Övergången från grundskolan till gymnasieskolans introduktionsprogram är viktigt både för eleven och lärarna på den mottagande skolan. I studien har lärarnas upplevelse av överlämningar och den information som lämnas till mottagande skola studerats. Genom att säkerställa att information om elevens behov av stöd, eventuella diagnoser och elevens kunskapsnivå i ämnena överlämnas kan läraren skapa en lärandesituation för eleven som upplevs som stöttande och bidragande till ökad måluppfyllelse för eleven.   Studien syftar till att undersöka hur lärare upplever att överlämningsinformationen kan användas för att skapa en skolsituation där eleven får stöd att lyckas i sina studier på introduktionsprogrammet. Vidare syftar studien till att analysera vilken information som lärarna upplever är relevant att få om sina nya elever.   Det är en kvalitativ studie där fem semistrukturerade intervjuer med lärare på gymnasieskolans introduktionsprogram bildar underlag för analysen. För att undersöka lärarnas upplevelser har en fenomenologisk analysmetod använts. Tidigare forskning tillsammans med empiriskt underlag från intervjuer med lärare analyseras ur en fenomenologisk ansats med stöd av ekologisk systemteori.   Att få med all relevant information vid en överlämning från grundskolan till gymnasieskolans introduktionsprogram är inte något som ska betraktas som enkelt. Studien visar att lärarna upplever att den information som överlämnas är viktig för att kunna ge eleven stöd från början på introduktionsprogrammet. Även om det förekommer att lärarna upplever att informationen inte alltid är relevant för elevens lärande och måluppfyllelse. Konklusionen i studien är att hur dokumentationen utformas och vilken information som den innehåller är viktigt att diskutera mellan skolformerna och inom skolorna. Det är viktigt att det finns en samverkan mellan lärare, elevhälsa och skolledning i de olika skolformerna för att information som är relevant ska kunna överlämnas. Introduktionsprogrammets lärare och elevhälsa behöver även ta del av samma information om eleven.

Högberg, A. & Olsén, K. (2023) Att bygga broar – Specialpedagoger och lärares erfarenheter och uppfattningar om övergångar och överlämningar från grundskolan till gymnasieskolan. Specialpedagogprogrammet, Institutionen Skolutveckling och ledarskap, Lärande och Samhälle, Malmö universitet. Övergången från grundskolan till gymnasiet är en stor och genomgripande förändring som nästan alla ungdomar i det svenska skolsystemet genomgår. Det är en förändring som utmanar alla elever på olika sätt. För vissa elever, främst kanske de som upplever skolsvårigheter, riskerar övergången att få långtgående konsekvenser på självkänsla, mental hälsa och skolresultat. I tidigare forskning på området undersöks ofta hur elever i olika former av skolsvårigheter klarar av övergången. Även elevers erfarenheter och uppfattningar inför, under och efter skolövergångar finns relativt väl representerat i forskningen. Det vi inte i lika stor utsträckning kunde hitta i befintlig forskning på området var däremot vad lärare och specialpedagoger erfar och uppfattar som viktigt i arbetet med överlämningar för elever som gör övergången från grundskolan till gymnasieskolan. Eftersom det är lärare och specialpedagoger som utför det faktiska arbetet med att hantera informationen i överlämningarna är det också intressant att studera vad de säger om rutinerna och informationen i överlämningarna.   Utifrån denna bakgrund formulerades studiens syfte som är att studera, analysera och tolka tre specialpedagogers och fem lärares erfarenheter och uppfattningar om överlämningar och rutiner vid övergång från grundskolan till gymnasieskolan för elever i skolsvårigheter. Som följd av detta skapades de tre frågeställningar studien ämnar belysa: Vad har specialpedagogerna och lärarna för erfarenheter av rutiner för övergången och överlämningar från grundskolan till gymnasiet? Hur uppfattar specialpedagogerna och lärarna rådande rutiner för övergången och överlämningar från grundskolan till gymnasiet? Vad har specialpedagogerna och lärarna för erfarenheter och uppfattningar om informationen i överlämningar från grundskolan till gymnasiet? Den metod som använts är kvalitativa semistrukturerade intervjuer som utgick från en intervjuguide bestående av ett fåtal öppna frågor. Den teoretiska inramningen som används i analysen av det insamlade datamaterialet består av det sociokulturella perspektivet, de specialpedagogiska perspektiven relationellt respektive kategoriskt förhållningssätt till elever samt Bronfenbrenners utvecklingsekologiska modell. Även ett antal utländska forskningsstudier används för att ge en teoretisk ram till det undersökta området. Undersökningen visar att samtliga respondenter uppfattar fungerande rutiner för informationsutbyte samt snabba, korta och transparenta informationsvägar som viktiga i arbetet med överlämningar. Respondenterna lyfter också fram det problematiska i att arbeta med mottagandet av nya elever de gånger de upplever att rutinerna för informationsutbyte inte är tillräckligt väl fungerande. Vidare tyder studiens resultat på att respondenterna använder tillgänglig information som ett stöd i mötet med eleven och det fortsatta arbetet att anpassa undervisningen. Dock verkar det finnas ett utvecklingsbehov för hur respondenterna uppfattar och talar om övergången som i första hand en utmaning som handlar om att få de nya eleverna att klara av undervisningens krav. Vi kan skönja en avsaknad av resonemang kring de sociala utmaningar som övergången innebär för elever i skolsvårigheter.      Studien bidrar med kunskap om lärares och specialpedagogers erfarenheter och uppfattningar om överlämningar. Den visar på några, för lärare och specialpedagoger, centrala aspekter samt pekar mot behov av tillägg till det sätt lärare och specialpedagoger förstår och talar om övergången och överlämningar från grundskolan till gymnasieskolan.

