The purpose of this essay is to study how the major syntactic structure is affected when a literary text is translated from English into Swedish. That is, to study what operations take place and the frequency of the different operations in a translation. The purpose is also to see how much the freedom of translation varies between different translators.

Nollanaforer är en vanlig form av referens i diskursen. I den här undersökningen granskas hur nollanaforer används i svenska och franska, med betoning på översättningar av skönlitteratur. Den undersöker hur användningen påverkas i översättningar samt studerar de mönster som finns för nollanaforer som inte översätts. Två parallellkorpusar har använts för insamling av data, en som innehåller en fransk roman med svensk översättning (Bombyx av Anne Rambach), samt en svensk roman med fransk översättning (Hypnositören av Lars Kepler). Undersökningen visar att det inte verkar finnas någon större påverkan på användningen av nollanaforer mellan källspråk och målspråk. Det är vanligare i svenska än i franska och påverkan blir därför inte särskilt stor. Undersökningen visar även att det finns fyra huvudsakliga anledningar till att nollanaforer inte översätts: Utsatt subjekt (subjektet står med i översättningen), gerondif (fransk verbform som gör nollanafor omöjlig), omformulering (översättningen har gjort att subjektspositionen försvinner och det finns därför ingen nollanafor), infinitiv (verbet knutet till nollanaforen står i infinitiv i översättningen).

Syftet med uppsatsen är att analysera och jämföra den engelska och tjeckiska översättningen av Stieg Larssons kriminalroman Män som hatar kvinnor och undersöka hur svenska kulturspecifika referenser har hanterats  och om de överatta texterna blev domesticerade (målspråksorienterade) eller exotiserade (källspråksorienterade). Detta undersöks genom att kategorisera de svenska kulturspecifika referenser som finns i boken och genom att kartlägga de översättningstekniker som översättarna använt sig av vid översättningen samt genom att utföra en statistisk analys av översättningsteknikernas fördelning i texterna. Eftersom vissa översättningstekniker bidrar till att den översatta texten blir domesticerad och vissa till att den blir exotiserad borde denna analys tydligt visa vilken global översättningsstrategi, d.v.s. domesticering eller exotisering, som tillämpats på båda måltexterna. Resultatet visar att det finns 306 svenska kulturspecifika referenser i boken Män som hatar kvinnor. Dessa har kategoriserats i kategorierna Geografiska namn; Personnamn; Institutioner, företag och organisationer; Mat och dryck; Politiska begrepp; Tidningar och TV; Högtider; Fordon och Övrigt. Dessa kulturspecifika referenser har översatts med hjälp av följande översättningstekniker: bevarande, förtydligande, direkt översättning,  etablerad motsvarighet, generalisering, kulturell motsvarighet och utelämnande. Kategorierna och översättningsteknikerna förklaras samt exempel på varje tas upp i uppsatsen. Den statistiska analysen av översättningsteknikerna har visat att de översatta texterna har blivit starkt exotiserade, d.v.s. källspråksorienterade. 80% av kulturspecifika referenser i målspråket tjeckiska har översatts på ett exoticerande sätt medan i målspråket engelska är det 89%. En stark exotisering av den översatta texten kan å ena sidan resultera i att texten blir svårläst, å andra sidan framhävs den främmande kulturen (den svenska kulturen i detta fall) och det kan vara en av anledningar till att svenska kriminalromaner har blivit så populära i hela världen.

