I denna uppsats undersöks om, och i så fall hur, man översätter könsneutralt på Europaparlamentet. Man kan översätta könsneutralt genom att till exempel skriva han eller hon, använda passiv eller plural. För att kunna undersöka hur man översätter könsneutralt, redogörs för vad genus och könsneutralt språk är, vilken roll genus spelar för denna typ av översättning, vilka olika genusaspekter som är viktiga för tyska och svenska, och terminologiska aspekter. Den teoretiska utgångspunkten bygger på feministisk lingvistisk och översättningsteoretisk litteratur som Simon, Thüne och Leonardi, Jobin och von Flotow. Material och metod baseras på interna dokument som Europaparlamentet gett ut. Jag har använt mig av Europaparlamentets arbetsordning som material och två rekommendationshäften om könsneutralt språk i Europaparlamentet som utgångspunkt. Därutöver gjorde jag intervjuer med två tyska och två svenska översättare på Europaparlamentet i Luxemburg. Resultaten visar att alla rekommendationer om könsneutralt språk faktiskt inte används, utan att man har valt olika strategier på tyska och svenska. I båda språken används passiv form och plural, medan användningen av pronomen skiljer sig mycket mellan de båda språken. Vidare ansågs omskrivning med substantivering som mycket tveksam och förekom inte heller i arbetsordningsanalysen. Det som undersöktes var adjektivböjningen och användningen av pronomen vad gäller funktionsbeteckningar i Europaparlamentets arbetsordning. Det visade sig vara lättare att översätta könsneutralt på svenska än på tyska. Han eller hon används inte på tyska, inte heller den så kallade Binnen-I med vilkens hjälp man kan markera båda könen på tyska. Sammanfattningsvis kan man säga att översättarna, med hjälp av rekommendationerna i de ovan nämnda häftena och sin egen språkkänsla försöker att formulera sina översättningar könsneutralt, och att könsneutralt språk i stort sett också återspeglas i Europaparlamentets arbetsordning. / This thesis is an empirical study on gender neutral translation at the European Parliament. In order to translate gender neutraly, the translator can write he or she, use passive-constructions or plural. In order to be able to analyze how a translator translates gender neutraly, I will first present how gender and gender neutral language is defined, how gender affects translation, which aspects are of importance for Swedish and German, as well as terminological aspects. The theoretical background is based on feminist linguistic and translation theory such as Simon, Thüne and Leonardi, Jobin and von Flotow. The research material and method are based on internal documents of the European Parliament, videlicet the Rules of Procedure and a broschure on gender neutral language. In addition, I interviewed translators of the European Parliament in Luxembourg, two of them being German and two of them being Swedish. It can be said that not all of the given recommendations for gender neutral language are used and that the usage differs in German and Swedish. Recommendations such as passive-constructions and plural are applied in both languages, while nominalization was considered to be questionable. Furthermore, the usage of functions, pronouns and adjectives in the Rules of Procedure was analyzed. In Swedish translations, the use of he and she is quite common, while it is not recommended for German, nor is the usage of Binnen-I for that matter. Summing up, it can be said that it is easier to translate and write gender neutraly in Swedish as in German and that all translators pay attention to the given recommendations and translate as gender neutral as possible, which is also reflected in the translation of the Rules of Procedure.

