Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om vilka arbetsprocesser och kommunikationsprocesser som framträder i speciallärares och rektorers beskrivningar av överlämningsprocessen till första årskursen i anpassad grundskola. Studien har tre frågeställningar: Hur beskriver speciallärare och rektorer överlämningen till första årskursen i anpassad grundskola? Framträder det några arbetsprocesser i beskrivningarna och vilka är i så fall dessa? Vilka kommunikationsprocesser synliggörs i de arbetssätt som beskrivs? Studien genomfördes med semistrukturerade intervjuer. Genom ett slumpmässigt urval kontaktades 20 kommuner av vilka åtta skolor valde att delta i studien. I varje kommun intervjuades en rektor och en speciallärare i anpassad grundskola, sammanlagt genomfördes 16 intervjuer. Studiens teoretiska ramverk är kommunikationsteori vilket användes i analys av det resultatet. Intervjuerna visar att överlämningsprocessen består av olika komponerade processer i de olika kommunerna. Återkommande beskrivs överlämningsprocessen innehålla möten, besök och inskolning. I arbetsprocessen ingick det anpassning individuellt beroende på elev. Enligt respondenter finns rutiner på skolorna för överlämning men det sker inget systematiskt arbetssätt med utvärdering, uppföljning och utveckling av processen. De kommunikationsprocesser som beskrivs visar möjliga transaktionsmodeller på olika nivåer. Hos de respondenter som uttrycker vikten av samverkan kan en transaktionsförståelse framträda. De specialpedagogiska implikationerna med detta arbete är att genom att få en mer likvärdig och genomtänkt överlämning så gynnas de elever som ska börja första årskursen i anpassad grundskola. Studiens slutsats är att överlämningens betydelse, för elevens kontinuitet i lärandet, måste lyftas och bli mer strukturerad i form av riktlinjer för överlämning.

Work-related fatalities in Sweden in 2023, the construction industry accounted for 30%. In 2022, over 35,000 workplace accidents were reported despite legislation stipulating that construction project should appoint a coordinator of construction site safety for the Design and Construction Phases (BAS-P and BAS-U). To ensure safe and secure workplaces for every project, it is necessary for BAS-P to establish a well-developed work environment plan to hand over to BAS-U for continuation and updating during the project. The industry often considers this handover inadequate, leading to poorer working conditions at construction projects. The purpose of this study is to investigate the handover between BAS-P and BAS-U to present potential improvements that ensure sufficient information is handed over, thereby improving workplace safety in the future. The study will be conducted in the form of a literature review, qualitative interviews, and a document study at two construction projects in collaboration with Veidekke. From the results, it is evident that the handover can take place through a meeting or just an email. Templates for the meeting are often available but rarely used, and the time for a meeting is short. The templates for the handover meeting do not provide space to address all necessary information, and communication between the parties is often lacking. The conclusion confirms that the handover template needs to be structured, handover meetings should be required, and more people should attend the handover. Additionally, communication between the parties should exist already during the Design Phase to contribute to safer construction sites. To facilitate this, collaborative contracting is preferable.

Bakgrund: Enligt nationella patientenkäten är patienterna nöjda med vården, däremot skattas inte delaktigheten lika högt.  Ett sätt att öka delaktigheten är personcentrerad vård, som dessutom kan ge en mer effektiv vård med högre kvalitet.  Syfte: Studiens syfte var att beskriva och analysera ett förbättringsarbete om att öka patientens delaktighet genom införande av personcentrerad vård på en kardiologisk vårdenhet. Metod: Förbättringsarbetet genomfördes enligt Nolans förbättringsmodell. Studien var en fallstudie med induktiv ansats. Kvantitativ datainsamling skedde genom enkäter till patienter och medarbetare före och efter fem månaders förbättringsarbete. Kvalitativ datainsamling skedde genom foksugruppsintervjuer med medarbetare. Resultat: Enkäterna visade inga tydliga skillnader efter fem månaders förbättringsarbete. Både patienter och medarbetare skattade patientdelaktigheten högt. Det som skattades lägst av båda grupper var hänsynstagande till arbete, levnadsvanor och tidigare erfarenhet av sjukhusvård. Fokusgruppsintervjuerna visade att välinformerade patienter i större utsträckning kunde vara mer delaktiga. Medarbetarna fick en bättre förståelse av patienten, samtidigt fanns oro över att missa viktig information. Viljan fanns till personcentrering, men förutsättningarna saknades. Slutsats: Förbättringsmodellen är lämplig för införande av personcentrerad vård för att kunna testa vad som fungerar praktiskt. För att lyckas behövs tid och stöd från ledningen. Medarbetarna behöver träning, coaching och få vara delaktiga i förbättringsarbetet.

