This paper is a reflective essay that examines the role of the municipal chief executive as a translator in the municipality and how practical knowledge is affected and developed in this role. The starting point is my own experience and it´s described by an autofictional narrative, a dilemma, linked to an event and a decision on a matter of fact that runs over several months. The reflection takes its starting point from this chain of events. The dilemma is interpreted and reflected on from the perspective of power relations and a climate of collaboration. The study shows the complexity of operating in the gap between the democratic/political decision-making process, which will operate at the 'what to do' level and the executive activity operating at the 'how to do it' level. The gap never looks the same and changes constantly depending on political will, people working in the organization and current issues. The municipal chief executive 's practical knowledge at this gap proves to be a need for an ability to reflect on what is happening in difficult-to-assess situations and to turn the reflection into actions that may arise in cooperation relations.

No description available.

Genom att ta utgångspunkt i ett nyinstitutionellt organisationsteoretiskt perspektiv studeras de processer som det kommunala miljömålsarbetet består av. Studien utfördes som en fallstudie av miljömålsarbetet på en kommunal förvaltning och bygger på intervjuer med personer som på något sätt har eller har haft en nyckelroll i förvaltningens miljömålsarbete. Studien syftar till att undersöka: Vilka begränsningar och möjligheter finns för en förvaltning att uppfylla sin kommuns miljömålsprogram? Analysverktygen utgår från det nyinstitutionella organisationsteoretiska perspektivet och består av begreppen: översättning och materialisering, glokalisering, legitimitet, särkopplingar samt hyckleri. Studien visar att det finns en formell struktur i förvaltningen som återspeglar samhällets förväntningar och som upprätthåller förvaltningens legitimitet. Däremot uppstår det särkopplingar mellan den formella strukturen och översättningen och materialiseringen av miljömålen vilket begränsar miljömålsarbetet. Begränsningen döljs av den formella strukturen och ger upphov till hyckleri. Den formella strukturen skapar även möjligheter för att tillföra kunskap, tid och resurser i miljömålsarbetet och som på så vis minskar särkopplingarna mellan den formella strukturen och det faktiska handlandet. Hur miljömålen kan översättas och materialiseras på ett sätt som samtidigt uppfyller andra krav på en organisation är angelägna frågor för kommande studier eftersom det är på den lokala nivån som de globala miljöproblemen behöver lösas. Genom att utgå från det nyinstitutionella organisationsteoretiska ramverket tillför den här studien ett nytt perspektiv på det kommunala miljömålsarbetet inom fältet för miljövetenskap. / Based on a new institutional organizational theoretical perspective, the processes that comprise the municipal environmental goals work are studied. The study was conducted as a case study of the environmental goals work of a municipal administration and is based on interviews with people who in some way have or have had a key role in the administration's environmental goals work. The question that the study seeks to answer is: What are the limitations and opportunities for a municipal administration to fulfill its municipality's environmental goals program? The analysis tools are based on the new institutional organizational theory perspective and consist of the concepts: translation and materialization, glocalization, legitimacy, de-couplings, and hypocrisy. The study shows that there is a formal structure in the administration that reflects society's expectations, and which maintains the legitimacy of the administration. On the other hand, there are de-couplings between the formal structure and the translation and materialization of the environmental goals, which limits the environmental goal work. The restriction is hidden by the formal structure and gives rise to hypocrisy. The formal structure also creates opportunities to add knowledge, time, and resources in the environmental goal work, which in this way reduces the de-couplings between the formal structure and the actual action. How environmental goals can be translated and materialized in a way that simultaneously meets other requirements of an organization are important issues for future studies as it is at the local level that global environmental problems need to be solved. Based on the new institutional organizational theory framework, this study provides a new perspective on the environmental goal work in the field of environmental science.

