In this essay, I will treat the view of learning and musicianship among educated and uneducated musicians in improvised music. The survey is based on six different interviews with musicians in improvised music. In my inquiry, I have found that there are some differences between the two groups in their view of the subject.

Syftet med undersökningen är att ta reda på om det finns ett samband mellan KASAM och motivation till att öva på sitt instrument, hos gymnasieungdomar i årskurs tre, två klasser, på estetiska programmet. Undersökningen är en kvantitativ enkätstudie med 29 gymnasieelever på en skola i en mellansvensk stad, med bortfall noll. Aaron Antonovskys livsfrågeformulär (KASAM 13) användes för att mäta gymnasieelevernas grad av KASAM, enkäten kompletterades med en egen fråga (benämnd Egen) gällande informanternas motivation till att öva på sitt instrument. De undersökta elevernas motivation till övning (EgenO) hade ett medelvärde på 3.79 varav 7 var det högsta värdet för maximal motivation till övning, vilket kan anses vara varken högt eller lågt. För att sammanfatta resultatet kring korrelationen mellan KASAM i förhållandet till motivation att öva på sitt instrument kan det konstateras att studien visar att informanterna har en relativt låg känsla av meningsfullhet i det de gör. Gällande begriplighet visar utfallet att 90 % av informanterna upplever låg känsla av begriplighet, vilket troligtvis leder till att drivkraften att öva minskar. Det skulle kunna bero på att motivation saknas att göra sådant de inte begriper. När det gäller hanterbarhet har ca 53 % av eleverna optimala värden (15-16). Utifrån utfallet gällande upplevd hanterbarhet kan antas att upplevd hälsa inom en majoritet av informanterna är god. Det finns inga signifikanta skillnader mellan könen i utfallet av någon av de 13 delfrågorna i KASAM13-enkäten. Även i tidigare forskning har könstillhörighet inte funnits ha någon signifikant betydelse. När det kommer till kön kopplat med meningsfullhet, begriplighet och hanterbarhet visas att kvinnorna i denna studie visar på sämre grad av meningsfullhet. Det finns också svag tendens till att kvinnorna i högre utsträckning än männen är skeptiska till begriplighet i sina liv, även när det gäller hanterbarhet. / The purpose of this study is to examine if there is a correlation between sense of coherence (SOC) and motivation in practicing musical instruments. The study is based on a survey with students in upper secondary school within the art program. Research questions was; is there a correlation between the motivation to practice and SOC and if there are any differences in SOC concerning gender based on comprehensibility, manageability and meaningfulness. A quantitative study was made through a questionnaire with 29 participants from a secondary upper school in a midsize town in Sweden. The questionnaire made by Aaron Antonovsky was used (SOC13) and two questions were added; the degree of motivation to practice a musical instrument and what gender the participants belonged to. To conclude the result, a correlation between sense of coherence and motivation to practice musical instrument was found. However, the result shows that students have a low degree of comprehensibility and manageability but higher degree of meaningfulness. No significant differences are found between genders, which are in line with previous research.

Syftet med studien är att undersöka musiklärares syn på och hantering av elevers övning. Data har samlats in genom intervjuer med fyra instrumentalpedagoger som arbetar på kulturskola/gymnasiet/folkhögskola eller musikhögskola. Två av informanterna arbetar i huvudsak inom den klassiska genren och två arbetar inom både den klassiska och afro-genren. Intervjuformen var kvalitativ med en övergripande huvudfråga och sedan öppna följdfrågor. Analysen av data är gjord utifrån ett designteoretiskt perspektiv. Resultatet visar att alla informanter använder flera resurser parallellt för att skapa förutsättningar för att elever ska lära sig öva. Hur balansen mellan resurserna ser ut varierar både beroende på vilken arbetsplats informanterna befinner sig på samt i vilken ålder eleverna är. Resultatet visar även att informanterna ser spelandet på instrumentet som ett hantverk och att övning krävs för att bli bättre på hantverket. I diskussionen jämförs lärarnas önskemål med utbildningarnas krav och riktlinjer samt elevernas sociala omgivning. Diskussionen belyser även övning i relation till design och multimodala resurser. / The purpose of this study is to examine music teachers’ views of and management of pupils’ exercise. Data were collected through interviews with four instrumental teachers working in arts school/high school/college or university. Two of the informants work mainly in the classical genre and two in both the classical genre and the Afro-genre. The interview method was qualitative, with an overall main question and then with open follow-up questions. The analysis of the data was performed from a perspective of design theory. The result shows that the respondents use multiple resources simultaneously to create the conditions for the students to learn how to practice. How the balance between resources looks vary both depending on the workplace of the informants and the age of the pupils. The result also shows that the informants see the playing of an instrument as a craft and that practice is necessary to becoming better at the craft. The discussion compares teachers’ preferences with the educational program requirements and guidelines as well as the pupils’ social environment. The discussion furthermore highlights exercise in relation to the design and multimodal resources.

