Problemformulering och syfte: Syftet är att analysera skillnader och likheter i hur statliga museer i Sverige arbetar med intern kommunikation före och efter införandet av fria entréer samt att undersöka vilka kommunikativa utmaningar museerna möter som organisationer i den offentliga sektorn.
Huvudresultat: Resultatet visar på att de svenska statliga museerna i studien inte har ändrat sin interna kommunikation i anknytning till införandet av fri entré. Det skulle kunna betyda att museer som organisationer i den offentliga sektorn inte är lika självbestämmande som privatägda organisationer, eftersom de i stor utsträckning styrs av politiska beslut. Detta gör att förändringar inom organisationen inte kan ske i samma omfattning. Ur ett institutionellt perspektiv skulle det kunna innebära att de normer museerna efterlever omedvetet även påverkar hur det kommunikativa arbetet bedrivs. Däremot är strategisk kommunikation institutionaliserat i de samtliga fall som undersöktes.

Idén om Corporate Social Responsibility (CSR) framträdde redan på tidigt 1900-tal och har sedan dess spridits från företagsvärlden till sportvärlden. Den svenska sportrörelsen har länge präglats av en principiell amatörism och har fokus på inneboende värden som gemenskap, integration, fairplay, laganda, rörelse och välbefinnande, varför denna studie vill undersöka vad CSR formas till inom organisationer som redan borde adressera sådana frågor. Följaktligen är syftet med denna studie att utforska hur CSR har tagits emot och översatts i sportorganisationer genom att studera hur CSR har implementerats och utvecklats inom svenska ishockeyklubbar. Fallstudier genomfördes med fyra klubbar i Svenska Hockeyligan (SHL). Resultatet av studien visade att de fyra ishockeyklubbarna hade fokuserat sitt CSR-arbete på ett sätt som kan kopplas till de inneboende värdena. CSR har vidare formats till ett verktyg för idrottssponsring och ett sätt att legitimera samhällsstöd. Följaktligen har studien hjälpt till att fylla det gap som inom forskningen finns inom dels CSR-utveckling och dels CSR i svenskt kontext.

This study is an attempt to shed light on the importance of fiction as a bridge between different cultures and traditions. The objective of this essay is threefold. First it explores the potentiality of fiction as a communication channel between different cultures, societies and social groups. Secondly, it studies the availability of foreign fiction in Swedish language. And thirdly it tries to approach and analyze the structures and mechanisms behind that availability. In order to achieve the goals of the study the author uses a critical realist theoretical framework and combines quantitative and qualitative techniques. Some of the main findings of the study are the domination of Anglo-American fiction and the marginalization of small languages when translating foreign fiction to Swedish.

Dagens modemarknad är präglad av hög omsättning och låga priser vilket möjliggörs genom outsourcing av produktion till lågkostnadsländer, samtidigt som hållbar utveckling får ökat utrymme i samhällsdebatten. Modeföretag ställs därför inför dilemmat att kombinera användningen av denna affärsstrategi, och simultant säkerställa att de ökade krav på ansvarstagande som ställs av samhället uppfylls. SMEs har ett annat utgångsläge för miljöledning i försörjningskedjan, i jämförelse med större verksamheter. Då SMEs har en avgörande roll i modebranschen är det av största vikt att studera deras förutsättningar närmare. Vi ämnar bidra till denna utforskning genom att studera hur miljöledning fungerar på 8848 Altitude. Studiens syfte är att studera hur ett mindre modeföretag som outsourcar sin produktion tolkar och tillämpar miljöledning utifrån ett översättningsteoretiskt perspektiv. Studien har genomförts i form av en kvalitativ fallstudie på 8848 Altitude där semi-strukturerade intervjuer, deltagande observation samt dokumentanalys har varit metoderna för att samla empiriskt material bland företagets medarbetare samt deras konsult inom hållbarhet. Studiens resultat visar att extern legitimitet är den främsta drivkraften för 8848 Altitude som fokuserar på att åtgärda aktuella krav från intressenter. Likt andra SMEs har företaget informell organisation och kommunikation. Ledningen av hållbarhetsarbetet är differentierad i jämförelse med ledning av integrerade frågor. / Program: Textilingenjörsutbildningen