<p>Dagens och framtidens avancerade vård flyttas alltmer ut i patientens hem. Utskrivning från den slutna vården sker i allt snabbare takt, större krav ställs på hemsjukvården. Överlämning och rapportering av patienten mellan olika funktioner och personal skall ske så att patientens omvårdnadsbehov tillgodoses på ett tillfredsställande sätt. Studiens syfte var att beskriva överlämnande och rapportering i patientens hem från distriktssköterska till ambulanspersonal. Postenkät, med slutna frågor av Likert typ och med möjlighet att motivera svaren, har använts i studien. Databearbetningen har gjorts med statistical package for social sciencies (SPSS). Enkäten avslutades med fem öppna frågor, vars svar analyserats enligt kvalitativ innehållsanalys. Studien beskriver hur uppfattningarna mellan distriktssköterskor och ambulanspersonal inte alltid är samstämmiga. Om ambulanspersonal frågar efter eller om distriktssköterskor lämnar viss information vid överlämning av patient. Professionernas insikt i varandras yrken är begränsad och en vilja uttrycktes om att öka denna kunskap. Detta kunde vara ett steg i riktning mot att förbättra kommunikationen i överlämnandet och därmed säkra att viktig information följer patienten genom hela vårdkedjan. Ökad kunskap om hur kommunikationen sker mellan yrkesgrupper vid överlämnandet av patienten till annan vårdgivare i vårdkedjan är nödvändig. Framtida forskning utgående från denna studies syfte och population där kvalitativa djupintervjuer är metod skulle kunna ge en djupare insikt i de svar informanten i denna studie givit.</p> / <p>The advanced care of today, and the future, relocates more and more to the home of the patient. Discharge from the institutional care occurs more rapidly, greater demands are made on home nursing, and the link between these two nursing methods is the ambulance care. The hand over of a patient and the reports of the patient between different functions and personnel shall occur in a way that provides for the patient`s nursing needs in a satisfactory way. The purpose of the study was to describe patient hand over´s and reports in the patient´s home, from district nurse to ambulance personnel. In the stydy a questionnaire sent out by mail, containing of closed questions, formulated according to the Likert model and with a possibility to motivate the answers, has been used. The processing of the data has been made with a statistical package for social sciences (SPSS). The questionnaire was completed with five open questions, whose answers have been analyzed according to qualitative analysis of content. The study describes how perceptions between district nurses and ambulance personnel not always are in accordance. If ambulance personnel ask for or district nurses provides certain information when delivering a patient. The professions` knowledge of each others work is limited and a wish to increase this knowledge has been expressed. It could be a step towards improving the communication when handing over a patient and by those means secure that important information follows the patient throughout the entire treatment process. Increased knowledge about communication between different occupational groups at the hand over of the patient to a colleague in the nursing staff is necessary. Future research based on this study´s purpose and population where qualitative in-depth interviews are method could give a deeper insight into the answers this study has resulted in.</p>

Dagens och framtidens avancerade vård flyttas alltmer ut i patientens hem. Utskrivning från den slutna vården sker i allt snabbare takt, större krav ställs på hemsjukvården. Överlämning och rapportering av patienten mellan olika funktioner och personal skall ske så att patientens omvårdnadsbehov tillgodoses på ett tillfredsställande sätt. Studiens syfte var att beskriva överlämnande och rapportering i patientens hem från distriktssköterska till ambulanspersonal. Postenkät, med slutna frågor av Likert typ och med möjlighet att motivera svaren, har använts i studien. Databearbetningen har gjorts med statistical package for social sciencies (SPSS). Enkäten avslutades med fem öppna frågor, vars svar analyserats enligt kvalitativ innehållsanalys. Studien beskriver hur uppfattningarna mellan distriktssköterskor och ambulanspersonal inte alltid är samstämmiga. Om ambulanspersonal frågar efter eller om distriktssköterskor lämnar viss information vid överlämning av patient. Professionernas insikt i varandras yrken är begränsad och en vilja uttrycktes om att öka denna kunskap. Detta kunde vara ett steg i riktning mot att förbättra kommunikationen i överlämnandet och därmed säkra att viktig information följer patienten genom hela vårdkedjan. Ökad kunskap om hur kommunikationen sker mellan yrkesgrupper vid överlämnandet av patienten till annan vårdgivare i vårdkedjan är nödvändig. Framtida forskning utgående från denna studies syfte och population där kvalitativa djupintervjuer är metod skulle kunna ge en djupare insikt i de svar informanten i denna studie givit. / The advanced care of today, and the future, relocates more and more to the home of the patient. Discharge from the institutional care occurs more rapidly, greater demands are made on home nursing, and the link between these two nursing methods is the ambulance care. The hand over of a patient and the reports of the patient between different functions and personnel shall occur in a way that provides for the patient`s nursing needs in a satisfactory way. The purpose of the study was to describe patient hand over´s and reports in the patient´s home, from district nurse to ambulance personnel. In the stydy a questionnaire sent out by mail, containing of closed questions, formulated according to the Likert model and with a possibility to motivate the answers, has been used. The processing of the data has been made with a statistical package for social sciences (SPSS). The questionnaire was completed with five open questions, whose answers have been analyzed according to qualitative analysis of content. The study describes how perceptions between district nurses and ambulance personnel not always are in accordance. If ambulance personnel ask for or district nurses provides certain information when delivering a patient. The professions` knowledge of each others work is limited and a wish to increase this knowledge has been expressed. It could be a step towards improving the communication when handing over a patient and by those means secure that important information follows the patient throughout the entire treatment process. Increased knowledge about communication between different occupational groups at the hand over of the patient to a colleague in the nursing staff is necessary. Future research based on this study´s purpose and population where qualitative in-depth interviews are method could give a deeper insight into the answers this study has resulted in.

