blir ett resultat. En annan slutsats är då att bostadsmarknaden måste våga satsa på landsbygden och mindre orter om detta ska kunna bli verklighet. ytterligare en slutsats är att aktiviteter är ett effektivt sätt att integrera nyanlända in i samhället då det krävs ett visst mått av engagemang från både nyanlända och ortsbor.     Nyckelord:        asylboende,        eldsjäl,        öppenhet,        landsbygd,        positiva

Syftet med undersökningen är att ta reda på hur homosexuella föräldrar upplever sin tillvaro i ett heteronormativt samhälle samt hur de ser på skolans bemötande av dem och deras barn.

Syftet med studien har varit att redogöra för och undersöka korrelationen mellan öppenhet för nya erfarenheter och självbiografiskt minne samt att narrativ identitet agerar som en förklaringsmodell. Hypotesen var att det totala värdet av självbiografiskt minne ska korrelera högre med öppenhet än med andra personlighetsvariabler samt att öppenhet ska korrelera högre med självbiografiskt minne än med andra minnesförmågor. Självbiografiskt minne består främst av episodiskt minne och berör mentala representationer (bilder, koncept, principer och idéer) av en individs livshändelser. Studien bestod av en enkät med ett cued-recall-test, ett självbiografiskt minnestest och ett personlighetstest (Mini-IPIP). Det självbiografiska minnestestet mäter den upplevda tydligheten hos självbiografiska minnen och varje deltagare bedömde sina egna minnen genom en självskattningsskala. Totalt var det 255 deltagare, varav 14 av dessa exkluderades från datamaterialet. Resultatet visade på följande: Öppenhet hade en svag icke-signifikant korrelation med det totala värdet av Självbiografiskt minne (r = .149, p = .068). Öppenhet korrelerade signifikant med äldre självbiografiska minnen (r = .204, p = .006) men inte med yngre självbiografiska minnen. Detta samband kvarstod efter allmän minnesförmåga (cued-recall), kön och andra personlighetsvariabler kontrollerades mot öppenhet. Både öppenhet och samvetsgrannhet är signifikanta prediktorer av äldre självbiografiska minnen, vilket beror på att de har unika och oberoende samband med dessa minnen. Samvetsgrannhet var en signifikant prediktor av det totala värdet av självbiografiskt minne. När andra personlighetsvariabler kontrollerats för kvarstod dock bara sambandet för samvetsgrannhet.