<p>The present text examines the translation of multiethnic youth language in Jonas Hassen Khemiri’s novel Ett öga rött (One Eye Red). Khemiri’s language is analysed, its function described and compared with the German translation of the book using representative text excerpts. Khemiri’s language is shown to deviate considerably from standard language and should be understood functionally as protest language. Most conspicuous is the continuous even word order after adverbial in the prefield instead of an inversion. Also typical is the use of nouns without articles, wrong genders, or ethnolectal lexemes such as flos (money), keff (bad) etc. Idioms are often used in an incorrect form and word formation is idiosyncratic. Khemiri’s language is characterised as a highly stylised, aesthetic artificial language inspired by multiethnic youth language (Rinkeby Swedish). The translation is typified by grammatically ordinary standard language, whose lexis is striking only for its coarse and youth language lexemes. There are no indications to suggest a German ethnolect and/or an artificial language. The target text is more neutral and lacking in humour, resulting in an impoverishment of the original text. The contrast between multiethnic youth language and standard language is also lost. The translation strategy used can best be described as einbürgernd (domesticating), as the linguistic idiosyncrasies for the most part are translated with grammatically correct standard language. The presumed effect on the reader is classed as inappropriate. Parallels between the German and the Swedish language could have been exploited in the translation without running the risk of appearing odd.</p>

The implementation of environmental management systems is a way for the Swedish government to manage the work for sustainable development via central government agencies. Environmental management systems (EMS) were originally developed as a tool for continual improvement of environmental performance in industrial companies, following the circle of “Plan, Do, Check, Act”. The aim of using EMS was to facilitate integration of environmental considerations in all agency activities, both internal and external. The purpose of the thesis is to study translation processes of environmental issues related to the EMS project in central government agencies. In order to study the construction of environmental issues in EMS work in agencies, and the consequences of these constructions in relation to ecological sustainable development, four studies have been conducted; first, a study of documents related to the EMS project; second, a study of the Swedish Road Administration and their work with EMS; third, a study of translations in the network for EMS implementation; and fourth, a focus group study of management groups in five agencies.The analysis shows how the external references have been a central part of the translation processes taking place in the EMS project. This is explained as a result of the use of the international EMS standard, ISO 14001, which has become a frequent reference in the project. The influence of ISO 14001 is explained in the thesis as a consequence of the perceived lack of interest at management and government levels in the implementation of EMS projects in agencies. Related to the common adoption are also the external, certified environmental auditors and consultants auditing the results of the EMS implementation and thereby influencing the translation processes taking place in the project. As a result the activities for sustainable development by state agencies have become an issue for the audit and judgement by private actors.Another consequence is the focus of the measurable and non-conflict environmental aspects matching the EMS rationale. Contested environmental issues however do not match the model and may therefore attain less attention of environmental management. Under the influence of the EMS rationale the translation of ecological sustainable development becomes restricted to environmental issues constructed as EMS issues. Related to this is the learning that remains restricted to the EMS rationale. A vital implication is the need for dialogue on the role of state administration for sustainable development beyond EMS activities.

Abstract Jansson, Kristina, 2006. Saisir l’insaisissable. Les formes et les traductions du discours indirect libre dans des romans suédois et français. Acta Wexionensia nr 86/2006. ISSN: XXXX-XXXX, ISBN: 91-7636-499-2. Written in French. The purpose of this study is to explore the possible forms and translations of free indirect discourse (discours indirect libre) in some French and Swedish novels written between 1880 and 1920. For the study, two corpora containing free indirect discourse (FID) were established: one with Swedish FID from some 40 novels written by August Strindberg, Selma Lagerlöf, Hjalmar Bergman and Hjalmar Söderberg and one with FID from one novel each by Émile Zola and Guy de Maupassant, and two by Anatole France. These two corpora were compared in order to examine the influence of grammar, translational norms and individual translators on the final result. Another purpose was to compare the forms of FID in French and Swedish since they differ somewhat. The biggest difference seems to be that Swedish has a greater aptitude for mixing elements from several levels of narration. The study itself is divided in two parts. The first one explores the individual characteristics that create FID, their forms and their translation. There seems to be no syntactical difference in the treatment of personal pronouns, the alterations seem to be the result of a change made by the translators. The treatment of verb tenses and adverbials differs somewhat. One of the characteristics of FID is that it combines deictic adverbials focalised through the characters with verb tenses focalised through the narrator. French adverbials, above all deictic time adverbials, are restricted in that they cannot occur juxtaposed to all verb tenses, whereas Swedish is free to do so to a higher extent, a difference that influences the translation. Verb tenses are also a problem in that the French language has two, passé simple and imparfait, the former rare in FID, where Swedish only has preteritum. Other characteristics of FID, such as repetitions, hesitations, the use of proper names etc. cause fewer problems in translation. The second part of the analysis handles the destiny of all of FID in translation. 91% of the French FID remain in the Swedish translations, whereas 82% remain in the French translations, numbers that show that there is a difference between the languages. This final part also analyses the reasons behind the transformation of FID into other forms of speech rendering in translation, including the translator’s influence over transformations that can be compared to that of the narrator over speech rendering.