In this essay, research is conducted on two different translations of the same comic play by Dario Fo: Accidental Death of an Anarchist. (Original title in Italian: Morte accidentale di un anarchico). The first translation is by Gillian Hanna – adapted by Gavin Richards, and the other by Simon Nye. As the original text is both satirical and comedic, one of the things investigated is how these satirical and comical features of the original text are translated. Questions asked include whether these comical and satirical features are sometimes omitted or altered for any linguistic reason, or if the “jester-like” satire of the original text is preserved. In order to answer these questions, the context of the text will first be explored, as this context may present linguistic obstacles for a translator. These possible linguistic obstacles will mainly be established through Fitzpatrick & Sawczak’s Cultural Translation Model. Chapter 2 of this essay consists of an explanation of the methodology of gathering data through primary and secondary literature sources, and, eventually a comparison of the two translations to the original text. In Chapter 3, a review of the relevant theories is presented, and the theoretical literature which may offer explanations about the linguistic properties of humour and the “comedic process”. Further, Dario Fo’s particular style of political satire is presented in Chapter 4, together with an investigation of the particular use of satire in theatre performances, and Commedia dell’arte - as background for his particular comedic style. In Chapter 5, linguistic obstacles for translating humour and satire for stage are investigated. In addition, various adaptation strategies of translation are briefly displayed, as well as a short account for Accidental Death of an Anarchist in adaptation. Finally, in Chapter 6, a comparison between some short segments of the two translations and the original text is conducted, in order to establish whether some satirical and comical features have been preserved or altered in the translations. The research will show that there exists a lack of linguistic humour theories which goes beyond linguistic puns. At the same time, various techniques are available to translate and adapt the humorous source text into the target language and culture. Even if there is no linguistic reason for altering the implications and symbolic approach of the original text, the translator may adapt the stage performance into the cultural realm of the native public. Thus, the translator can either exclude the humorous parts in the original text, or adapt the satire into domestically accepted jokes, or add new humorous events into the play. However, due to linguistic obstacles in translating humour, it is not always a matter of choice for the translator to either be true to audience or author.

Detta examensarbete redovisar processen att utveckla en webbplats vars syfte är att marknadsföra en frilansande översättare. Syftet med rapporten är att undersöka vilka delar och komponenter av en sådan webbplats som är viktiga att presentera för eventuella beställare.  Vidare undersöks teorier gällande bedömning av översättningskvalité genom kvalitetsindikatorer, samt hur dessa grafiskt kan appliceras på en webbplats för påvisa god översättningskvalité i marknadsföringssyfte. Genom att använda metoder i användbarhet i form av en enkätundersökning och användartester undersöks hur deltagarna uppfattade webbplatsens navigation, gränssnitt och grafiska utseende. Resultatet av detta arbete visar på att besökare av sådan webbplats tydligt vill se vilka tjänster företaget erbjuder, en tydlig arbetsbakgrund samt vilken utbildning översättaren har. Studien visade även på att en grafisk bedömning av översättningskvalité måste göras först när en ansvarig bedömare kan bli presenterad för betraktaren. Gällande design, navigation och gränssnitt är det viktigt att webbplatsen inte har för mycket innehåll och blir för stor, samt att färgvalet för webbplatsen inte är för stark och kontrastfylld. / This paper describes the process of developing a web page with the purpose of marketing a freelancing translator. The purpose of this paper is to examine which parts and components that are relevant for clients visiting the web page. The paper also examines theories and methods regarding evaluations of translation quality through Translation Quality Assessments. These Translation Quality Assessments are later applied graphically in order to investigate how these could ease the process of determining translation quality for clients. By using methods in Usability, such as an online survey and usability testing, the navigation, interface and graphical appearance of the web page is examined.  The result of this study shows that clients visiting such a website wants to see a clear description of what services the translator offers, what work the translator has done earlier and what educational background the translator has got. The studie also showed that a graphical evaluation of Translation Quality Assessments must be done first when a liable evaluator can be presented for the viewer. Regarding the design, navigation and interface of such a web page, it is important that there is not too much content. It is also important that the color scheme of the web page is not too colorful and contains too much contrasts.