Castor, Lisa och Larsson, Helen (2011). Övergång mellan förskola och skola? Pedagoger berättar om arbetssätt, sekretess och riktlinjer. Malmö högskola: LärarutbildningDetta examensarbete handlar om överlämning av barn från förskolan till skolan och hur pedagogerna arbetar för att skapa ett samarbete mellan de olika instanserna. Det handlar om hur pedagoger hanterar och tar hänsyn både till läroplaners krav och riktlinjer och lagen om sekretess. Syftet är att ta reda på om och hur samverkan och samarbete byggs upp mellan förskola och skola, och om och i så fall hur, man planerar och arbetar för att ge de blivande skolbarnen en trygg och utvecklande skolgång. Undersökningens frågeställningar är följande: Hur hanterar pedagoger övergången mellan förskola och skola, med fokus på information och samverkan? Hur ser pedagogerna på sekretessen i överlämnandet? Hur samverkar förskola och skola i överlämnandet? Studien bygger på läroplanernas utveckling mot en nära samverkan mellan förskola och skola, samt de olika sekretessgraderna som råder dem emellan. Studien är uppbyggd kring svaren från en enkät med öppna frågor till pedagoger i förskola och förskoleklass. Slutsatsen är att de flesta av de skolor och förskolor som deltagit i studien har utarbetade arbetsplaner för hur överlämningen ska gå till, utformade med barnens och elevernas bästa i åtanke utifrån barnens perspektiv. Dock verkar pedagogerna i studien inte se framåt och försöka utveckla sin verksamhet och sig själva. Många av dessa pedagoger ser problem för samverkan dem emellan med tanke på tid och sekretess. Nyckelord: överlämning, sekretess, samverkan, pedagogisk dokumentation