Studiens utgångspunkt börjar i bakgrunden som presenterar fenomenet kris och dess innebörd, myndighetskommunikation, kriskommunikation och förtroendekriser. Studiens material består av tre uttalanden från Försvarsmaktens regementschef Ola Bavér och arméchef Karl Engelbrektson. Därefter grundas studiens syfte på den forskningslucka som återfinns om Försvarsmaktens kriskommunikation och strategier då fenomenet är ett outforskat område. För att kunna analysera myndighetens kriskommunikation behövs en förståelse för diverse strategier. Därför utgår studien från teorierna Image Repair Theory där tillämpade strategier analyseras och om eventuella skillnader inom materialen återfinns. Vidare tillämpas teorin Excellence Theory för att undersöka vilka kommunikationstyper myndighetens kriskommunikation består av och om den tillämpade kommunikationstypen speglar deras värdegrund och krav på öppenhet. Metodologiskt utgår studien från den kvalitativa textanalysen för att dela in texten i mindre delar, detta för att därefter strukturera upp innehållet genom kodning och kategorisering. Dessa kodningar och kategoriseringar ligger sedan till grund för studiens analys av kriskommunikationens strategier.   Slutsatsen som vi kommit fram till är att strategier som minska händelsen, tillrättaläggande och förnekelse har tillämpats i Försvarsmaktens kriskommunikation. Vidare menar vi att deras kriskommunikation ger ett sken av strävan efter en tvåvägskommunikation men i själva verket är den i enlighet med en envägskommunikation. Dessutom resulterade studiens analys och diskussion i att myndighetens kriskommunikation inte speglar deras värdegrund och krav på öppenhet. Genom att vi genomför denna studie kommer vi bringa klarhet och bidra med kunskap i hur Försvarsmaktens företrädare hanterar en kris, som påverkar samhällets förtroende för myndigheten, genom kommunikation. / The study begins with the background of the research area which presents the phenomenon of crisis and its meaning, authority communication, crisis communication and crises of confidence. The study´s material consists of three statements from the Swedish Armed Forces' regimental Commander Ola Bavér and army Commander Karl Engelbrektson. The purpose of the study is then based on the research gap that can be found on the Armed Forces' crisis communication and strategies, as the phenomenon is an unexplored area. In order to be able to analyze the authority´s crisis communication, an understanding of various strategies is necessary. Therefore, the study is based on the theories Image Repair Theory where applied strategies are analyzed and if any differences within the materials are found. Furthermore, the Excellence Theory is applied to investigate which types of communication the authority´s crisis communication consists of and whether the applied type of communication reflects their values and demands for openness. Methodologically, the study is based on qualitative text analysis to divide the text into smaller parts, in order to then structure the content through coding and categorization. These codings and categorizations then form the basis of the study´s analysis of crisis communication strategies.  The conclusion we have reached is that strategies such as reducing the incident, correction and denial have been applied in the Armed Forces' crisis communication. Furthermore, we suggest that their crisis communication gives the appearance of striving for a two-way communication, but in fact it is in accordance with a one-way communication. In addition, the study´s analysis and discussion resulted in the authority´s crisis communication not reflecting their values and demands for openness.                 By carrying out this study, we will bring clarity to and contribute knowledge about how representatives of the Armed Forces' handle a crisis, which affects society´s trust in the authority, through communication.

Kan ett värdskap som är kommersiellt även vara genuint välkomnande och kan man idag på allvar vinna fördelar på en konkurrensutsatt marknad utan att erbjuda ett genuint värdskap? Bakgrunden till detta arbete är det etableringsprojektet med titeln: "Värdskap och ledarskapsom berör – ett konkurrensmedel?" som finansierades av KK-stiftelsen (Stiftelsen för Kunskap och Kompetens) år 2010. Representanter från besöksnäringen på lokal, regional och nationell nivå möttes på två välrenommerade landsortshotell för att lägga grunden till ett större gemensamt forskningsprojekt. Inga ytterligare medel tilldelades dock projektet varför delar av det stora materialet från studien nu redovisas i denna c-uppsats. I projektet användes Teori U som både teoretisk utgångspunkt och processmetod. Syftet för uppsatsen handlar för det första om att undersöka metodens användbarhet i att främja branschens egen förståelse för vad ett gott värdskap är. För det andra handlar det om att undersöka hur man kan frigöra implicit kunskap och samskapa nya insikter om ett gott värdskap samt hur dessa i så fall kan kopplas till praktiken. I studien genomfördes två workshops, på två hotell med olika deltagare. Workshoparna, som filmades, varade ett dygn (från lunch till lunch). Ur det empiriska materialet utmejslades fem teman för ett värdskap som berör: ledarskap, passion, mod, självinsikt och grundläggandevärderingar. I bägge workshops talade man om att det i branschen behövs ett paradigmskifte från kunskapssamhälle till relationssamhälle. Deltagarna uttryckte att de upplever en avsaknad av kunskap om immateriella känslomässiga värden, om vad som sker i själva mötet. Resultatet pekar på att vi behöver undersöka vad som händer om vi utbildar i det som gör oss mer närvarande, autentiska och medvetna. Skulle det kunna vara ett sätt att skapa innovation i bemötande? / KK-stiftelsen Etableringsprojekt beviljat 2010 "Värdskap och ledarskap som berör- ett konkurrensmedel?"

No description available.