Detta examensarbete redovisar processen att utveckla en webbplats vars syfte är att marknadsföra en frilansande översättare. Syftet med rapporten är att undersöka vilka delar och komponenter av en sådan webbplats som är viktiga att presentera för eventuella beställare. Vidare undersöks teorier gällande bedömning av översättningskvalité genom kvalitetsindikatorer, samt hur dessa grafiskt kan appliceras på en webbplats för påvisa god översättningskvalité i marknadsföringssyfte. Genom att använda metoder i användbarhet i form av en enkätundersökning och användartester undersöks hur deltagarna uppfattade webbplatsens navigation, gränssnitt och grafiska utseende. Resultatet av detta arbete visar på att besökare av sådan webbplats tydligt vill se vilka tjänster företaget erbjuder, en tydlig arbetsbakgrund samt vilken utbildning översättaren har. Studien visade även på att en grafisk bedömning av översättningskvalité måste göras först när en ansvarig bedömare kan bli presenterad för betraktaren. Gällande design, navigation och gränssnitt är det viktigt att webbplatsen inte har för mycket innehåll och blir för stor, samt att färgvalet för webbplatsen inte är för stark och kontrastfylld. / This paper describes the process of developing a web page with the purpose of marketing a freelancing translator. The purpose of this paper is to examine which parts and components that are relevant for clients visiting the web page. The paper also examines theories and methods regarding evaluations of translation quality through Translation Quality Assessments. These Translation Quality Assessments are later applied graphically in order to investigate how these could ease the process of determining translation quality for clients. By using methods in Usability, such as an online survey and usability testing, the navigation, interface and graphical appearance of the web page is examined. The result of this study shows that clients visiting such a website wants to see a clear description of what services the translator offers, what work the translator has done earlier and what educational background the translator has got. The studie also showed that a graphical evaluation of Translation Quality Assessments must be done first when a liable evaluator can be presented for the viewer. Regarding the design, navigation and interface of such a web page, it is important that there is not too much content. It is also important that the color scheme of the web page is not too colorful and contains too much contrasts.

No description available.

Avhandlingen undersöker tolkningsprocessen och tolkprodukten hos konferenstolkar med olika lång tolkerfarenhet. Detta görs utifrån expertteorin (jmf Ericsson, Charness och Hoffman 2007) tillämpad på tolkning. Enligt expertteorin använder mycket skickliga utövare, oberoende av fält, samma typer av processer och strategier för att nå den absoluta toppen inom sitt gebit. En viktig del av expertteorin är medveten eller avsiktlig övning (deliberate practice), en särskild typ av övning som mycket skickliga utövare använder sig av för att förbättra sin insats. Avhandlingen bygger på fyra olika studier om två olika grupper av deltagare. Deltagarna simultantolkar ett eller två tal från engelska till svenska. Två grupper – en tvärsnittsgrupp med nio deltagare på tre olika tolkerfarenhetsnivåer (ingen erfarenhet, kort erfarenhet och lång erfarenhet) samt en longitudinellgrupp med tre deltagare som spelats in vid två olika tillfällen med 15 års mellanrum – analyserades utifrån både process och produkt data. Tolkprocessen studerades genom att analysera och kategorisera process problem, monitorering och tolkstrategier som tolkarna rapporterat om under retrospektion efter tolkning. Tolkprodukten analyserades genom holistiska bedömningsskalor, en för förståelighet och en för nivån på informationsöverföring. Vidare genomfördes också djupintervjuer med deltagarna i det longitudinella materialet. Syftet var att undersöka hur de uppfattade medveten/avsiktlig övning och hur de såg på sin utveckling och övning av tolkfärdigheten. En viktig del av avhandlingen, förutom resultaten, är utvecklingen av de holistiska bedömningsskalorna (utvecklade från Carroll 1966) och utvecklingen av metoden i djupintervjustudien. Slutsatsen i avhandlingen är att det finns en mätbar skillnad i tolkfärdigheten mellan tolkar med liten eller ingen tolkerfarenhet och tolkar med lång tolkerfarenhet. Denna slutsats fick dock inte stöd i det longitudinella (och intra-individuella) materialet. Skillnaderna mellan grupperna i tvärsnittsmaterialet var också tydliga i processdata. Erfarna tolkar stöter på färre process problem än tolkar med kortare erfarenhet. Det fanns också tydliga skillnader vad gäller förekomsterna av monitorering (alltså kontroll av tolkprocessen och produktionen) mellan erfarna tolkar och övriga deltagare. Monitorering verkar vara en skiljelinje mellan erfarna och oerfarna tolkar, de erfarna tolkarna hade mer process kapacitet tillgänglig för att monitorera sig själva. Detta stöddes också till viss del av djupintervjuerna, där deltagarna rapporterade hur de ständigt utvärderar sig själva i syfte att förbättra sin insats. Ett nyckelantagande som slogs fast i början av projektet – nämligen att erfarna tolkar skulle hävda i djupintervjuerna att de ägnade mycket tid åt att öva färdigheten – fick, till författarens förvåning, inte stöd. Tolkarna rapporterade om många övningslika aktiviteter, men hävdade samtidigt att de inte övade. Avhandlingen