The aim of this thesis is to look for signs of students’ understanding of algebra by studying how they make the transition from arithmetic to algebra. Students in an Upper Secondary class on the Natural Science program and Science and Technology program were given a questionnaire with a number of algebraic problems of different levels of difficulty. Especially important for the study was that students leave comments and explanations of how they solved the problems. According to earlier research, transitions are the most critical steps in problem solving. The Algebraic Cycle is a theoretical tool that can be used to make different phases in problem solving visible. To formulate and communicate how the solution was made may lead to students becoming more aware of their thought processes. This may contribute to students gaining more understanding of the different phases involved in mathematical problem solving, and to students becoming more successful in mathematics in general.The study showed that the students could solve mathematical problems correctly, but that they in just over 50% of the cases, did not give any explanations to their solutions. / Uppsatsens syfte är att söka indikationer på elevers förståelse i algebra genom att studera hur de gör övergången från aritmetik till algebra. Elever i en gymnasieklass, på naturvetenskapliga och tekniska programmen, fick en enkät med ett antal algebraiska uppgifter av skiftande karaktär och svårighetsgrad. Speciellt viktigt för studien var elevernas kommentarer och förklaringar till hur de löst dessa uppgifter. Enligt tidigare forskning är övergångarna mellan olika faser i problemlösning de mest kritiska stegen. Den algebraiska cykeln är ett teoretiskt verktyg som kan användas för att synliggöra de olika faserna vid lösandet av algebraiska problem. Att formulera och kommunicera hur lösningen går till, kan leda till att eleven blir medveten om sina egna tankegångar. Detta kan bidra till att elever får mer förståelse för olika moment som ingår i lösandet av matematiska uppgifter och bidra till att de blir mer framgångsrika i ämnet matematik. Studien visade att eleverna kunde lösa matematiska uppgifter korrekt, men att eleverna i drygt 50% av fallen inte lämnade någon förklarande text till sina lösningar.

Att läsa Edith Södergrans dikter kan vara en nästintill fysisk upplevelse, och om Södergrans dikter skulle tolkas som rum, hur skulle då de rummen vara utformade? Syftet med detta projekt har varit att undersöka vilka rum och rumsupplevelser som kan genereras ur utvalda dikter skrivna av Södergran. Baserat på en subjektiv undersökning diskuterar projektet diktjag i relation till form, där diktjagets känsloläge översätts till rumsliga upplevelser och kvalitéer. För att kunna strukturera översättningen av litteratur till arkitektur influeras projektet av en litteraturvetenskaplig, hermeneutisk teori om tematisk analys. En stor del av projektet består av formsökning, genom orientering i formspråk och tolkning av ord till form. Projektet har utvecklats till en sekvens av rum som tolkas som en tunnelbanestation. Då rum och form ska vara i fokus har programmet använts som en fond för projektet, för att få fram och förstärka rumsliga kvalitéer.

Översättningsforskning är ett relativt nytt forskningsområde (Stålhammar 2015:7–8). Amerikanska sitcomsserier är ett vanligt förekommande audiovisuellt medium i det svenska samhället. Till sitcomsserierna följer därmed undertextöversättning för att innehållet ska vara tillgängligt för den svenska publiken. Genom en kvalitativ undersökning kan vi urskilja de problem som kan uppstå vid översättning och vilka strategier som används för att genomföra översättningen. Materialet som används i den här uppsatsen består av tre olika sitcomsserier – How I Met Your Mother, Vänner (Friends) och Skål (Cheers) – och analysen utgår från fem godtyckligt valda avsnitt från varje serie. Resultatet visar exempel ur serierna där översättningsproblem förekommer. Vi har kategoriserat översättningsproblemen i åtta kategorier. I resultatet redovisas även olika översättningsstrategier som använts för att kringgå överssättningsproblemen. Slutsatsen är att alla tre serier innehåller Jan Pedersens översättningsstrategier (2007:127) och Rune Ingos tre kategorier av textkomprimering (Ingo 2007:284–294). Slutsatsen är även att det finns överssättningsproblem som kan lösas med strategierna men även några problem där semantik, struktur, stilistik eller innehåll försvinner i översättningen.