Genom förändringar av organisationsstrukturen, då medarbetare idag arbetar i mer självständiga grupper och en chef inte är ständigt närvarande är, fungerande medarbetarskap önskvärt. Medarbetarskap är ett koncept som består av olika delar såsom samarbete, ansvarstagande, öppenhet och engagemang. Dessa delar behöver fungera för att ett medarbetarskap ska existera. Arbetsplatsträffar är en mötesform i organisationer som ska ge medarbetare möjlighet att påverka sin arbetssituation. Frågor som diskuteras mellan medarbetarna i deras informella arbetsmiljö riskerar att inte behandlas på arbetsplatsträffar.Studien handlar om hur medarbetarna utövar medarbetarskap under arbetsplatsträffar. Vi har genomfört en kvalitativ studie genom att observera fyra arbetsplatsträffar inom äldre- och handikappomsorgen, i en mindre kommun i södra Sverige. Därutöver har vi intervjuat nio av de medarbetare som deltog under träffarna. Det insamlade materialet har vi sedan analyserat och tolkat utifrån de fyra olika medarbetarskapsbegreppen. Materialet gällande medarbetarskap har vi främst hittat i litteratur från Sverige och Danmark eftersom forskning främst kommer därifrån. Det har inte gjorts mycket forskning internationellt inom ämnet och få vetenskapliga artiklar är publicerade.Resultatet av vår studie visar att medarbetarskap inte är särskilt utvecklat på arbetsplatsträffar. Medarbetarna är inte speciellt engagerade, öppna eller ansvarstagande och samarbetet är lågt. Det vi framförallt uppmärksammat är att om ansvarstagande ska möjliggöras behöver de tre andra delarna av medarbetarskap fungera. Vidare menar vi att medarbetarskap på arbetsplatsträffar innebär att uttrycka sina åsikter och utbyta information, känna samhörighet och interagera med gruppen samt att ges möjlighet till att delta i beslutsfattande. För att frambringa dessa saker behöver medarbetarna vara förberedda på vad som kommer att tas upp på mötet och reflektera över det så att de kan delta i diskussionerna. Först därefter får medarbetarna en vilja att ta ansvar och vara med och påverka sin arbetssituation.

Öppenhet är en allt viktigare del av företagens årsredovisningar. I en mer och mer komplex värld har öppenheten blivit en större fråga för företagen vid upprättandet årsredovisningarna. Det ostabila förtroendet för företagen har resulterat i större press öppenhet. Därför är det inte konstigt att redovisningskvalité har blivit en viktig aspekt intressenter, problemet är att kvalité ses på olika vis.U.S. Securities and Exchange Commission (SEC) har i sin senaste utgåva av International Accounting Standards (IAS) skrivit 50 sidor om redovisningskvalité. SEC anser kvalitén på redovisningen bestäms av rådande standarder samt respektive lednings ansvar att korrekt tillämpa dessa. Ett annat alternativ är användarnas perspektiv, det vill säga investerarnas, aktieägarnas och vilka krav de vill ställa på öppenheten. Det råder stor oenighet kring vilket perspektiv man ska se öppenheten ifrån.Denna studie fokuserar på öppenhet med motiveringen att kvalité är ett resultat öppenhet i redovisning. Syftet är att klargöra hur begreppet öppenhet presenteras upprättandet av företags resultaträkning. Vidare kopplas detta till redovisningskvalité med centrum på intäkterna. I studien undersöks åtta olika företags årsredovisningar. Avgränsningen innebär att studien endast undersöker fyra valda poster resultaträkningarna. Vi har utgått från ett textanalysperspektiv, där redovisning ses som ett kommunikationsmedel för företagen. Texten analyseras ur följande fyra perspektiv; intertextrelationer, användare, revisorer och tillverkare.Studien har visat att företagen inte alltid följer de krav som finns på öppenhet. Detta trots att studien fokuserar på ett av de allra viktigaste områdena i årsredovisningen. Intäkterna har en central och avgörande roll i redovisningen och därmed även vad gäller öppenheten. Företagen som undersökts i studien ligger relativt jämnt vad gäller kvalitén öppenhet avseende obligatorisk öppenhet. Tilläggsinformationen skiljer dock företagen väsentligt. Vissa poster är det vanligare att utlämna mer information kring än andra.Studien har visat att det inte är populärt att redovisa beräkningen av resultat per aktie på så vis som IAS kräver att företagen ska göra. Atlas Copco, Scania och Volvo är de företag som bäst lever upp till kraven som ställs utifrån standarderna. Det är de företag som ger ut mest tilläggsinformation i sina årsredovisningar, de ger framförallt ut information då det gäller rörelsesegment och resultaträkningen. Det är dessutom de företagen som ger ut mycket information i sina noter till årsredovisningarna. / Program: Civilekonomprogrammet