avslutas genom ett önskemål om fler studier med fokus på medveten/avsiktlig övning bland tolkar. Dessutom föreslår författaren också att termen “experttolk” eller “expert” ska användas med stor försiktighet i forskningsstudier om just expertkunnande i tolkning. Författaren efterlyser också en bredare diskussion om expertkunnande och medveten/avsiktlig övning. / This dissertation investigates the process and product of interpreters with different levels of experience and explores the expertise approach (cf. Ericsson, Charness and Hoffman 2007) as applied to interpreters. The expertise approach claims that highly skilled performers, regardless of their chosen field, use the same type of strategies in order to reach the top levels of their profession. An important feature of the expertise approach is deliberate practice, a specific type of practice that highly skilled performers engage in so as to improve their performance. The dissertation is based on four different studies featuring two different sets of participants. Two data sets – a cross-sectional material with nine participants on three different levels of interpreting experience (none, short and long), and a long-term material with three interpreters recorded at two different points in time – were analysed in terms of both processing and product data. The interpreting process was studied by retrospectively analysing and categorizing processing problems, monitoring and strategies, while the interpreting product was analysed by using holistic rating scales for intelligibility and level of information transfer of the interpreting product. In-depth interviews were also conducted with the long-term participants in order to investigate their perception of deliberate practice and their own view of their skill development. An important and integral part of the dissertation, apart from the results, was the development of the holistic rating scales (adapted from Carroll 1966), and the development of an in-depth interview study. The conclusions of the dissertation are that there are measurable differences of interpreting skill between performers with little or no interpreting experience and performers with long interpreting experience, but this finding could not be supported by the long-term (intra-individual) study. Differences between the groups in the cross-sectional material could also be observed from the process data. Experienced interpreters 16 encountered fewer processing problems than less experienced interpreters and had more strategies at hand to solve problems. There were also clear differences in terms of instances of monitoring (i.e. controlling the interpreting process and output) between experienced interpreters and other subjects. Monitoring seemed to be a dividing line between experienced and inexperienced interpreters, and experienced interpreters had more processing capacity available to monitor themselves. This was also to a certain extent supported in the in-depth interviews, where the participants reported how they constantly evaluate themselves in terms of improving performance. A key assumption established in the beginning of the project – that experienced interpreters would claim, in the in-depth interviews, that they practise a great deal – was not supported, to our surprise. The interpreters recounted many practice-like activities but stated that they did not actually practise. The dissertation concludes by calling for more studies on deliberate practice in interpreting, suggesting that the term “interpreter expert” should only be used with caution in scientific studies and that the particular features of expertise and deliberate practice in interpreting should be discussed. / <p>At the time of the doctoral defence the folowing papers were unpublished and had a status as follows: Paper 3: inPress; Paper 4: Manusckript.</p>

The concept of equivalence can be said to hold a central position in translation studies. In this particular thesis, different aspects of the equivalence concept are discussed on the basis of five German source texts and their respective Swedish translations. The source texts are situated within the field of beekeeping and were first published in Deutsches Bienenjournal and translated for the Swedish magazine Bitidningen. The equivalence theory presented by the translation theorist Werner Koller (2011) forms the basis of the analysis. Koller distinguishes five different types of equivalence: denotative, connotative, text-normative, pragmatic and formal-aesthetic equivalence. Koller’s equivalence concept is presented and discussed with a selection of illustrative examples displaying translation problems which arose during the translation of the source texts. In the thesis, special attention is paid to when and how the different equivalence aspects were considered. Specifically, it is made evident that sometimes very different translation solutions can be justified depending on which equivalence aspect the translator finds the most important in the current case. In addition, it is argued that the translator has to establish a hierarchy of the most important values of equivalence in each different translation case and for each different target text in order to make the most suitable translation decision. It is also stated that Koller’s theory is very useful for the translator when making decisions in difficult cases and, furthermore, that all of Koller’s five types of equivalence were relevant for the translation decision-making process.