Begreppet hållbar utveckling kan ha ett flertal varierande innebörder men brukar ses utifrån tre hållbarhetsaspekter, social, ekologisk och ekonomisk. Begreppets mångtydighet har gjort det attraktivt att använda i många olika sammanhang. Detta har bidragit till att hållbar utveckling kritiseras för att vara diffust och ett tomt ideal. Begreppet hållbar utveckling kan ses som ett globalt imperativ och en diskurs där städerna blivit den arena där dessa ideal konkretiseras. Sett utifrån ett översättning- och idéreseteori blir städerna därmed centrala översättningsaktörer. Vad som fokuseras på i översättningen blir med anledning av begreppets mångtydighet intressant. Malmö stad vill idag identifieras som att vara den hållbara staden. I den senaste versionen av översiktsplanen från 2014 skriver Malmö stad att social, ekologisk och ekonomisk hållbarhet endast kan uppnås om dessa hållbarhetsaspekter samverkar då de är ömsesidigt beroende av varandra. Alla stadens förvaltningar är skyldiga att arbeta med och utifrån begreppet hållbar utveckling. Studiens syfte är att med hjälp av kvalitativa intervjuer samt analys av skriftliga texter studera hur Miljöförvaltningen i Malmö översätter Malmö stads vision om att arbeta utifrån hållbar utveckling och dess tre hållbarhetsaspekter. Studien utgår från nyinstitutionell teori och använder sig av idémodellen för att urskilja hur en idé från Malmö stad reser och översätts ner till Miljöförvaltningen. Resultatet av studien visar att begreppet hållbar utveckling i Malmö stad samt inom Miljöförvaltningen länge har förknippats med ekologisk hållbarhet men att detta är något som förändrats. Idag associeras begreppet med mer än enbart den ekologiska aspekten. En av orsakerna till det här är Malmökommissionens rapport om social hållbarhet. Personerna som intervjuats i studien uttryckte på övergripande nivå en gemensam syn gällande innebörden i begreppet hållbar utveckling. När det kom till att precisera begreppet skiljde sig dock uppfattningarna åt. Skillnaderna korrelerade med intervjupersonernas arbetsuppgifter och avdelningstillhörighet. / Sustainable Development is often considered from three different aspects: social well-being, care for the environment and economic growth. Within these three aspects the concept can have many different meanings. The concepts ambiguity makes it attractive to use, but it is also exposed to criticism for being too vaguely, and can therefore become an empty ideal. Sustainable Development can be seen as a global imperative and discourse where cities have become the arena for concretizing these ideals. Therefore, based on translation- and “Travels of ideas” theory, cities play a central role in the translation of the concept. The municipality of Malmö often desires to identify themselves as the sustainable city and they wrote in the cities latest comprehensive plan from 2014 that social, environmental and economic sustainability can only be achieved in tandem and are equally dependent on each other. Because of that the municipality of Malmö has determined that every one of their administrations are obligated to take in, and work with, Sustainable Development in their organizations. The purpose of this study is through qualitative interviews and analysis of documents and other written texts, see how the Environmental Administration in Malmö translates Malmö’s vision regarding Sustainable Development from the three different aspects in to their organization. The study is based on new institutionalism theory and the “Travels of ideas” model to see how an idea from the municipality of Malmö travels down and translates in to the Environmental administration in Malmö. The study's results show that Sustainable Development in the city of Malmö and in the Environmental administration has long been associated with ecological sustainability, but nowadays this is no longer the case. Today is the concept, Sustainable Development, associated with more than just ecological sustainability. One of the reasons that the concept has got a different meaning can trace back to Malmökommissionens report regarding social sustainability in Malmö. This study, showed that the interviewees had the same overall view regarding sustainable development, but when it came to clarifying the concept more concrete they gave it different meaning. The differences in the concepts meaning could be linked with the interviewees' duties and departmental affiliation.

Organisatoriskt inkluderingsarbeteMaking the storyMalin Ericsson, Mia PalekaBaserat på åtta semistrukturerade intervjuer har vi studerat hur ett större företag i finanssektorn pratar om och förhåller sig till mångfald och det lokala inkluderingsarbetet. Syftet med studien är därför att, med utgångspunkt i teoretiska begrepp som mångfald, inkludering, översättning, sensemaking och storytelling, beskriva och förstå förhållandet mellan ideologi (hur mångfaldsarbete presenteras) och praktik (hur mångfaldsarbete bedrivs). Analysen utmynnade i tre teman: Det paralogiska; bygga broar; viskningar. Vår slutsats är att det finns en särkoppling mellan vad man säger och vad man gör. Mångfaldsarbetet redigeras för att passa in i en rådande praktik och att inkluderingsarbetet framförallt har ett betydelsefullt symboliskt värde. När vi vänder blicken bort från talet om till vårt företag vars praktik vi studerat, ser vi en särkoppling mellan vad som sägs och vad som görs.Nyckelord: Inkludering; Hierarkier; Mångfald; Normativ styrning; Sensemaking; Storytelling; Översättning

I uppsatsen har vi studerat arbetsmarknadssatsningen Snabbspår för samhällsvetare ur ett idéreseperspektiv. Med inspiration från Karin Kilhammars avhandling har vi använt Barbara Czarniawska och Bernward Joerges modell för resande idéer som forskningsdesign i uppsatsen. För att studera Snabbspåret som en idéresa intervjuade vi fem tjänstepersoner som varit knutna till arbetet med framtagandet av Snabbspår för samhällsvetare. För att komma åt de bakomliggande tolkningarna av idén har vi använt oss av Anthony Giddens beskrivning av den dubbla hermeneutiken, det vill säga vi har tolkat tjänstepersonernas tolkningar av idén om Snabbspår för samhällsvetare.Som en arbetsmarknadssatsning har Snabbspår för samhällsvetare skapats i samverkan mellan Arbetsförmedlingen, berörda myndigheter och arbetsmarknadens parter. Samverkan utgör kontexten där idéer om Snabbspår som en arbetsmarknadssatsning konkretiserats. Tjänstepersonerna som vi har intervjuat har varit delaktiga i skapandet av denna arbetsmarknadssatsning. Vi har följt Snabbspår-idéns resa från loss-ryckning, från andra kontext, fram till inbäddning i den nya Snabbspårskontexten.Beroende på i vilken fas eller hur länge tjänstepersonerna har arbetat med Snabbspår för samhällsvetare har vi kunnat skapa bättre förståelse kring tjänstepersonernas olika handlingsnät och dess betydelse i utvecklingen av idén om Snabbspår sett utifrån en översättnings- och idéreseteori. Studien visar att tjänstepersonerna gör skillnader i tolkningen om idén om Snabbspår för samhällsvetare och Snabbspår som generell arbetsmarknadssatsning. I tolkningen av deras handlingsnät gör tjänstepersonerna skillnader utifrån vilken fas av idéresan de mest har varit delaktiga i. Snabbspår som idé har översatts och övergången till de olika faserna av idémodellen fortsätter. Vår tolkning av resultatet är att det fortfarande är för tidigt att konstatera om idén om Snabbspår kommer att bli en institution, översättningar sker fortfarande och det i sin tur ger kraft åt fortsatt förändring av idéresan i dess kontext.