Abstract The aim of this doctoral thesis is to study culture bound translation phenomena in translations from Finland-Swedish to German. The data consists of Tove Jansson’s Sommarboken and Bildhuggarens Dotter and Kjell Westö’s collection of short stories Lugna Favoriter and the German translations of these books. The general aim of the analysis is to identify the strategies used by the translators to translate different cultural phenomena. Moreover, the consequences of the strategies are dealt with on a pragmatic level. In addition, the aim is to study whether it is easier to translate a Finland-Swedish book into Finnish than into German from the cultural point of view. Semiotics, the science of signs, relations and meanings of signs is an important tool in this doctoral thesis. Translation can be understood not only as a translation of a written text A into a written text B but also in a wider meaning. In addition, the cover of a book and different cultural phenomena can be translated. This point of view is visible, for example, in the semiotic analysis of four bookcovers. The analysis shows that the translators use nine different adaptation strategies. There are also six types of non-adaptation. The adaptations used by the translator, the context and the semiotic space of the reader of the target culture are the factors which have an influence on the level of understanding the target text. It also becomes evident that the more different the target culture is from the source culture, the harder it is to translate from the cultural point of view. / Abstrakt Föreliggande avhandling har som syfte att undersöka kulturellt bundna översättningsfenomen vid översättning av skönlitteratur från finlandssvenska till tyska. Materialet jag valt är Tove Janssons Sommarboken och Kjell Westös novellsamling Lugna Favoriter och verkens översättningar till tyska. Det övergripande målet i analysen är att kasta ljus över de strategier som översättarna använder vid översättningen av olika kulturella fenomen. Dessutom behandlas konsekvenserna av dessa strategier på pragmatisk nivå. Det gäller också att studera om ett finlandssvenskt verk ur kulturell synvinkel är lättare att översätta till finska eller till tyska. Semiotiken som är vetenskapen om tecken, teckenrelationer och teckens betydelser är då ett viktigt arbetsredskap. Översättning anses i föreliggande avhandling inte bara vara översättning av skriven text A till skriven text B, utan översättning har här en bredare betydelse. En pärm eller ett kulturellt fenomen kan också överföras. Denna uppfattning kommer till synes t.ex. i den bildsemiotiska analysen av fyra bokpärmar. Av analysen framgår att översättarna använder nio olika adaptationsmetoder. Det finns sex olika typer av icke-adaptationer. Kontext, översättarens adaptationer och den målkulturella läsarens semiotiska rum är de faktorer som påverkar läsarens förståelsenivå av måltexten. Det visar sig också att ju längre borta målkulturen är från källkulturen, desto svårare blir en översättning ur kulturell synvinkel.

Bakgrund När en styrfilosofi ska implementeras behöver den översättas till praktik i den organisatoriska kontexten. I denna interaktion mellan styrfilosofi och organisatorisk kontext kan problematik uppstå som kan leda till att implementeringen misslyckas eller att styrfilosofins innebörd förändras i översättningsarbetet. Det systematiska kvalitetsarbetet infördes inom det svenska skolväsendet för att öka kvaliteten på utbildningsverksamheten men aktuella undersökningar visar en negativ trend gällande elevers kunskapsresultat. Detta indikerar att det kan finnas brister i den rådande kvalitetsstyrningen inom skolväsendet varvid det är av vikt att studera översättningen av styrfilosofin från policy till praktik. Syfte Studiens syfte är att öka förståelsen för översättning från styrfilosofi till praktik i offentlig tjänsteverksamhet samt öka förståelsen för den problematik som kan uppstå i översättningsarbetet. Metod Studien utgår från ett fenomenologiskt perspektiv med en iterativ ansats och utgörs av en kvalitativ små-N-studie. Det empiriska materialet har inhämtats genom intervjuer med sju rektorer för kommunala grundskolor i Uppsala kommun samt stödmaterial för det systematiska kvalitetsarbetet publicerat av Skolverket. Slutsats Studien har visat att rektorns roll som translator av det systematiska kvalitetsarbetet är kritisk för den organisatoriska praktiken samtidigt som rollen präglas av komplexitet vilket leder till problematik i översättningsarbetet. Komplexiteten kan härledas framförallt från den organisatoriska kontexten i form av offentlig tjänsteverksamhet men även från tvetydighet i styrfilosofin. Vidare har studien identifierat att öppenhet och flexibilitet till förändring är en viktig translatorkompetens vid översättning av en styrfilosofi till praktik i offentlig tjänsteverksamhet. / Introduction When implementing a management philosophy into an organization, it needs to be translated into practice in the organizational context. In this interaction between management philosophy and organizational context, problems can arise that may cause the implementation to fail or the meaning of the management philosophy to change during the translation process. The systematic quality work was introduced in the Swedish school system to increase the quality of education, but current surveys show a negative trend in students educational outcomes. This indicates that there may be shortcomings in the current quality management in the school system, hence a study of the translation of the management philosophy from policy to practice is of importance. Purpose The aim of the study is to contribute to an increased understanding of translation of a management philosophy into practice in public service and to increase understanding of the problems that may occur during the translation process. Method The study is based on a phenomenological perspective with an iterative approach and consists of a qualitative small-N study. The empirical material has been collected through interviews with seven principals for municipal elementary schools in Uppsala municipality as well as support material for the systematic quality work published by the Swedish National Agency for Education. Conclusion The study has shown that the principal´s role as translator of the systematic quality work is critical for the organizational practice while the role is characterized by complexity, which leads to problems in the translation process. The complexity can be derived primarily from the organizational context in the form of public service, but also from ambiguity in the management philosophy. Furthermore, the study has identified that openness and flexibility for change is an important translator's competence when translating a management philosophy into organizational practice in public service.

