Syftet med studien är att belysa vetskapen om att alla människor är olika och att övning bör anpassas utefter det. Prestationsångest har en stor påverkan på musiker och deras övning. Genom analyser av litteratur kunde egna problem och dåliga vanor uppmärksammas. Intervjuer med musiker och en läkare inspirerade sedan metoder att prövas för en eventuell förbättrad miljö i övningsrummet. Metoderna som undersöktes var kortare övningspass, medveten närvaro, mantran och fokusområden. Undersökningen gav positiva effekter på övningen och resulterade i insikten att förändring av en ångestladdad övningssituation inte är omöjlig. Genom att ifrågasätta gamla vanor, utmana ohjälpsamma tankar och aktivt införa små förändringar kan en förbättra sin situation. En bör vara  medveten om att övning är en lång process som bör anammas med ett nyfiket förhållningssätt, och även lämna dömande tankar åt sidan. Slutsatser drogs kring vikten av att bevisa för sig själv att om en uppskattar att spela musik, är det också fullt möjligt att uppskatta övning. Studien kan uppmana andra att våga ändra på vanor, och reagera på tankar om att en situation kan vara bättre. / <p><strong>Examenskonsert, Sabina Scott</strong> Oboe</p><p> </p><p><strong>Concerto in D major, </strong>Richard Strauss (1945)</p><p>for Oboe and Small Orchestra </p><p>I. Allegro moderato</p><p>II. Andante</p><p>III. Vivace - Allegro </p><p><strong></strong></p><p><strong>Three Romances op.22 </strong>Clara Schumann (1853)</p><p>for Violin and Piano </p><p>I. Andante molto</p><p>II. Allegretto</p><p>III. Leidenschaftlich schnell </p><p></p><p><strong>Le Tombeau de Couperin </strong>Maurice Ravel (1917) </p><p>Transcribed for Woodwind Quintet by Mason Jones </p><p>I. Prélude</p><p>II. FugueI</p><p>II. Menuet</p><p>IV. Rigaudon </p><p></p><p><strong>Piano</strong> Terés Löf </p><p><strong>Flöjt</strong> Kajsa Nilsson</p><p><strong>Klarinett</strong> Astrid le Clercq</p><p><strong>Valthorn</strong> Erik Rönér </p><p></p>

Jag har under projektet studerat två klassiska stycken för klassisk piano och utforskat hur mental övning upplevs när det sker parallellt med fysisk övning. I arbetet fokuserade jag på att under- söka följande mentala övningsmetoder: analysera musiken, visualisera att jag spelade instru- mentet, auditivt att jag kunde höra musiken samt att kinestetiskt känna när jag själv spelade musiken. Syftet har varit att finna flera sätt att instudera musik som inte är beroende av instru- mentet. Forskningen utgick från ett fenomenologiskt perspektiv där jag förde loggbok över pro- cessen. I resultatet ställer jag de olika övningsmodellerna mot varandra och diskuterar upple- velsen. Jag påvisar där en positiv inställning till att analysera musiken samt att visualisera den. I diskussionen problematiseras resultatet mot tidigare forskning på området. / During the project, I have studied two classical pieces for classical piano and explored how mental practice is experienced when it happens in parallel with physical practice. In this work, I focused on investigating the following mental practice methods: analyzing the music, visual- izing that I was playing the instrument, auditorily that I could hear the music, and kinesthetically feel when I played the music without the instrument. The aim has been to find several ways to practice music that are not dependent on the instrument. The research was based on a phenom- enological perspective where I kept a logbook of the process. In the result, I put the different exercise models against each other and discuss the experience. I demonstrate there a positive attitude towards analyzing the music and visualizing it. In the discussion, the results are prob- lematized against previous research in the area.

