Denna uppsats försöker besvara frågan om spanskans syntax efterlämnar spår i texter som översätts till svenska. Undersökningens hypoteser är två: dels att det finns syntaktiska skillnader mellan spanska och svenska, dels att en svensk text översatt från spanska kommer att skilja sig från en svensk originaltext, på grund av påverkan från spanskan. Analysmaterialet är hämtat ur en spansk roman och dess översättning, samt ur en svensk roman som används som jämförelsematerial. Hypoteserna prövas främst genom en metod som bygger på att meningar indelas i kärnsatser. Därefter klassificeras dessa som tillhörande en av sex satsgrader. Genom att studera skillnader i användningsfrekvens för olika satsgrader kan skillnader mellan texterna påvisas. Resultatet visar att vissa satsgrader är betydligt vanligare i den översatta texten än i det svenska originalet. För andra satsgrader syntes inte samma tydliga skillnad. Slutsatsen blir att vissa språkliga konstruktioner tycks överföras och att spanskans syntax lämnar spår i svenska översättningar

This essay deals with the translation and analysis of a text on human rights. The analysis focuses on terminology, figures of speech, idiomatic expressions and oblique translation (modulation). The core of the essay concerns terminology and metaphors (or figures of speech), with the last two parts complementing the first two. For the terminology part Victor H Condé (1999) is the main source, when dealing with figures of speech both George Lakoff & Mark Johnson (1980) as well as Christine Alm-Arvius (2003) are the sources used. In the third part the theoretical source is Rune Ingo (1991), and in the last part Vinay & Darbelney’s (Munday 2003) ideas on modulation are discussed. The source text was rich in metaphors. For this reason it proved very interesting and illuminating to discover how many metaphors that we (or at least the translator) may be unaware of that we use every day. In the text there were both easy-to-spot metaphors, for example half-digested medieval ideas, as well as the ones that are more hard to find, for example on what foundations do rights rest. It was the terminology that posed the biggest challenge during the translation process. However, several of the terms are used in almost the same form and manner in the two languages, two examples are policy (policy) and regime (regim). The challenge here was if a term was used in the same manner in English as in Swedish and in such cases the Swedish Parliament’s website www.riksdagen.se was very useful. Another challenge has been idioms and expressions since it was sometimes hard to find good translations for them and many times the whole context was the key to finding out the author’s intent. An example of this is keep both feet firmly planted on the ground which was translated into som försöker vara så verklighetsknutet som möjligt. Keywords: translation, human rights, figures of speech, terminology, modulation

Syftet med denna uppsats är att studera vilken förändring det innebär att barnkonventionen gått från ratificerad till lag för socialtjänsten ur ett organisatoriskt perspektiv. Denna förändring studeras utifrån från två riktningar, dels ur ett top- down perspektiv där barnkonventionen som idé färdas från nationell nivå ner till socialtjänsten samt ur ett bottom- up perspektiv då socialtjänsten genom översättning tolkar idén. Uppsatsen använder sig av kvalitativ innehållsanalys och semistrukturerade intervjuer samt utgår ifrån idémodellen som metodologiska ansats för att illustrera hur en idé översätts och tolkas samt anpassas till praktik. Genom att nyttja teoretiska begrepp från både implementerings- och översättningsforskning medför det att förändringen studeras på en mikronivå där tjänstepersoner inom socialtjänsten hamnar i fokus. Det framgår att förståelsen av förändringen är starkt kopplad till hur barnkonventionen som idé konceptualiseras och att idéresan avseende att barnkonventionen gått från ratificerad till lag medför en skillnad i hur barnets ställning konceptualiseras. / The purpose of this thesis is to study what change the implementation of the Convention on the Rights of the Child as Swedish law entails for the social services from an organizational perspective. This change is studied from two directions, a top- down perspective and a bottom- up perspective. The top-down perspective describes the Convention on the Rights of the Child as an idea that travels from a national level down to the social services and the bottom- up perspective describes the translation process when the social services interpret the Convention on the Rights of the Child. The thesis uses qualitative content analysis, semi structured interviews and takes inspiration from the idea model as its methodological approach to illustrate how an idea is translated, interpreted and adjusted to fit practice. By applying theoretical approaches from both implementation theory and translation theory change is examined on a micro level with focus on the official workers within the social services. It can be concluded that the understanding of change is strongly correlated with how the Convention on the Rights of the Child as an idea is conceptualized. This though, the travel of ideas regarding the Convention on the Rights of the Child going from ratified to becoming Swedish law, results in a change of how the position of the child is understood.