I Skolverkets skrift Allmänna råd för den individuella utvecklingsplanen med skriftligaomdömen 2008 står det att läsa att skolorna bör sträva efter kontinuerlig uppföljning avelevernas individuella utveckling på ett framåtsyftande vis. Detta för att tydliggöra var elevenbefinner sig och vad som vidare krävs i strävan att nå målen. Syftet med detta arbete är attundersöka hur implementeringen av de individuella utvecklingsplanerna (IUP) har skett frånriksdag till kommun och till den enskilda skolan. Utifrån en kvalitativ metod har vi intervjuatförtroendevalda inom Barn och Utbildningsnämnden, huvudmän (rektorer) samt verksammalärare inom en utvald kommun. Vi är intresserade av hur överlämningen av IUP sker mellanårskurs sex och sju och kommunikationen inom och mellan de berörda verksamheterna. I vårtresultat framkom att hanteringen av IUP inte fått de effekterna som eftersträvats.Implementeringsproblematiken som vi observerat grundar sig i otydlig styrning frånhuvudman, lärarnas inställning, minimal respons från förvaltningen vid införandet ochverksamheternas olika organisationsvariabler. Detta har lett till att det råder en osäkerhetkring arbetssättet med IUP och den kontinuitet som Skolverket förespråkar riskerar att gåförlorad.

Studiens mål är att se om det råder skillnader på det pedagogiska bemötandet i förskolan utifrån ett genusperspektiv. Valet av att benämna det som pedagogiskt bemötande är på grund av pedagogens professionella agerande inom förskolan som institution. Studien är avgränsad till morgonens överlämning eftersom det är dagens första möte mellan barn och pedagog, och då det också är en situation som är viktig för att skapa en trygg och bra stämning för barnet, för att resten av dagen skall fungera (Broberg, 2012).Studien var en kvalitativ undersökning där målet var att få en så bred undersökning som möjligt, detta genom intervjuer och observationer. Pedagogerna som medverkat i studien är från fyra olika förskolor i en storstad, 2-3 pedagoger från varje förskola . Studien jämförde även huruvida det fanns skillnad på det pedagogiska bemötandet mellan pojkar respektive flickor beroende vilken förskola pedagogerna arbetade på.Hirdmans teori om genussystemet ligger till grund för att analys och diskussion avresultatet. Christian Eidevald och Kajsa Wahlström som har forskat kring genus och jämställdhet i förskolan har varit en viktig biståndsdel för studien.Resultatet av studien inom dess givna ramar, visar på att det inte råder någon märkbar skillnad på det pedagogiska bemötandet i förskolan ur ett genusperspektiv. Dock framgick det under intervjuerna att pedagogerna trots resultatet, vid tillfällen kunde göra skillnad i sitt bemötande.

Denna kvalitativa fallstudie undersöker hur lästesten och provresultatet från de nationella proven i årskurs 3 påverkar lågstadielärares arbete med elever i lässvårigheter, därtill hur resultatet tas emot och används av mellanstadielärare i övergången till årskurs 4. Datainsamlingen gjordes med hjälp av semistrukturerade intervjuer med en skolas rektor, en specialpedagog och fyra lärare i låg- och mellanstadiet.  För att förstå och tolka skolans arbete med de nationella proven tar studien sin utgångspunkt i Ball, Maguire och Brauns (2012) teoretiska ramverk policy enactment. Detta ramverk valdes ut för att synliggöra hur en skola implementerar och arbetar med de nationella proven. Implementeringen och arbetet med de nationella proven kopplades sedan till Ahlbergs (2013) och Nilholms (2012) skrifter om det relationella och kompensatoriska perspektivet. En anledning till att koppla till detta perspektiv var för att synliggöra vilka konsekvenser och effekter provresultatet kan få i arbetet med elever i lässvårighet.  Denna studie visar att det finns olika uppfattningar bland personalen på en skola om de nationella proven. Sammantaget identifierades fem teman provens funktion, tilltro till proven, analys av provresultat, provresultatets funktion och överföring vid stadieövergång. Dessa teman användes för att synliggöra och förstå på vilka sätt de nationella proven användes, påverkade och mottogs bland låg- och mellanstadielärare, en specialpedagog och en rektor på en skola. Utifrån ett större sammanhang synliggör resultatet vikten av rektorers kompetens, delaktighet och ansvarstagande för läsutvecklingsarbetet i relation till de nationella proven. Om rektorer lyser med sin frånvaro i arbetet med de nationella proven är risken att provresultatets effekter stannar av och ger störst vinning för dem som sett och analyserat innehållet på gruppnivå.  Något annat studien visar är att de nationella proven och resultaten tilldelas flera olika användningsområden. Däribland som ett sätt att bekräfta lärares och specialpedagogers farhågor, de fungerar även som ett komplement för lärare i bedömningen av elevers läsförmåga. På den undersökta skolan användes också provresultatet som ett överlämningsunderlag vid informationsutbytet mellan låg- och mellanstadielärare. Däremot tyder studien på att förståelsen och dess effekt avtar allteftersom tiden från provtillfället blir allt längre.