I detta självständiga arbete beskrivs och utforskas lärandet av ett solo av jazzbasisten Niels-Henning Ørsted Pedersen. Solot är på låten Stella by Starlight från Art of the Duo-skivan med Philip Catherine från 1993. Syftet med arbetet är att undersöka hur den egna lärprocessen designas vid instudering av detta solo. Studien baseras på observationer av mig själv i form av loggbok och videoinspelningar som gjordes under totalt 20 övningstillfällen under hösten 2014. Arbetet utgår ifrån ett multimodalt designteoretiskt perspektiv. I resultatet visas hur jag använder mig av olika semiotiska resurser i lärandet av solot: olika kroppsliga resurser i form av röst och rörelser, betänketid och nedbrytning, basens strängar, kombinationer av olika resurser, men även tekniska resurser i form av olika musik-appar. Slutligen diskuteras, i relation till det designteoretiska perspektivet och tidigare forskning, de förutsättningar som skapades för lärandet av solot samt de övningsstrategier som användes. / In this independent project my learning process of a solo by the jazz bass player Niels-Henning Ørsted Pedersen is described and explored. The solo is from the song Stella by Starlight from the Art of the Duo album with Philip Catherine from 1993. The purpose is to explore how my own learning process is designed when studying this solo. It is based on observations of myself in the form of a logbook and video recordings of 20 practicing sessions in the fall of 2014. The starting point is a multimodal and design theoretical perspective. The result show how I use different resources when learning this solo: Different bodily resources in terms of voice and movements, consideration and decomposition, the other strings of the bass, combinations of different resources, but also technical resources in terms of music apps. Finally I discuss, in relation to the design theoretical perspective and earlier research, the conditions for learning the solo, and the strategies of exercises.

In this essay, I will treat the view of learning and musicianship among educated and uneducated musicians in improvised music. The survey is based on six different interviews with musicians in improvised music. In my inquiry, I have found that there are some differences between the two groups in their view of the subject.

Syftet med studien är att utforska hur några utvalda tillvägagångssätt för lärande, förmedlade av ledande slagverkare och slagverkslärare, används av och fungerar för en lärarstudents instudering av ett musikverk. Dessa tre tillvägagångssätt användes för att studera in Concerto for marimba and strings av Emanuel Sejourné.  Ljudinspelningar och loggbok låg till grund för analysen om vad som fungerade bra för mig i min egen övning och hur jag upplevde de olika metoderna under pågående övning. I resultatet framkommer att framförallt trivselfaktorn är en bidragande orsak till ett lyckat övande. Andra viktiga faktorer som redovisas är vikten av att ha kontroll på musiken innan jag som musikutövare börjar öva samt vikten av att öva som en konsert i förebyggande syfte. Avslutningsvis diskuteras arbetets resultat i relation till den presenterade litteraturen och tidigare forskningen inom området. / The aim of this study is to explore how some selected approaches of learning, mediated by leading percussionist and percussion teachers, is used by and works for one students rehearsal of a musical work. These three approaches were used when practicing the Concerto for Marimba and Strings of Emanuel Sejourné. Audio recordings and log book was the basis for the analysis of what worked well for me in my own practice and how I experienced the different methods during exercise. The result shows that above all enjoyment factor is a contributor to a successful practicing. Other important factors reported are the importance of knowledge and the music before you start to practice and the importance of preventively practicing as a real concert. At the end, the results of the study is discussed in relation to the presented literature and previous research in the subject.

Studiens syfte är att belysa några yrkesverksamma elbasisters syn på egen utveckling och dess samband med övning. Som metod har halvstrukturerade intervjuer använts. Informanterna utgörs av tre yrkesverksamma elbasister som berättar om sin syn på övning och utveckling samt vad de anser vara viktigt för att utvecklas som elbasist. Den teoretiska utgångspunkten för denna studie är ett hermeneutiskt perspektiv då målet är att göra en djupare analys och tolkning av de intervjuades livsvärld. Resultatet visar att informanterna tycker att viktiga byggstenar i utvecklingen är att spela tillsammans med andra och lyssna på musik. De beskriver också sin syn på övning, tonbildning och sound samt sina upplevelser av att spela musik. Förhoppningen är att studien ska kunna bidra till mer instrumentspecifik forskning om övning samt inspirera utövare till att diskutera och dela med sig av sina varierade erfarenheter av övning. / The study aims to highlight some professional bass players approach to self-development and its connection with the exercise. The method that has been used is semi-structured interviews. The informants consist of three professional bass players who tell us about their views on practicing and development and what they consider to be important to develop as a bass player. The theoretical basis for this study is a hermeneutic perspective when the goal is to do a deeper analysis and interpretation of the interviewed life-world. The result shows that the interviewees think that the important building blocks in the development are to play with others and listen to music. They also describe their view of exercise, voice production and sound as well as their experiences of playing music. It is hoped that the study will contribute to more instrument-specific research on exercise and inspire practitioners to discuss and share their varied experiences of exercise.