The present text examines the translation of multiethnic youth language in Jonas Hassen Khemiri’s novel Ett öga rött (One Eye Red). Khemiri’s language is analysed, its function described and compared with the German translation of the book using representative text excerpts. Khemiri’s language is shown to deviate considerably from standard language and should be understood functionally as protest language. Most conspicuous is the continuous even word order after adverbial in the prefield instead of an inversion. Also typical is the use of nouns without articles, wrong genders, or ethnolectal lexemes such as flos (money), keff (bad) etc. Idioms are often used in an incorrect form and word formation is idiosyncratic. Khemiri’s language is characterised as a highly stylised, aesthetic artificial language inspired by multiethnic youth language (Rinkeby Swedish). The translation is typified by grammatically ordinary standard language, whose lexis is striking only for its coarse and youth language lexemes. There are no indications to suggest a German ethnolect and/or an artificial language. The target text is more neutral and lacking in humour, resulting in an impoverishment of the original text. The contrast between multiethnic youth language and standard language is also lost. The translation strategy used can best be described as einbürgernd (domesticating), as the linguistic idiosyncrasies for the most part are translated with grammatically correct standard language. The presumed effect on the reader is classed as inappropriate. Parallels between the German and the Swedish language could have been exploited in the translation without running the risk of appearing odd.

No description available.

Föreliggande studie undersöker frilansöversättares uppfattning om sin egen professionella status i förhållande till uppdragsförmedlande språkföretag i Sverige. Genom en enkätstudie inspirerad av Dam & Zethsens undersökningar, i kombination med en analys av offentligt publicerade texter från ett antal större svenska språkföretag, ämnar studien få en inblick i hur frilansöversättare upplever sin egen status, samt vilka krav som företagen ställer på översättarna. I förlängningen undersöks även graden av professionalisering som översättaryrket genomgått i Sverige. Resultaten visar att översättarna med få undantag uppfattar sin status som relativt låg, och att språkföretagen överlag ställer upp få formella, offentliga krav på sina översättare utöver yrkeserfarenhet av översättning och punktlighet. Översättaryrkets grad av professionalisering i Sverige bedöms därutöver som låg. / The present study examines how freelance translators view their own professional prestige relative to intermediary language service providers in Sweden. By utilizing a survey inspired by the studies of Dam & Zethsen, in combination with an analysis of publically published texts from a number of big Swedish language service providers, this study aims to get an insight in the freelance translators’ own perception of their prestige and in the demands of the language service providers. The study also explores to what extent the translation profession is professionalized in Sweden. The results show that freelance translators, with few exceptions, think of their status as middle to low. At the same time, the language service providers seem to have very few formal demands of their translators, with work experience and punctuality appearing to be the two main requirements to translate for them. Moreover, it seems that the translator profession in Sweden has undergone only a relatively low level of professionalization.

No description available.

