Syftet med denna studie är att ta reda på vilka motivationsfaktorer som kan ha påverkan på min övning.Studien utgår från livsvärldsperspektivet och den valda observationsmetoden är loggboksskrivande. I bakgrundskapitlet redogörs det för olika motivationsteorier och det teoretiska perspektivet fenomenologi med inriktning mot livsvärldsperspektivet. Resultatet presenteras med hjälp av tre olika huvudteman: Förutsättningar, att ha ett måloch fysiska och psykiska faktorer. I resultatet framkommer det att faktorer som tid, miljö, instrument, trötthet, stress och fysiska hinder har en påverkan på min motivation. Att ha ett mål visar sig även vara den avgörande faktorn för min motivation; som i sin tur behöver infinna sig för att övningspasset ska genomföras. Resultatkapitlet avslutas sedan med en sammanfattning och ett antal slutsatser utifrån resultaten. Studien avslutas med diskussionen som grundar sig i det som redogörs i resultat- och bakgrundskapitlet. Den avgörande faktornochförståelsen av min livsvärldär två av fyra aspekter som diskuteras. Diskussionen avslutas med att belysa arbetets betydelse för mig i mitt framtida yrke som lärare och även för andra verksamma lärare i både musik och andra ämnen. Även idéer om hur arbetets ämne kan vidareutvecklas kommer belysas under den avslutande delen av diskussionen. / The purpose of this study is to find out what kind of motivational factors has an inpact on my practice. The study is based on a life-world perspective and the choosen observation method is logbook writing. In the background chapter accounts for the different motivational theories and the theoretical perspective phenomenology with a direction towards the life-world perspective. Results are presented by the help of three different main themes: Conditions, having a goalandphysical and mental factors. The result shows that factors such as time, environment, instruments, tiredness, stress and physical obstaclesaffects my motivation. Having a goal proves to be the crucial factor for my motivation; which in turn needs to appear before the practice.Chapter on results are then concluded with a summary and a number of conclusions. The study ends with a discussion based on what is stated in the result and background chapter. The crucial factorandunderstanding of my life-worldare two of four aspects that will be discussed. The discussion ends with highlighting the importance of this study for my future profession as a teacher and also for other active teachers in both music and other subjects. Ideas on how the subject matter can be further developed are also highlighted during the final part of the discussion.

Under mitt tredje år som musiklärarstudent på Musikhögskolan Ingesund är jag den enda som har klassisk saxofon som huvudinstrument. Mitt intresse för saxofonkvartettspel har alltid varit stort men när det nu inte finns någon möjlighet till kvartettspel har intresset och längtan efter att få spela kvartett vuxit ännu mer. Därför handlar detta arbete om saxofonkvartett. Syftet har varit att ta reda på de utmaningar jag upplever när jag spelar på de fyra olika saxofonerna i kvartetten och när jag studerar in respektive saxofons stämma i ett kvartettstycke. För att genomföra studien har jag främst använt loggbok där jag har skrivit om mina upplevelser och sedan delat upp dem i olika kategorier; fysiska utmaningar, stämmornas utmaningar och instrumentens utmaningar. Resultatet visar bland annat på skillnader vad gäller instudering av varje saxofons respektive stämma och saxofonens roll i kvartetten. Det visar också på skillnader i hur jag använder min kropp för att få fram den optimala klangen på varje saxofon. I arbetets diskussionskapitel jämförs mina upplevelser med forskning och information från litteratur till stor del skriven av andra saxofonister. / During my third year as a music teacher student on Musikhögskolan Ingesund I am the only one who studies classical saxophone as my major subject. My interest of playing saxophone quartet have always been great but when there is no opportunity for quartet playing, the interest and the desire to play quartet has grown even more. Therefore, this work is about saxophone quartet. The purpose has been to find out the challenges I experience when I play the four different saxophones in the quartet and when I study the respective saxophone's part in a quartet piece. In order to complete the study, I have mainly used a logbook where I have written about my experiences and then divided them into different categories; physical challenges, the challenges of the parts and the challenges of the instruments. The results show, among other things, differences in the studying of each saxophone´s part and the saxophones role in the quartet. It also shows differences in how I use my body to get an optimal sound on each saxophone. In the discussion of the work, my experiences are compared with research and information from literature mainly written by other saxophonists.