När jag blickar tillbaka på när jag själv gick på kulturskola och spelade cello som barn var det inte mycket fokus på hur jag skulle öva, bara att öva. Med denna studie har jag valt att undersöka hur stråkinstrumentlärare ger ut övningsstrategier och hur de motiverar sina elever till att öva. Den tidigare forskning som lyfts fram visar att elever ska få metoder för att kunna arbeta självständigt och att elever ska kunna utveckla en förståelse för vilken typ av övning som bör betonas. Ansvaret för lärande ligger hos elever men att dom är beroende av musiklärare för vägledning och motivation. Genom semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod syftar föreliggande studie till att studera stråkinstrumentlärares syn på övning och motivation. Forskningsfrågorna som ligger till grund för arbetet berör hur stråkinstrumentlärare erfar och uppfattar elevers övning och motivation i sin egen musikundervisning, vilka ideal och förväntningar lärarna har på sina elever samt lärares metoder för att lära ut. Metodmässigt har studien sin grund i kvalitativa ansatser med en fenomenologisk utgångspunkt. Resultatet av studien visar att stråkinstrumentlärare uppfattar övning som ett stort begrepp och att det finns många vinklar att se övning på. Det framkommer att elevers önskan på vad de själva vill spela är oerhört betydelsefullt för eleverna. Ett till resultat visar på genom att öva utvecklar sig elever på sitt instrument och stycke, därmed kan elever tycka det är roligare att spela ihop med andra människor just för att de har övat på sina stycken, vilket kan bli motivation till att öva. Avslutningsvis förs en diskussion kring studiens resultat och huruvida övning och motivation kan hänga ihop och hur stråkinstrumentlärare motiverar genom löften. Själva övandet i sig självt är en inre drivkraft som är motiverande samt att övandet innehåller en bekräftelse på att det är någonting elever kan, vilket ger ett löfte på att elever kommer kunna klara av det dom spelar.   Nyckelord: Övning, motivation, stråkinstrumentlärare, fenomenologiskt perspektiv, intervjuer / When I look back on when I went to music school and played the cello as a child, there was not much focus on how I should practice, just to practice. I have with this study chosen to investigate how string instrument teachers publish practice strategies and how they motivate their students to practice. Previous research that highlights shows that students should be given methods to be able to work independently and that students should be able to develop an understanding of the type of exercise that should be emphasized. It is the student’s responsibility to learn, but they are dependent on music teachers for guidance and motivation. Through semi-structured interviews as a collection method of data, this essay aims to study string instrument teachers views on practice and motivation. The research questions that form the basis of the study concern how string instrument teachers experience and perceive students practice and motivation in their own music teaching, what ideals and expectations teachers have of their students and teacher’s methods of teaching. Methodologically, the study is based on qualitative approaches with a phenomenological starting point. The result of the study shows that string instrument teachers perceive exercise as a big concept and that there are many angles to look at practice. It turns out that student’s desire for what they themselves want to play is extremely important for them. Another result shows that by practicing, students develop on their instrument and piece, thus students may find it more fun to play with other people precisely because they have practiced their pieces, which can be motivation to practice. Finally, there is a discussion about the results of the study and whether practice and motivation can be connected and how string instrument teachers motivate through promises. The practice itself is an inner driving force that is motivating and to practice contains a confirmation that it is something students can do, which gives a promise that students will be able to cope with what they play. Keywords: Practice, motivation, string instrument teacher, phenomenological perspective, interview

Syftet med denna studie är att undersöka sångpedagogstudenters uppfattningar om arbetsmetoder gällande det sångtekniska momentet stöd. Även frågan om vad som karaktäriserar sångpedagogstudenternas definition av vad stödet är och upplevelser av möjliga hinder för att utföra stödarbetet berörs. Datainsamlingen skedde genom semistrukturerade intervjuer med fyra sångpedagogstuderande på högskolenivå. Studenterna som intervjuats studerar vid två olika musikhögskolor i Sverige. Analysen har gjorts genom en tematisk analys och har inspirerats av en hermeneutisk tolkningsansats. Resultatet visar att sångarna har en mängd varierande arbetsmetoder, bestående av praktiska övningar men de använder sig även av olika mentala övningar eller förhållningssätt som verktyg för att möjliggöra stödmuskulaturens arbete. Det framkom även att stödet ses som en förutsättning för sång, men att det varierar från olika genrer och röstkvaliteter hur mycket aktivitet i stödmuskulaturen som krävs. I diskussionen diskuteras bland annat att distinktionen mellan aktivitet och statisk spänning framkommer som viktig i stödarbetet, och frågan kring om olika genrer kräver olika mycket stödarbete tas upp. Även de mentala aspekterna som kom fram ur resultatet diskuteras, där en slutsats som dras är att sångare kan vinna på att ha ett holistiskt synsätt på stöd.