This thesis is a study of the formation and development of Ciaran Carson’s poetics from his debut in the 1970s up to and including his fourth principal collection of poems, First Language, published in 1993. Examining Carson’s recourse to different kinds of rewriting, made manifest as intertextuality and translation, it aims to account for the thematic formulation and formal realization of this poetics. The poetics is elicited from two distinct groups of poems. The first group comprises poems, given in the consecutive volumes The Lost Explorer (1978), The Irish for No (1987), Belfast Confetti (1989) and First Language, in which textile techniques serve metaphorically as poetic techniques. These poems are read as formulating a poetics which is formally realized in a second group of poems in which rewriting is the dominant technique. By examining the textile/textual metaphors, and their gradual reconfiguration, and the different manifestations of rewriting in Carson’s work the thesis seeks to describe and demonstrate some of the main principles and expressions of this poetics and its development over time. The thesis sees rewriting as integral to Carson’s poetic method: Earlier texts are deliberately drawn upon and made a constitutive part of a new poem. To account for the textual relations and their effect on meaning-making perspectives are borrowed from theories of intertextuality, especially intertextuality as conceptualized by Gérard Genette and Laurent Jenny, as well as from contemporary translation studies and poetics. A theoretical framework is also provided by the textile/textual metaphors which are employed as analytical tools. It is argued that rewriting is not an end in itself but an important means for the poet to articulate his views on both aesthetic and historical issues. The thesis relates the practice of rewriting to a prominent concern in Carson’s work: the relation between form and material and how to adequately express the complicated experiences associated with Northern Ireland in poetic form. The thesis contends through detailed analysis of Carson’s strategies of rewriting that his persistent recourse to recycling discloses his attentiveness to his own poetic expression and that his poetics should be seen as both an aesthetics and an ethics – an evolving response along both aesthetic and ethical lines to the complexities of his situation and his role as a poet. / Avhandlingen är en studie av den nordirländske poeten Ciaran Carsons poetik, dess framväxt och utveckling till och med Carsons fjärde diktsamling, First Language, som publicerades 1993. Genom en undersökning av Carsons användning av olika slag av omskrivning, manifesterade som intertextualitet och översättning, syftar avhandlingen till att ge en redogörelse för hur Carsons poetik har tematiskt formulerats och formellt realiserats. Carsons poetik friläggs genom ett närstudium av två grupper dikter. Den första gruppen består av dikter från samlingarna The Lost Explorer (1978), The Irish for No (1987), Belfast Confetti (1989) och First Language, där textila tekniker tjänar som metaforer för poetiska tekniker. Dessa dikter läses som formuleringar av en poetik som förverkligas i en andra grupp dikter där omskrivning är den huvudsakliga tekniken. Genom att undersöka dikternas textila/textuella metaforer och deras gradvisa omvandling samt olika manifestationer av omskrivning i Carsons verk, söker avhandlingen beskriva och demonstrera några av de huvudsakliga principerna i Carsons poetik, liksom de uttryck dessa tar sig, samt hur dessa principer och uttryck förändras över tid. Avhandlingen ser omskrivning som en väsentlig del av Carsons poetiska metod. Tidigare texter får tjäna som underlag för en ny dikt. När det gäller textuella relationer och deras betydelseskapande kraft stöder jag mig på teorier om intertextualitet, främst Gérard Genettes och Laurent Jennys, liksom på perspektiv hämtade från samtida översättningsteori och poetik. Teoretiska perspektiv ges också av de textila/textuella metaforer som används som analytiska redskap. Omskrivning är dock inte ett mål i sig för Carson, utan ett viktigt sätt för poeten att artikulera sin syn på både estetiska och historiska frågor. I avhandlingen relateras omskrivningens praktik till något som upptagit Carson i hela hans författarskap: förhållandet mellan form och material och hur de komplexa nordirländska erfarenheterna ska kunna ges ett adekvat poetiskt uttryck. Utifrån en detaljerad analys av Carsons omskrivningsstrategier hävdas att hans genomgående bruk av återanvändning återspeglar en höggradig medvetenhet om det egna poetiska uttrycket. Hans poetik ska ses som både en estetik och en etik – ett sätt att fortlöpande återknyta, längs både estetiska och etiska linjer, till den komplexa situation han befinner sig i och till hans roll som poet.