Syftet med uppsatsen är att utifrån aktör-nätverksteorin undersöka de aktörer och nätverket som uppstår under den fria leken i förskolan. Studien gäller det samspel och interaktioner som uppträder mellan olika aktörer i den specifika situationen av fri lek, samt de översättningar som uppkommer i relation till barnens lek. Genom observationer och med Aktör-nätverksteorin som metodologi nedtecknas en rik och detaljerad beskrivning av undersökningsområdet för att analysera de olika aktörerna i den dagliga verksamheten samt aktörernas agerande. Resultaten visar de olika mänskliga och icke-mänskliga aktörer som uppstår i barnens lek och som skapar nätverk som förändras i tid och rum. Slutsatsen av denna studie är att i fri lek sker interaktioner mellan aktörer där barnen lär sig mycket av varandra samt att de utvecklar sina kognitiva, sociala och emotionella förmågor i samspel med andra aktörer och tillsammans med stöd av pedagogen.

Juridisk översättning är ett komplicerat område som kräver kunskaper både inom lingvistik och juridik. Detta översättningsområde omfattar olika typer texter, allt från juridiska dokument på nationell nivå till dokument på EU-nivå och dokument som har en global påverkan. Eftersom denna typ av texter, som exempelvis lagar och domslut, har en påverkan på samhällen och människors liv är det viktigt att översättningen blir så lik originalet som möjligt. I denna uppsats diskuteras svenska översättningar av Europadomstolens domslut. De svenska översättningarna jämförs med domsluten på franska, vilket är ett av Europadomstolens två officiella språk. Dessa domslut är vägledande för medlemsländerna i Europarådet och påverkar därför lagar och förhållningssätt i de olika medlemsländerna. Skillnader mellan domsluten på svenska och franska diskuteras liksom de potentiella konsekvenser skillnaderna skulle kunna få.

The number of people that are categorized as being homeless in the Swedish society are increasing. This might be an indication that the methods being used today shows not to be working efficient enough. A group of researchers connected to the University of Lund are now in a process to spread new workingmethods against the problems with homelessness in Sweden. Their goal is to completely erase homelessness as a social problem. This new method of working is distinctively different from the one currently beeing used. The main idea is that a person is to be given a place to live before any other efforts and treatments are being given to them. Because of the differences between the models there is a need of inspiering and committed people with knowledge about issues avolving homeless people and the problems that comes with being homeless. In this essay we have chosen to focus on these inspiering people and what their drive to spread social inventions might evolve in. Often there is a strong case of following the path of the work that has always been used wich is familiar. This often leads to a struggle for the policyentrepreneurs in which they have to persuade the public to try a new solution to the problem. The personal connections an entrepreneur has plays an important part in the process of spreading the word about a new policy. Preservation and a set mind is required of an entrepreneur.

För att främja arkitektonisk mångfald och ekologiskt hållbart byggande bör vi bygg-och inredningsarkitekter värna om kulturvärden och positiva kvaliteter i den redan byggda miljön. Samtidigt behöver vi utvärdera om den existerande arkitekturen uppfyller nuvarande och framtida behov. Om behov av radikal förändring överskrider nyttan att konservativt bevara fastigheter, måste bygg-och inredningsarkitekter nyttja arbetsmetoder som tillåter ursprungliga karaktärsdrag och kulturvärden att leva vidare. Detta i linje med vad som står i plan-och-bygglagen, förespråkas i Riksdagens miljömål och lyfts i arkitekturbranschens pågående diskurs om bevarandet av befintlig arkitektur.  I mitt examensprojekt i inredningsarkitektur analyserar jag den befintliga byggnaden Novum i Flemingsberg, som står inför en radikal förändring där mittskeppet ska rivas och ersättas med en ny gestaltning. Det nya designförslaget anser jag inte i tillräckligt hög utsträckning tar vara på byggnadens arkitektoniska identitet, som är tätt sammankopplat till kontexten. Genom översättning av utvalda designelement ämnar jag skapa en hybridgestaltning, som förmedlar essensen av originalet men med inslag av vår samtid. Ett liberalt bevarande av arkitektur genom dess förnyelse, vars process jag även kallar gestaltningsevolution.