Syftet med denna studie är att utifrån ett sociokulturellt perspektiv, få en överblick, samt större förståelse för min egen lärandeprocess i a prima vista-spel. I bakgrundskapitlet beskrivs några metoder och strategier för att utveckla a vista-spel, samt tankesätt kring a vista-spel i dagens musiksamhälle. För att observera min övning i a vista-spel, användes videoinspelningar, loggbok samt självobservation. I övningen användes pedagogiska a vista-träningsböcker samt visböcker, med blandad repertoar. Resultatet visade att användning av redskap såsom; metronom, träningsböcker, kropp, samt noter ledde övningen framåt. God kroppshållning och teknik visade sig också vara avgörande för ett mer säkert a vista-spel. I diskussionsdelen jämförs temaresultat, metronom, material, kroppshållning, omtagningar samt noter med tidigare forskning och litteratur. / The purpose of this study is to observe and understand my learning process in sight-reading from a socio-cultural perspective. The second chapter is about the methods and strategies which can improve sight-reading and about the thoughts of sight-reading by musicians of today. Video recordings and a logbook were used to observe my practice in sight-reading. In this practice pedagogic sight-reading materials and songbooks with a wide repertoire also were used. The result showed that the use of tools like; metronome, work of material, the body, and notes of music improved my practice. For a good result a good posture and technique also proved to be important. In the last chapter my theme results, metronome, material, posture, retakes and notes of music were compared with previous research and literature.

Självstudien har som syfte att skapa en fördjupad förståelse av vad det innebär att öva etyder. Utgångspunkten är tre etyder för cello som övas vid tio tillfällen var. Dessa övningstillfällen har dokumenterats med videoobservation och loggboksskrivande som metoder. Studien har ett fenomenologiskt perspektiv som utgångspunkt och i arbetet belyses även relevant litteratur och forskning inom området övning. Resultatet av studien beskrivs i olika teman utifrån de mönster som synliggjorts i loggbok och videoupptagningar. Temana handlar om delar och helhet som en strategi, generella och etydspecifika övningsstrategier, övning och spel, upplevelser av övningspassen samt reflektioner och lärdomar. Dessa visar att övning av etyder påverkas av val av övningsstrategier, relationen mellan del och helhet samt balansgång mellan övning och spel. Den sammantagna upplevelsen av övandet av etyder i relation till ovannämnda faktorer utgör en grund för egna reflektioner och idéer om fortsatta forskningsområden. / The self-study has the purpose of creating a deeper understanding of what it means to practice etudes. The base materials of the study are three etudes for the cello that have been practiced on ten occasions each. The practice occasions has been documented through the method of video observation and the writing of logbook.The study occurs through a phenomenological perspective and uses relevant literature on the topic of practice. The results are depicted as themes deriving from the patterns that have been made visible through video observation and writing of logbook. The themes deal with parts and the whole as a strategy, general and etude specific practicing strategies, practicing and playing, experiences of practicing sessions, and reflections as well as lessons learned. These themes show that practicing of etudes is affected by choices of strategy, the correlation between the whole and the part and the weight put into either playing or practicing. The combined experience of practicing etudes in relation to the factors mentioned above form a foundation for self-made reflections and ideas for future research.

Syftet med denna studie är att se hur planering påverkar effektiviteten vid instudering av ny repertoar. Denna studie har ett designteoretiskt perspektiv och är baserad på idéer från personer så som Robert Schenck, Gunnar Lif, Harald Jørgensen, Johannes L. Hatfield och Roger Säljö. Jag använde mig av videoobservation samt loggbok för att dokumentera och analysera läroprocessen. I resultatet beskrivs vilka teckenvärldar och resurser som använts, vilka didaktiska metoder som använts samt vilken av de två strukturer som jämförts som fick bäst resultat. Några av de teckenvärldar och resurser som användes var kroppen, rösten, piano, iPhone och appen iReal, nothäfte, notställ och spegel. Skillnaderna mellan teckenvärldar och resurser i de olika strukturerna var främst hur tiden disponerades och de verktyg som behövdes för att hålla tiderna. De didaktiska metoder som användes var uppsjungning, repetition, scaffolding, ökande svårighetsgrad och instudering av harmonik. De skillnader som fanns var bland annat hur tiden disponerades och hur melodin instuderades. Den planerade övningen gjorde att låten blev instuderad snabbare och gjorde slutresultatet av låten bättre.  I diskussionen problematiseras resultatet för att komma fram till för- och nackdelar med de olika strukturerna. / The purpose of this study is to watch how planning affects the efficiency of the studying of new repertoire. This study has a design theoretical perspective and is based on ideas from persons as Robert Schenck, Gunnar Lif, Harald Jørgensen, Johannes L. Hatfield and Roger Säljö. I have used video observation and a logbook to document and analyze the learning process. In the results, it is described which modes and resources that have been used as well as which didactic methods that have been used. Also, which of the two structures that was compared got the best results.Some of the modes and resources that were used was the body, voice, piano, iPhone and the app iReal, sheet music book, music stand and a mirror. The differences in modes and resources between the two structures was primarily how the time was disposed and the tools needed to keep the time. The didactic methods used were a singing warm-up, repetition, scaffolding, an increasing difficulty and studying of the harmony. The differences that existed were among other things, how the time were distributed and the way the melody was learnt. The planned practice made the studying of the song faster and made the end result better. In the discussion, the results are problematized to understand the pros and cons of the two structures.