Ett aktivitetsbaserat arbetssätt har växt fram som ett nymodigt och populärt organisationskoncept, både inom privat och offentlig sektor. Konceptet, likt många andra managementkoncept, kan vara problematiska att anpassa i den lokala kontexten. Inte minst med tanke på traditionella institutionella motsättningar. Syftet med vår studie är att undersöka hur rationella myter översätts i den lokala organisationen. Till vår hjälp att undersöka aktivitetsbaserat arbetssätt som en rationell myt samt hur det anpassas i den lokala kontexten, har vi använt oss av institutionell teori och tidigare forskning inom området. För att samla in vårt empiriska material för undersökningen, har vi valt att använda kvalitativa intervjuer där vi sammanlagt intervjuat fyra personer inom samma statliga myndighet. Resultatet visade vikten av att kommunicera motiven till förändringen på rätt sätt, att driva förändringar som förändringsprojekt snarare än lokalprojekt samt att organisationer behöver justera formella strukturer för att översätta myten i den lokala kontexten. Resultatet analyserades sedan med hjälp av vår valda teori och tidigare forskning.

Uppsatsen presenterar en svensk översättning av den fornkyrkoslaviska texten, ur passions-historian om De fyrtio martyrerna från Sebaste, vilken i sin tur ingår i den större samlingen Codex Suprasliensis, bestående av tjugofyra helgonberättelser, initialt översatta från grekiska till fornkyrkoslaviska. Förutom dessa helgonskildringar ingår det i Codex Suprasliensis predikningar för kyrkoåret, även dessa översatta från grekiska till fornkyrkoslaviska. Mot bakgrund av detta undersöker jag även hur en tysk respektive engelsk översättning har förhållit sig till den fornkyrkoslaviska originalhandskriften. Då berättelsen initialt nedtecknades på grekiska har jag valt att granska i vilken omfattning den fornkyrkoslaviska källtexten begagnar sig av grekiska lånord, ursprungliga grekiska egennamn, samt hur dåtida översättare valde att hantera de i källtexterna förekommande romerska tidsbegreppen.

De engelska relativa pronomina which, who, whom, whose och that kan alla översättas till svenska på ett flertal olika sätt, och det är därmed inte alltid självklart vilket översättningsalternativ som bör användas i en given text. Denna studie undersöker vilka svenska översättningar som finns av de engelska relativa pronomina, hur vanliga dessa översättningar är och vilka kontextuella faktorer som kan påverka vilken översättning som appliceras. Materialet är hämtat från The English-Swedish Parallel Corpus, och olika översättningar undersöks i förhållande till genre, aktuellt korrelat samt satsdelsfunktion hos både det relativa pronomenet och korrelatet. Resultaten visar på märkbara skillnader när det kommer till genre, typ av korrelat och satsdelsfunktion hos det relativa pronomenet, men inte när det kommer till satsdelsfunktionen hos det aktuella korrelatet. Slutsatsen är därmed att textens genre, aktuellt korrelat samt vilken satsdel som det relativa pronomenet utgör kan påverka hur engelska relativa pronomen översätts till svenska.