No description available.

Lean Production has received massive attention during recent years, and many organizations attempt to introduce it with an ambition to reach the radical improvement effects that are promised in the popular management literature. However, introducing a management concept can be a very challenging task, and research has shown that the majority of such initiatives fail. A common observation is that the outcome of a change initiative differs from its initial intentions, which indicates that the content of the change is somehow transformed during the process. This kind of transformation can be described as organizational translation. The purpose of the thesis is to provide an account of how processes of organizational translation transpire and to analyze and identify the main determinants of their outcome. The thesis is based on a longitudinal case study that has focused on the introduction of the management concept Lean in a large Swedish manufacturing company. The study has been performed in two phases. In the first phase, a series of retrospective interviews have been performed with employees at all hierarchical levels within the company. The second phase of the study has been based on a prospective approach. This phase has comprised a combination of interviews, observations and document studies, with focus on a pilot project within the company. The study was performed between 2007 and 2011 and covers events between 2003 and 2011. By analyzing the changes from a translation perspective, the thesis contributes to explore the meaning of organizational translation and the mechanisms through which Lean is materialized and developed into organizational practice. Three types of organizational translation are presented in the thesis. These are defined as the activities and processes through which Lean is translated to a local set of ideas, practices and objects, respectively. It is suggested that these three entities and the corresponding forms of translation interact and together influence how people behave, which in turn will affect the results of the change initiative. This implies that all three types of organizational translation need to be addressed for a change initiative to be successful. Further, the suggested change must be translated so that it is represented in physical objects, people’s understanding and organizational practice. Lack of alignment between these three entities will create tension, which will likely hinder change and increase the risk of failure. / Lean Production är ett koncept som har fått mycket uppmärksamhet under de senaste åren, och många organisationer försöker att införa det utifrån en ambition att uppnå de radikala förbättringseffekterna som utlovas i den populära managementlitteraturen. Att föra in ett managementkoncept kan vara en mycket svår uppgift, och forskning har visat att majoriteten av sådana initiativ misslyckas. En vanlig observation är att utfallet av ett förändringsinitiativ ofta avviker från de ursprungliga målsättningarna, vilket antyder att förändringens innehåll på något sätt har omvandlats under processen. Denna sorts omvandling kan beskrivas som organisatorisk översättning. Syftet med avhandlingen är att ge en bild av hur organisatorisk översättning kan gå till samt analysera och identifiera de viktigaste drivkrafterna i sådana processer. Avhandlingen baseras på en longitudinell fallstudie som har fokuserat på införandet av managementkonceptet Lean i ett stort svenskt tillverkningsföretag. Studien har genomförts i två faser. I den första fasen har en serie retrospektiva intervjuer genomförts med anställda på samtliga hierarkiska nivåer inom företaget. Studiens andra fas har baserats på en prospektiv ansats. Denna fas har innefattat en kombination av intervjuer, observationer och dokumentstudier, med fokus på ett pilotprojekt inom företaget. Studien har genomförts mellan 2007 och 2011, och behandlar händelser mellan 2003 och 2011. Tre former för organisatorisk översättning presenteras i avhandlingen. Dessa definieras som de aktiviteter och processer varigenom Lean översätts till en lokal uppsättning av idéer, praktiker samt objekt. Det föreslås att dessa tre enheter och deras motsvarande former för översättning interagerar och tillsammans påverkar människors beteende, vilket i sin tur påverkar resultaten av förändringsinsatsen. Detta innebär att alla tre former för organisatorisk översättning måste tas i beaktning för att en förändringsinsats ska lyckas. De föreslagna förändringarna måste översättas så att de representeras i fysiska objekt, människors förståelse samt organisatorisk praktik. Brist på överensstämmelse mellan dessa tre enheter kommer leda till spänningar, vilka sannolikt kommer att hindra förändringen och öka risken för misslyckande.