Ombord på fartyg är övningar en del av vardagen för alla som jobbar ombord. I likhet med landorganisationer, så som brandkår och ambulans, måste organisationen ombord vara pålitlig vid alla situationer. Syftet med studien är att jämföra säkerhetskulturen i tre olika organisationer inom sjöfarten. De berörda segmenten är Handelsflottan, Kustbevakningen och Marinen. Arbetet kommer med hjälp av en kvantitativ enkätundersökning komparativt undersöka hur säkerhetskulturen skiljer sig mellan de tre organisationerna samt jämföra hur befäl och manskap uppfattar säkerhetskultur. Detta är intressant då dessa organisationer står inför samma utmaningar med tanke på säkerhet men de har olika förutsättningar.  Sammanfattningsvis är tendenserna likartade mellan de tre organisationerna, med ett högt säkerhetstänk och god säkerhetskultur. Befälen utmärker sig med att de i högre grad svarar positivt på de flesta påståenden. Marinen utmärker sig genom att vara den mest enhetliga organisationen, där befäl och sjömän svara likartat på de flesta frågor. Handelsflottan är den organisation som är ojämnast i sina svar. / At sea safety drills are part of everyday life for all who work on board. Similar to shore organizations, such as the fire brigade and ambulance services, the organization on board must be reliable in all situations. The aim of the study is to compare the safety culture in three different organizations within the maritime sector. The concerned segments are the Merchant Navy, the Swedish Coast Guard and the Swedish Navy. The work will, by means of a quantitative survey, investigate how safety cultures differ between the three organizations. As well as compare how officers and crew perceive safety culture. This is interesting as these organizations face the same challenges in terms of safety, but they face different terms. In summary, the trends are similar between the three organizations, with a high level of safety and good safety culture. The officers stand out as more positive towards most questions. The Navy is characterized by being the most unified organization, where officers and crew respond equally on most questions. The Merchant Navy is the organization that is most uneven in its answers.

<p>Eugene Ysaÿe, violinsonat No.2 sats 1 och 2. </p><p>Camille Saint - Saëns, Fantasie Op. 124. </p><p>César Franck, violinsonat i A-dur.</p>

Det är väl känt att fysisk träning har positiva effekter på både hjärna och kropp. Den fysiska och mentala hälsan har bevisligen förbättrats i relation till träning, det människan dock inte visste förrän sent 1990-tal var att människan kunde, med hjälp av träning, producera nya hjärnceller vilket har varit en viktig beståndsdel i vidare forskning om hjärnan och dess inlärningsprocess. I följande studie är en undersöks av musikalisk övning i samband med låg- respektive högintensiv träning. Studien genomfördes med mig själv som försöksperson under två veckors träning med en veckas vila emellan. Träningen registrerades med pulsband. Vecka 1 bestod av lågintensiv träning och vecka 2 av högintensiv träning. Träningspassen utfördes under fyra dagar av sju och för att göra undersökningen så jämn som möjligt valdes samma tider under båda veckorna. Efter varje träningspass följde 30 minuters övning på huvudinstrumentet violin. För varje repeterades ett nytt stycke. Resultatet visar att träningen både förbättrat inlärningen och det musikaliska utförandet. I ett framtida forskningsprojekt skulle det vara intressant att undersöka ifall samma upplägg över längre tid skulle resultera i markant ökad förbättring av övningsresultaten.

Studiens syfte är undersöka om det finns korrelation mellan synen på övning och erfarenheter av instrumentalundervisning. Detta diskuteras utifrån begreppen mekanisk och musikalisk övning, där mekanisk övning handlar om att lägga fokus på koordination och fysisk prestation och musikalisk övning definieras som upplevelsen av att musicera. Undersökningen har skett genom kvalitativa intervjuer med fyra informanter som alla studerat musik med inriktning trummor eller slagverk från ung ålder till avancerad nivå på musikhögskolan. Studiens resultat visade att instrumentallärare ofta har ett statiskt tillvägagångssätt som eleven måste anpassa sig till. Endast ett fåtal lärare har inspirerat informanterna till att öva. Motivationen kommer främst ur sociala sammanhang såsom skolan, vänner eller egna musikaliska projekt. Den mekaniska övningen har inget värde i sig om inte intentionen är att den en dag ska användas i ett socialt musicerande. Studien avslutas med en diskussion som problematiserar lärarens makt över elevens övning och det ges förslag på nya forskningsområden utifrån studiens resultat.