No description available.

No description available.

IT-system är idag vanligt förekommande i de flesta typer av  organisationer och är ofta en förutsättning för anställda när de utför sina arbetsuppgifter. IT-systemen kan även vara en förutsättning för automatisering av en organisations verksam-hets- och produktionsprocesser. I takt med ökad IT-användning blir det allt vikti-gare för organisationer att få ut ett högre värde av sina IT-investeringar. IT-system bör därför kontinuerligt utvecklas för att skapa fortsatt god nytta för användare. Utveckling av IT-system kan bedrivas i projekt som arbetsform. När projektorgani-sationer ska avslutas överlämnas resultatet till en förvaltningsorganisation för för-valtning och fortsatt vidareutveckling. Denna avhandling är en studie avseende projekt- och förvaltningsuppdrag av IT-system. Dess övergripande syfte är att bidra till en fördjupad förståelse för hur överlämning från en projektorganisation till en förvaltningsorganisation kan genomföras. En central utgångspunkt har varit att frilägga överlämningen och därmed studera överlämningen i sig och inte som en specifik aktivitet i ett projekt. Två fallstudier har genomförts i två svenska organisationer, vid ett landsting och vid ett försäkringsbolag. För respektive organisation har jag studerat överläm-ningen från ett utvecklingsprojekt till en förvaltningsorganisation genom intervju-er och observationer samt studier av sekundära data. För organisering och presen-tation av de enskilda fallen, dvs. den friläggande tolkningen, har jag tillämpat nar-rativ analys. För den tilldelande tolkningen har jag tillämpat teorigenerering på empirisk grund. Studiens bidrag är begreppsbildande och jag definierar begreppet ”överläm-ningsarena”. För överlämningsarenan identifierar och beskriver jag involverade aktörer, aktiviteter som utförs samt vad som överlämnas. Ett centralt bidrag är även identifierandet och beskrivandet av den kontext som omfattar en överläm-ningsarena. Vidare är bidraget normativt, jag ger råd och riktlinjer för hur en över-lämning bör genomföras.

Kravet och efterfrågan på IT-system har ökat i en teknologiskt framåtskridande värld. Mjukvaruutvecklingsprojekt involverar olika roller och överlämningar av information och domänkunskap. Utmaningar uppstår då designers saknar teknisk kunskap och utvecklare saknar grafisk expertis. Överlämningsprocessen är oundviklig och kan leda till ineffektivitet och kommunikationsproblem om inte hanterad korrekt.  Syftet med studien är att undersöka överlämningsprocessen av information mellan designer och utvecklare samt hur kommunikationen förs mellan dessa roller. Det finns en påvisad problematik när information förs från designer till utvecklare, detta på grund av att utvecklaren har svårt att tolka designerns faktiska budskap.  Undersökningen har nyttjat två teoretiska ramverk som har utgjort grunden för studiens analys. De teoretiska ramverk som har använts i studien är Aktivitetsteori samt Kollaborativt informationssökande. Aktivitetsteorin analyserar individers eller gruppers sociokulturella historia och hur detta påverkar en aktivitet som i denna studies fall är överlämningsprocessen. Kollaborativt informationssökande används för att se hur individer skapar en sammanhängande betydelse av information i samarbetsmiljöer.  Studien identifierar framgångsfaktorer och utmaningar i kommunikationen i överlämningsprocessen mellan designer och utvecklare. Båda roller måste delta och skapa gemensam förankring av informationens betydelse och syfte. Att definiera projektets mål och kontext skapar en gemensam syn på informationsflödet. God kommunikation kan minska friktion och problem och är nödvändigt för ett framgångsrikt samarbete. / More individuals require IT systems, thus creating a higher demand for such systems. The development of software involves various roles and the sharing of information and knowledge. Difficulties arise when designers lack sufficient technological understanding and developers lack adequate design knowledge. In the absence of a proper handover process, communication issues can arise, leading to inefficiencies.  The objective of this study is to examine how designers and developers exchange information and communicate. One challenge lies in how developers comprehend designers' intentions. To address this, the study utilizes two concepts: Activity Theory and Collaborative Information Seeking. Activity Theory investigates how individuals' cultural background influences their actions, while Collaborative Information Seeking explores how individuals collaborate to comprehend information.  The study identifies success factors and challenges in the communication within the handover process between designers and developers. Both parties must actively participate and grasp the significance and purpose of the information being exchanged. Clearly defining goals and establishing the project's context helps everyone understand the flow of information. Good communication can minimize issues and enhance their collaborative efforts.