<p><p>Syftet med uppsatsen var att utifrån en fallstudie av ett mellanstort svenskt industriellt företag, som tillverkar kundspecifika produkter, studera etablerade kundrelationer beträffande varför de är viktiga att behålla och utveckla. En fallstudie med kvalitativa intervjuer genomfördes på Sjölanders Mekaniska samt med två av deras etablerade kunder. Frågor såsom "Vad får kunderna att bli långvariga hos Sjölanders Mekaniska?", "Hur arbetar företagen för att föra relationen framåt?" och "Vad ser företagen som viktiga faktorer i en affärsrelation?" besvarades och resultatet visade på att industriella relationer stärks och utvecklas genom att parterna för en öppen dialog och är tydliga med att framföra sina behov. Dessutom anses kvaliteten på produkterna öka då medarbetarna har lång erfarenhet av tillverkningen, vilket medför att kompetensen som finns i en etablerad relation svår och kostsam att ersätta. Vidare är det viktigt med en hållbar planeringsfunktion som aktivt håller koll på leveranssäkerheten. Slutligen kan den tillit som skapas mellan individerna i en affärsrelation ses som relationens viktigaste byggsten.</p></p> / <p>The purpose of the thesis was to perform a case study of a medium sized industrial company that produce customer specific products, and to study established customer relationships in regard of why they are important to keep and develop. The case study of Sjölanders Mekaniska and two of their established customers has been done through qualitative interviews. Questions such as "Why do the customers continue to choose Sjölanders Mekaniska?",<strong> </strong>"How do the companies work to bring their relationships forward?", and "What do the companies see as important factors in a business relationship?" were answered and the result showed that industrial relationships strengthens and develops thorough an open dialogue between the parties where clear objectives are presented. Further the quality of the products is said to increase with the employees' long experience of the production. Therefore, one can see the competence that exists within an established relationship, as difficult and expensive to replace.  Moreover, it is seen as important to maintain a sustainable planning function which actively keeps control over the reliability of delivery. Finally, the trust that is created between the individuals in a business relationship, is seen as a the most important building block of the relationship as a whole.</p>

<p>Användarna av extern redovisning fokuserar på framtiden medan traditionell redovisning baseras på historiska data. Amerikanska undersökningar visar att analytiker efterfrågar mer icke-finansiell information för att kunna göra bättre prognoser. Företagens årsredovisningar fungerar idag som informationsbärare och är ett viktigt beslutsunderlag för analytiker. Syftet med uppsatsen är att beskriva de svenska förhållandena vad det gäller redovisad och efterfrågad icke-finansiell information. Genom att studera svenska årsredovisningar samt tillfråga analytiker hur de ställer sig till icke-finansiell information har vi besvarat följande frågor. Hur ser det ut i Sverige, redovisar företagen den information som efterfrågas av analytikerna? Hur utförlig är dagens redovisning av icke-finansiell information i de svenska företagen? Hur har utvecklingen sett ut de senaste åren vad det gäller icke-finansiell information?</p>