Landstingsservice, fastighetsförvaltare inom Landstinget i Uppsala län, genomför i samverkan med flera intressenter och experter ett projekt där målet är att ta fram ett gestaltningsprogram för Akademiska sjukhuset. Sjukhuset står inför mångåriga ombyggnationer och för att stärka områdets kvaliteter ur flera aspekter anser man att ett övergripande gestaltningsprogram är ett måste. Vårt syfte har varit att studera detta samverkansprojekt och analysera hur planer och processer kan översättas till praxis. Studien har genomförts genom intervjuer med personer inom, eller i relation till, projektet. Dessa intervjuer har varit explorativa och kartläggande, där vi arbetat utifrån tre teman: det första handlar om projektets förutsättningar och bakgrund, det andra handlar omframtagandet av gestaltningsprogrammet och hur det färdiga programmet ser ut, medan det sista temat redogör för hur programmet är tänkt att omsättas och översättas in i verksamheten. Med stöd av teorier om organisationsutveckling, reformering och översättning försöker vi sedan se hur detta samverkansprojekt och gestaltningsprogram har förändrat och kan komma att förändra hur Landstingsservice arbetar. Resultatet visar vilka åtgärder man genomför för att gestaltningsprogrammet ska bli verklighet, bland annat i form av utbildningar för interna och externa projektledare, upphandlandet av en gestaltningsansvarig för hela landstinget och att programmet görs till ett styrande dokument - till vilket det hänvisas i alla andra styrande dokument och i landstingets projekthandbok. Vidare visar resultatet att själva processen med att samverka kring ett gestaltningsprogram varit lika viktig som programmet i sig. Här har det skett utbyte av erfarenheter och kunskaper, och här har förankring skett på högre nivå inom flera av de samverkande organisationerna. Det har också borgat för en fortsatt samverkan, inte minst mellan Landstinget i Uppsala län och Uppsala kommun. Sammantaget tyder detta på att organisationen genom samverkansprojektet och gestaltningsprogrammet påbörjat en reformering, vilken redan nu resulterat i att gestaltning blivit en viktigare del i arbetet.

In today's social work there is an ambition to work evidence-based in order to improve quality and competency in business. This study is made in a disability administration which has introduced a common approach towards users for all employees. The approach is called low arousal approach. The purpose of the study is to investigate how a method takes hold and implements within an organization. The empirical data is analyzed by theories of professionalization, idea dissemination and translation. The results demonstrate that the studied administration is influenced by the outside world’s quest for evidence-based work and professionalization in care and welfare sector. It also shows how a method changes when it enters a new context and the consequences the implementation has in the studied administration.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur två företag inom energibranschen arbetar och kommunicerar Corporate Social Responsibility (CSR) internt. Vi har i vår studie undersökt, genom dels intervjuer och dels annat material, hur två kommunalt ägda energiföretag arbetar med CSR, samt undersökt varför de arbetar som de gör. Vidare undersöks hur dessa företag kommunicerar CSR inom företaget och om det finns några skillnader och likheter i sättet att arbeta med CSR-frågor. Tidigare forskning indikerar att arbetet med CSR ser likartat ut för företag inom samma bransch. Vårt resultat pekar dock på att så inte alltid är fallet. Anledningarna till att det kan se olika ut är flera. Dels att företagen bedömer arbetet med CSR på olika sätt, att de har olika intressenter som de anser har mer eller mindre inflytande och att de kommunicerar CSR på olika sätt. Då denna uppsats endast undersöker hur två kommunalt ägda företag arbetar med CSR kan det vara intressant för framtida studier att undersöka två privata företag alternativt ett kommunalt och ett privat företag inom samma bransch och jämföra om det finns skillnader och likheter i deras sätt att ta och arbeta med socialt ansvar.