Med den höga utvecklingstakt som teknik och digitala system för närvarande har, öppnas möjligheter till en omfattande utveckling och förändring av fastighetsbranschen. För fastighetsförvaltare innebär det att de olika processerna kan effektiviseras och optimering av arbetsprocesser, ofta genom utökat användande av digitala fastighetssystem och hjälpmedel, kan göras. Detta resulterar i att arbetsprocesser förändras, både i förvaltningsskedet och dessförinnan, genom produktionen av fastigheten. För att undersöka dessa förändringar i branschen har detta arbete genom ett antal intervjuer och en litteraturstudie, undersökt hur informationen som finns i byggprojekt och projektledarens roll ska hanteras och vilken inverkan digitaliseringen har vid överlämning från byggskede till förvaltning.  Resultaten visar att de förvaltande företagen bör involveras i stor utsträckning i tidiga skeden av projektet. Detta involverande bör ske i projekteringen, men likaså bör de bjudas in till byggmöten, för att dels kunna komma med information och dels erhålla information från övriga parter.  Likaså är det viktigt att projektorganisationen, inklusive förvaltaren tidigt inleder arbete med att sortera information som primär eller sekundär inför förvaltningsskedet. Där den primära utgör information kring den dagliga driften och underhållet, denna hålls aktuell och uppdaterad av förvaltningen. Den sekundära informationen är sådan som kan vara bra att ha om särskilda situationer uppstår, men inte behöver hållas uppdaterad då den endast syftar till att användas vid dessa särskilda händelser. För att underlätta indelningen av informationen är det inte enbart kompetensen om de olika perspektiven som krävs, utan även förståelse för varandras arbete och behov mellan de olika parter involverade i projektet. För en effektiv överlämning är det viktigt att den mottagande organisationen är beredd att ta emot den digitala information som levereras genom någon typ av digitalt verktyg, exempelvis fastighetssystem och dylika verktyg för förvaltning och övervakning av fastigheter. Dessa system kan både minska kostnader, underlätta underhållsplaner, effektivisera den allmänna förvaltningen och öka hållbarheten vid förvaltning och underhåll av fastigheten.  Det är slutligen viktigt att projektet inte avslutas för hastigt, så information och erfarenheter som erhållits förloras utan att dokumenteras, således är det av stor vikt att erfarenhetsåterföringen får stor prioritet över lag. / With the high rate of development in tech and digital systems of today, new possibilities appear for large changes, and evolution within the real estate sector. This results in potentials to enhance and optimise the work processes of the facility managers. Generally, this can be achieved through further implementation of CMMS, and other digital aids. The development will result in a need to change of routines among the workers in facility management, as well as during the construction and design stage of the project. To investigate these changes and the development in real estate, several interviews and a literature review on the subject has been performed. Through these, a more thorough study of how the information in construction projects is managed, how the role of the project manager is affected, and lastly what impact the digitalisation has on the handover from construction phase to facility management.  The results show how the facility managing companies should be involved in the early stages of the project. Preferably their involvement should start in the design stage, and continue during the project, to provide valuable input and receive information from involved parties. It is also important that the project organization, including the facility management, start work on separating information into primary and secondary information aimed at the management stage. Where the primary information consists of operation and maintenance information to be kept up to date by the facility management. The secondary information can be stored in an archive ready to be used in case something unexpected happens but does not need to be updated like the primary. To aid the separation of the information it is not only expertise about the diverse perspectives that is important but also an understanding of each individual way of working and the different needs between the many different parties involved.  For a smooth and efficient handover, it is essential that the receiving organisation is prepared to receive the digital information being delivered through some sort of digital tool, like MMS or similar systems for facilitating and monitoring properties. These systems may both lower costs and ease maintenance planning, streamline the general facility management and improve the sustainability in operation and maintenance of properties.  Finally, it is important that the project does not end too abruptly, so that information and experiences acquired gets lost without being documented. It is consequently of great importance that experience feedback is given a significant priority in every project.