The aim of this study is to investigate how the onboarding process in a municipality in Sweden is designed in relation to the present and future challenges with competence provision in the country and how that process in turn is adapted within two different functions within the municipality. In order to achieve the aim, a theoretical framework consisting of theories about onboarding and concepts within translation, along with former research was used in order to receive a greater understanding. Onboarding documents and four semi-structured interviews have been collected and carried out in order to acquire the necessary material, which in turn has been analyzed by using a thematic analysis approach. The material was analyzed based on two different themes, from which two different conclusions could be drawn. Firstly, there exists an onboarding process within the municipality which seems to follow a model that is considered successful in the introduction of new employees and that should contribute to a lower turnover rate. Secondly, there is evidence of how the investigated functions within the municipality have adapted their onboarding-processes in relation to their circumstances.

Syftet med denna uppsats är att beskriva vilka strategier översättaren Carl G. Martinsson använt sig av vid översättningen av kulturspecifika fenomen (Extralinguistic Cultural References, ECR) från persiska till svenska i novellsamlingen Getingboet och nitton andra noveller från Iran (Martinsson, 1983), samt redogöra för huruvida Martinssons översättningar varit källspråksorienterade eller målspråksorienterade. Klassificeringen av översättningsstrategier har baserats på Jan Pedersens modell (2007). Analysen visar att strategierna bevarande och generalisering använts i en majoritet av fallen, och att de kulturspecifika fenomenen varken översatts särskilt källspråks- eller målspråksorienterat. / The aim of this thesis is to describe the strategies used by the translator Carl G. Martinsson when translating Extralinguistic Cultural References (ECRs) from Persian to Swedish in the short story collection Getingboet och nitton andra noveller från Iran (Martinsson, 1983), as well as to present whether Martinsson’s translations are source language oriented or target language oriented. The classification of the translation strategies is based on Jan Pedersen’s model (2007). The analysis shows that the strategies retention and generalization were employed for a majority of the cases, and that the translation of the ECRs was neither source language oriented nor target language oriented.

I den här uppsatsen studeras begripligheten i svenska översättningar av en av EU-kommissionens texttyper som kallas grönböcker. Begripligheten sätts i relation till EU-kommissionens riktlinjer för översättning. Analysmetoden är textanalys. Resultatet visar att det finns brister i begripligheten, både på makronivå och mikronivå.

No description available.

Jag skriver oftast musik på engelska men har länge önskat utveckla mitt låtskrivande på svenska. Denna önskan har tidigare inte fått plats i mitt konstnärskap främst på grund av att mina låtidéer alltid föds på engelska. Syftet med min uppsats är att undersöka skillnaderna i resultat och arbetsprocess i att skriva en låt på svenska istället för att skriva en låt på engelska genom att översätta tre redan existerande engelska låttexter till svenska. Under skrivprocessen försökte jag hitta lust och inspiration till arbetet för att hålla kreativiteten igång och undvika att ta avstånd från uppgiften på grund av känslan av tvång. Vid inspelningsprocessen försökte jag i möjligaste mån imitera vokalfraseringen på den engelska texten samtidigt som svenskan inte fick låta onaturlig eller krystad. Därefter lät jag en lyssnargrupp bestående av fem informanter läsa och lyssna igenom låttexterna till en demoproduktionsbakgrund och samla in deras tankar, reflektioner och åsikter kring dessa låtar. Resultatet bestod av tre låtar på två olika språk. Lyssnargruppens åsikter varierade men en kunde dra flera lärdomar om att skriva på svenska istället för engelska via deras kommentarer, mina reflektioner och litteratur från bland annat Hillered (2009) och Lilliestam (2010). Diskussion och reflektion består bland annat av vokalfraseringens betydande roll i en låts text, konsekvenserna av att skriva och lyssna på en text skriven på sitt förstaspråk, hur olika perspektiv och pronomen påverkar en låttext, samt hur direkta raka texter kan skapa starkare associationer hos en människa än öppna abstrakta sådana.

<p>The purpose of this essay is to study how the major syntactic structure is affected when a literary text is translated from English into Swedish. That is, to study what operations take place and the frequency of the different operations in a translation. The purpose is also to see how much the freedom of translation varies between different translators.</p>

<p>Sångtexter motsvarande 352 skivspår insjungna av den svenske sångaren och låtskrivaren Alf Robertson studeras med tonvikt på de 72 egna originaltexterna och 152 egna översättningarna av som regel amerikanska originaltexter. Robertson kännetecknas som en sångare vars repertoar domineras av översatta texter framförda av honom själv som om det var hans egna. De översatta texterna analyseras utifrån hur konflikter mellan originaltexternas innehåll och den egna artistpersonans konstruktion hanterats. Ett antal återkommande teman i Robertsons texter beskrivs och exemplifieras via närläsning av utvalda texter. Sångtexternas subjekt analyseras och kvantifieras bl a utifrån om textjaget är könsfixerat eller ej. Två olika översättningar av samma originaltext analyseras kvantitativt med avseende på hur väl de följer originalet.</p>