Att upprätthålla patientens integritet är en utmaning för anestesisjuksköterskan i hens dagliga arbete. Orsakerna är den fysiska miljön på den postoperativa enheten, patient- tätheten, den sederade patienten samt vikten av att säkerställa god och säker vård efter överlämnandet. Anestesisjuksköterskan kan aldrig förutse hur och i vilken grad patien- ten uppfattar stimuli strax efter uppvaknandet och därför blir behovet att skydda integri- teten särskilt viktigt. Forskningsläget är oklart då inga artiklar som gäller bevarandet av patientens integritet i samband med överlämning till den postoperativa enheten har kun- nat identifieras. Överlämningen och överrapporteringen sker i ett vårdrum där obehö- riga  och eventuellt deras närstående befinner sig. Anestesisjuksköterskans tystnadsplikt utmanas och patienten som överlämnas är inte helt vaken vilket begränsar patientens möjlighet att värja sig för utlämnande situationer. Studiens syfte var att undersöka vilka tillvägagångssätt som anestesisjuksköterskan använder för att skydda patientens integri- tet i samband med överlämning till den postoperativa enheten. Kvalitativ observations- studie som kombinerades med kortare intervjuer valdes som metod. Studien utfördes på två mindre operationsenheter i västra Sverige. Totalt genomfördes 26 observationer och 12 intervjuer. Dataanalysen utfördes med tematisk analys enligt Braun och  Clarke (2006). Resultatet presenteras i tre huvudteman som utkristalliserades under analysen: Skapa trygghet och tillfredställelse, Skapa skyddande revir och Skapa lämpliga tillvä- gagångssätt.  Det framkom att medvetenheten om komplexiteten i situationen hos anes- tesisjuksköterskan var stor och att hen använde olika strategier för att skydda patientens integritet i samband med överlämningen. Forskning inom andra kontext bekräftar delar av studiens resultat. Den postoperativa miljön med ständiga avbrott,  närvaro av obehö- riga samt patientens halvvakna tillstånd och hens utsatthet försatte anestesisjuksköters- kan och patienten i situationer där integritetsskyddet brast. Anestesisjuksköterskan var till viss del medveten om risker som kunde utgöra en integritetskränkning. Hen använde tillvägagångssätt för att skapa skydd både genom fysiska medel samt genom att avstå eller begränsa verbal kommunikation. En ökad medvetenhet kräver tid för en aktiv dis- kussion om patientens integritet och hur den skyddas. Det bör vara ett gemensamt an- svar för all personal som på något sätt är delaktig i överlämningssituationen eller befin- ner sig på den postoperativa enheten.