Syftet med det här arbetet är att utforska improvisation i övningsrummet kontra konsertsituationen utifrån från två sonater av Domenico Scarlatti. Improvisatoriska inslag utforskas både i övningsrummet och i konsertsituationer, samt hur spontan improvisation skiljer sig från planerad improvisation. Domenico Scarlatti, begreppet improvisation, och historiska improvisationstekniker tas upp och förklaras i bakgrundskapitlet utifrån litteratur och tidigare forskning. Metodkapitlet beskriver hur arbetet gått tillväga och hur det dokumenterats. Improvisationsövningen har utgått från valda delar ur de två sonaterna. För att utreda improvisationens effekt på konsertsituationer genomfördes två framföranden inför publik med efterföljande intervjuer. Projektet dokumenterades med videoinspelningar, loggbok och videoinspelad loggbok. I kapitlet genomförande visas improvisationsövningens genomförande, framförandena och intervjuernas genomföranden samt resultat från projektet. Projektet visar att publiken inte med säkerhet kunde skilja mellan spontan och planerad improvisation. Publiken upplevde också att de improvisatoriska inslagen tillförde något till musiken. I diskussionskapitlet diskuteras resultaten från genomförandekapitlet. Vidare diskuteras vilka konstnärliga värden improvisationen kan ha om publiken inte hör skillnad mellan det planerade och det spontana samt hur ett improvisatoriskt förhållningssätt kan använ- das som ett konstnärligt verktyg för att skapa ett personligt uttryck och personliga interpretationer. / The purpose of this study is to explore improvisation in the rehearsal room versus concert situations based on two sonatas by Domenico Scarlatti. Improvisational elements are explored both in the practice room and in concert situations, as well as how spontaneous improvisation differs from planned improvisation. Domenico Scarlatti, the concept of improvisation, and historical improvisation techniques are addressed and explained in the background chapter based on literature and previous research. The method chapter describes how the work was carried out and how it was documented. The improvisation exercise has been based on selected parts of the two sonatas. To investigate the effect of improvisation on concert situations, two performances took place in front of an audience with subsequent interviews. The project was documented with video recordings, logbook and video recorded logbook. I describe the progress of the improvisation exercise, the performances and the interviews and the results from the project. The results show that the audience could not with certainty distinguish between spontaneous and planned improvisation. The audience also experienced that the improvisational elements added something to the music. The discussion chapter discusses the results. It is discussed what artistic values improvisation can have if the audience does not hear the difference between prepared and spontaneous improvisation, and how an improvisational approach can be used as an artistic tool to create a personal expression and personal interpretations.

Under hösten 2019 har jag undersökt två strategiers effektivitet vid instudering av noterat musikmaterial skrivet för klassisk kontrabas utan användning av instrument. Jag har under fyra tillfällen undersökt och modifierat strategier framtagna med hjälp av tidigare forskning på området. Innan första tillfället var strategierna rent teoretiskt framtagna och otestade från min sida. Efter det första undersökningstillfället gjorde jag en analys av de olika strategiernas effektivitet för att sedan modifiera dem. Detta ledde fram till en slutgiltig metod som applicerades vid ett sista femte undersökningstillfälle. De två strategierna som har undersökts benämns som Visualisering och Praktiskt föreställande.

Detta konstnärliga examensarbete kretsar kring övning - eller mer specifikt när övningen av olika skäl inte fungerar som man vill. Genom att föra en slags övningsdagbok över inlärning av Carl Stamitz violakonsert i D-dur, sats 1, har här undersökts möjliga orsaker till att hamna i en övningssvacka för att sedan utforska olika sätt att såväl undvika som att komma ur denna övningssvacka. Syftet med studien var att komma underfund med hur man som musiker på mest effektiva sätt förebygger och återhämtar sig efter en övningssvacka. Därigenom eftersträvas att vända något som känns som dålig övning til bra övning. I studien har metodiskt testats två olika sätt att komma ur en övningssvacka: genom mindset/mental träning och genom övningsteknik. Resultatet har sedan utvärderats. Studiens resultat indikerar att det som musiker är mycket viktigt att kunna identifiera och preventivt förebygga övningssvackor, men också att snabbt kunna ta sig ur dem när de väl har inträffat. Övningssvackor genereras av självtvivel och prestationsångest, vilket kan eskalera i en ond spiral. Övningssvackor kan preventivt undvikas och effektivt hanteras genom lugn och självtillit, vilket ger stimulans till inre motivation, nyfikenhet och lustfylldhet. Att ge sig själv de bästa förutsättningarna för en övningssession kan ske genom basala komponenter som sömn, mat och motion och tillgång till bra musikaliska redskap samt mer intellektuella aspekter som musikanalys och strukturerad planering. Allt detta i kombination gör det lättare att uppnå flow, som är målet för en bra övningssession.

Denna självstudie handlar om min motivation kopplat till min övning på instrumentet tuba. Syftet med studien är att, ur ett fenomenologiskt perspektiv, belysa aspekter som är viktiga för mig själv när det kommer till vad som gör mig motiverad att öva tuba. Bakgrunden till studien är att jag själv ville få mer inblick i övningsteknik och möjliga orsaker till min egna motivation, och möjliga anledningar till brist på motivation. Som metod till studien har jag använt mig av loggboksskrivande. Loggboksinlägget har sedanlegat till grund för studien, och det är analyser av loggboksinläggen som ligger till grund för arbetets resultat samt diskussionen kring resultatet. / This self-study is about my motivation and its ties to my tuba practicing. The purpose of this study is to shine light on the aspects that makes me motivated to practice the tuba. This is done through a phenomenological perspective. The background to the study is that I wanted to get better insights in practice techniques and insights in my motivation, and possible reasons to why I am not motivated sometimes. The method of choice has been writing in a journal. The journal entries have then been the foundation for the study, and the analysis of the entries are what lies as a foundation for the result, and the discussion behind the result.