Bakgrund: Många länder i världen kan betraktas som mångkulturella vilket leder till att många olika språk möts inom vården och behovet av tolkar ökar. Att ha en tredje part i ett samtal kan eventuellt leda till komplikationer såsom missförstånd. Syfte: Syftet med denna studie är att studera uppfattningar och erfarenheter av kommunikation genom anställd tolk och möjliga konsekvenser för vården. Metod: Litteraturstudie baserad på fem kvantitativa och åtta kvalitativa originalartiklar från databaserna PubMed och Cinahl. Resultat: Det framkommer tydligt att det finns mycket att förbättra när det kommer till att kommunicera med hjälp av tolk. Både patienter och vårdpersonal uttrycker ett tydligt missnöje och beskriver negativa erfarenheter med de anställda tolkar de varit i kontakt med. De negativa erfarenheter som uttrycks starkast är bland annat tolkars bristande kunskaper inom språk och medicinsk terminologi, samt vårdtagares bristande förtroende för de tolkar de varit i kontakt med. Slutsats: Användandet av tolk inom vården gör relationen mellan vårdtagare och vårdpersonal mer komplicerad. Allt som sägs måste gå igenom en tredje part och för att detta ska fungera krävs ett bra samarbete mellan vårdpersonal, vårdtagare och tolk. Svårigheter som uppstår är misstro mot tolken angående översättning, kompetens och tystnadsplikt, vilket leder till att vårdtagaren undanhåller information. Även missförstånd och felöversättningar uppstår som får konsekvenser för både patient och vårdpersonal. För att vårdtagaren skall kunna få en god vård krävs det en ökning av auktoriserade och kompetenta tolkar. / Background: Many countries around the world are today multi-cultural which means that many different languages are being used in health care. This leads to an increased need for interpreters. The use of a third party in a conversation may lead to complications such as misunderstanding. Objective: The objective of this study is to examine experiences and perceptions of communicating through an interpreter and possible consequences for the health care. Method: Literature study based on five quantitative and eight qualitative original articles from the databases PubMed and Cinahl.   Results: The results reveal that there clearly is a lot to improve regarding communication through an interpreter. Both many patients and providers express dissatisfaction and negative experiences with the interpreters they have been in contact with. The negative experiences which are most common and expressed the strongest include interpreters lack of knowledge in language and medical terminology, as well as lack of trust in the interpreters they have met. Conclusion: The use of interpreters in health care makes the relation between patient and provider complicated. Everything wanted to be said needs to go through a third party and for this to work properly everyone included need to cooperate. Difficulties that may appear if the three parties cooperate poorly includes misunderstandings and misinterpretation, but also lack of trust towards the interpreter regarding translating correctly, competence and confidentiality. Because of all this the patient may withhold important information from the provider which affects the healthcare provided. For the patient to be able to receive good and reliable healthcare more authorised and competent interpreters are needed.

Syftet med denna uppsats är att översätta och lokalisera samt utvärdera en chatt från svenska till engelska. Chatten utgör en social konversationsmodul, med en virtuell agent i ett matematiklärspel. Chatten är implementerad med AIML, som representerar indata- och utdatayttranden med mönster, bestående av ord, fraser eller meningar. Översättningen innebar att översätta dessa mönster i en ordlista. Denna användes sedan för att generera en ny AIML-representation på målspråket, det vill säga engelska. Utvärderingen skedde på 21 elever på Engelska skolan och bestod bland annat av en analys av chattloggarna. Det som framkom i utvärderingen var att agenten behöver tolka användarens yttranden korrekt i större grad än vad den gör nu, då agenten gjorde många fel och upprepade sig mycket. Det största problemet låg dock antagligen i själva kodningen, då det uppstått problem med att generera den engelska AIML-representationen från ordlistan. Därför rekommenderas det för framtida översättningar av liknande typ att översättningen sker direkt i AIML-filen, eller med mer kontrollerade metoder för generering eller verktyg.

Denna uppsats undersöker vilka strategier som använts för att översätta personnamn från fornisländska till nusvenska i fem översättningar av Njals saga. Syftet är att utreda om det finns någon systematik i hur isländska språkelement behandlas när de saknas i svenskan (till exempel diftonger): behålls den isländska formen eller ersätts den med språkelementet som det utvecklats i svenska? Vidare undersöks översättarnas eventuella principer kring namn och namnelement som finns i nusvenska. Personnamnen i översättningarna jämförts med personnamnen i Íslenzk fornrit. Alla personnamn förekommer inte i alla översättningar. Resultatet visar att de två huvudsakliga strategierna är att å ena sidan översätta namnen i enlighet med svenskans språkutveckling och å andra sidan hålla namnen så nära den isländska formen som möjligt. Översättarna kombinerar vanligen dessa två men är oftast konsekventa i hur en enskild språkföreteelse behandlas. När en nusvensk namnform existerar väljer översättarna ibland att frångå sin huvudsakliga strategi.