Introduktion: Patienter har rätt till en trygg och säker vård. Forskning visar att överrapportering är ett riskområde relaterat till patientsäkerhet inom hälso- och sjukvård. Intensivvårdspersonal vidareförmedlar patientinformation till andra personer i teamet. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva forskning med fokus på överrapportering mellan personal som arbetar på intensivvårdsavdelningar. Metod: Studien är en integrativ litteraturstudie som baseras på 10 vetenskapliga artiklar med kvalitativ, kvantitativ eller mixad ansats Resultat: Litteraturstudiens resultat presenteras utifrån tre olika teman: överrapporterings tillfällen, metoder/ verktyg som används vid överrapportering och hinder och avbrott vid överrapportering. Överrapportering sker på olika sätt. Överrapportering kan vara temporär eller permanent och den kan ske på olika platser på intensivvårdsavdelningen. Intensivvårdspersonal använder metoder för strukturerad överrapportering men överrapportering utan struktur förekommer också. Hinder och avbrott vid överrapportering orsakas av kommunikationsbrister, personal, apparatur eller är patientrelaterade. Konklusion: Överrapporteringssituationer sker på olika sätt på intensivvårdsavdelningen. Strukturerade kommunikationsmetoder/ verktyg används vid överrapportering, och är ett stöd för personalen i deras arbete. Ostrukturerad överrapportering förekommer också med bristfällig kommunikation. Under överrapportering så ställer mottagaren till informationen sällan frågor, samtidigt kan viktig information saknas efter överrapportering. Kommunikationsstörningar och hinder vid överrapportering finns, vårdpersonalen är en orsak till avbrott / Introduction: Patients has the right to have a safe and secure health care. At the same time, handover is a risk area related to patient safety. The intensive care unit (ICU) staffs ensure that other staff members in the team are conveyed patient information. Aim: The aim of the literature study was to describe research that focus on handoff between personal who works in the intensive care units. Method: The study is an integrative literature review based on 10 articles with qualitative, quantitive or mixed approach. Result: The result of the literature review is presented by three different themes: handoff occasion, methods/ tools used during handoff and interfering’s and interruptions during handoff. Handover happens in different ways. The handoff can either be temporary or permanent and the place for handoff can be different at the ICU. Structured methods for giving handoff are used by the ICU staff but handoff that lack structure also exists. Interrupted and interfered handoff communication is caused by communication inadequacy, staff, equipment or the patient. Conclusion: Handoff in the ICU happens in different ways. The staff use structured communication methods/ tools during handoff, it works as a help for the staff. Handoff that lack structure is also seen, with deficient communication. The receiver of information rarely asks questions during handoff, even though important information can lack after handoff. Interrupted and interfered communication exists during handover and the ICU staffs are a cause for disruptions.

<p>The purpose of this paper is to identify the factors affecting the experience transfer at the rotation of the missions. This is to identify the respective influences are inhibitory factor, which contributes to a less efficient transfer, or if it contributes to a more efficient handover. The method used for the production of this paper is a qualitative case study of squad leaders who have done service in Kosovo or Afghanistan. Through interviews with focus on the transfer of experience, both on individual and organizational level, the factors that affect are being identified. The model used is expressed in a general perspective, where each factor is categorized as inhibitory or contributing to success, and if it appears on an organizational or individual level. The results show that there are several factors that contribute to an effective transfer of experience. Factors as social skills and instructors with international experience are important for an efficient transfer. Less contributing factors among others are lack of motivation and time constraint.</p>

The purpose of this paper is to identify the factors affecting the experience transfer at the rotation of the missions. This is to identify the respective influences are inhibitory factor, which contributes to a less efficient transfer, or if it contributes to a more efficient handover. The method used for the production of this paper is a qualitative case study of squad leaders who have done service in Kosovo or Afghanistan. Through interviews with focus on the transfer of experience, both on individual and organizational level, the factors that affect are being identified. The model used is expressed in a general perspective, where each factor is categorized as inhibitory or contributing to success, and if it appears on an organizational or individual level. The results show that there are several factors that contribute to an effective transfer of experience. Factors as social skills and instructors with international experience are important for an efficient transfer. Less contributing factors among others are lack of motivation and time constraint.