The aim for this systematic literature study is to see how much of the first language (L1) that has to be in the English language (L2) classroom. The study is based on seven articles that have been analysed in order to see arguments for or against the use of the L1 language in the L2 classroom. The articles were all based on middle school teachers' experience, thoughts and feelings about the use of L1 in the classroom. The arguments that were brought up in the articles were categorised and identified, in order to make a better choice about when to use or to exclude L1 in their teachings. The background describes how English has developed in the Swedish school system and how different methods have been used in language classrooms around the world since the 19th century. The analysis of the literature study could conclude two different categories. The argument for the use of L1 in the classroom and the argument against it. For the use of L1 in the classroom 5 different arguments were defined: the students' feeling of stress, limited time, motivation, teachers’ self-esteem and teachers’ feeling of guilt. Against the use of L1 in the classroom only two arguments could be defined: teachers translating too quickly and the need to maximise the L2 exposure to students during English lessons. The result of this study indicates that it is very hard for teachers to only speak in the target language during English lessons, but it’s important that teachers reflect over their use of the L1 language and if it's always necessary. The L1 language should be used to make sure that students feel like they can understand and not feel stressed about their learning process. Especially when teaching grammar, difficult words or advanced instructions the L1 could be a big help, but not always and not only.

Syfte: Syftet med vår studie är att öka förståelsen gällande hur konsulter sprider och översätter den agila managementidén. Metod: Studien genomfördes med en kvalitativ forskningsdesign. Data samlades in genom 11 semistrukturerade intervjuer samt insamling av dokument från konsultföretagens webbsidor. Studien har analyserats med en kvalitativ innehållsanalys med en induktiv ansats. Resultatet har redovisars genom att identifiera teman med utgångspunkt utefter empirin.  Resultat & slutsats: Konsulter sprider och översätter den agila managementidén både genom indirekt- (teoretiskt) och direktöversättning (praktiskt). Genom studien kan det konstateras att den agila managementidén främst sprids genom utbidningsprogram och kurser, samt extern rådgivning. Konsulter fungerar som lärare, och lär således ut kunskap gällande den agila managementidén. Till sist så hjälper konsulter till att översätta den agila managementidén utefter organisatonens sammanhang samt utefter agila ramverk.  Uppsatsens bidrag: Denna studie bidrar med ökad kunskap för hur konsulter sprider och översätter den agila managementidén till organisationer. Studien ger även insikt om att organisationer väljer att implementera den agila managementidén för att överleva på den dynamiska marknaden eller för att uppnå legitimitet.  Förslag till fortsatt forskning: Med vår studie som utgångspunkt är förslag på vidare forskning, att genomföra en etnografisk studie samt undersöka hur adoptering av den agila managementidén går till i en organisation. / Aim: The purpose of the study is to increase understandning of how consultants spred and translate the agile management idea.  Method: The study was conducted with a qualitative research design. Data were collected through 11 semi-structured interviews and collection of documents from the consulting companies' websites. The study has been analyzed with a qualitative content analysis with an inductive approach. Results have been reported by identifying themes based on the empirical data.  Results & conclusions: Consultants disseminate and translate the agile management idea both through indirect (theoretical) and direct translation (practial). Through the study, it can be stated that agile management idea is mainly spread through training programs and courses, as well as external advice. Consultans act as teachers, and thus teach knowledge regarding the agile management idea. Finally, consultants help to translate the agile management idea accoring to the organizations's context and along the agile framemork. Contribution of the thesis: Through this study, we contribute with increased knowledge of how consultants spread and transle the agile management idea into organizations. The study has also given us insight that organizations choose to implement the agile idea in order to survive in the dynamic market or to achieve legitimacy.  Suggestions for future research: With our study as a starting point is a propose for further research could be to carry out an ethnographic study and investigate how the adoption of the agile management idea takes place in an organization.