Syftet med detta arbete är att utveckla och förbättra undervisningskvalitet på matematikundervisningen på KTH genom att utveckla en kurs i pedagogik för nya övningsassistenter. Denna kurs kommer göras utifrån en förstudie på KTH. Denna studie ämnar undersöka vad som (1) kännetecknar god undervisning vid övningar på kursen envariabelanalys (SF1625) på KTH samt (2) vilka vanliga svårigheter studenter möter i denna kurs. Arbetet utgick från en explorativ ansats där data från studenter som går eller gått kursen, föreläsare och erfarna övningsassistenter samlades in. Datainsamlingen genomfördes i form av en enkätundersökning riktad mot studenterna, med hjälp av intervjuer med föreläsare och en frågeenkät riktad mot övningsassistenter som besvarades via mejl. Data från dessa grupper jämfördes sedan med tidigare kända resultat från studier om god undervisning och svårigheter i högskolematematik. Där data pekar mot liknande svar och kan understödas av litteratur inom pedagogik anses rapportens frågeställningar besvarats.Totalt besvarade 261 studenter enkäten, 2 föreläsare intervjuades och 6 övningsassistenter besvarade frågeenkäten via mejl. Gällande den första frågeställningen kom studien fram till att; (1) ett typisk bra upplägg på en övning är repetition av teori, låta studenterna räknar och diskuterar materialet själva och att övningsassistenter därefter löser talen inför klassen, (2) studenterna bör diskutera teori och begrepp med varandra, (3) de får möjlighet att ställa frågor, (4) övningsassistenter bör kunna illustrera matematiska koncept på olika sätt, (5) övningsassistenter bör jobba med både formellt och vardagligt språk i sina genomgångar och (6) övningsassistenter bör behärska god tavelteknik. Gällande den andra frågeställningen kom studien fram till att: (1) matematik som kan lösas genom memorerade lösningsmetoder är enklare än från matematik som behöver en bredare förståelse, exempelvis problemlösning eller bevisföring, (2) det studenterna upplever som svårast i kursens är riemannsummor, konvergens och divergens samt serier, (3) det studenterna upplevde som lättast var derivata och deriveringsregler, (4) nivåskillnaden mellan matematiken och på gymnasiet till högskola upplevs som tuff för många studenter, (5) studenterna som frågades i studien anser inte att skillnaden i undervisningsupplägg på KTH i jämförelse med gymnasiet är speciellt svår, men föreläsare och övningsassistenter upplever att det är svårt för många studenter.Utifrån främst detta underlag utvecklades det första utkasten av kursen riktad mot nya övningsassistenter där kursmålen är uppdelade i tre ämnen. ● Studenters utmaningar och inlärningsbarriärer. ● Undervisningsstrategier för förstaårsstudenter i matematik. ● Kollegial kommunikation och vad man kan förvänta sig från studenterna. Flera specifika mål har formulerats under dessa ämnen och sedan har ett kursupplägg på en dag planerats för att uppfylla målen. / The general objective of this paper is to improve the teaching quality of a course in mathematics at KTH by developing a training program in pedagogics for new tutors. To achieve this goal we aimed (1) to identify what characterises good teaching during supervised exercises in the course in single variable analysis (SF1625) at KTH and (2) what kind of difficulties students encounter in order to reach the objectives of this course. This is done through an explorative approach in which data was collected from students, lecturers and experienced training assistants by e-mail using polls and interviews. The data was then compared to existing knowledge about good quality education in mathematics on university level. A total of 261 students, 2 teachers and 6 tutors took part in the study. We identified six factors that appear to be linked to good teaching praxis: (1) a combination of repetition and independent exercise followed by a teachers review together with the students, (2) students should discuss theory and concepts with each other, (3) students get the opportunity to ask questions, (4) exercise assistants should be able to illustrate mathematical concepts in different ways, (5) exercise assistants should work with both formal and everyday language in their reviews and (6) exercise assistants should master good chalkboard technique. Our second study question revealed five important obstacles that seem limit learning outcomes: (1) mathematical problems that can be solved using memorised solutions are easier to master then problems that require deeper understanding and creative thinking, (2) students find Riemann sums, series and the concepts of convergence and divergence to be among the hardest parts of the course material, (3) students find derivates and derivates rules to be the easiest part of the course material, (4) many students find it difficult to go from mathematics at the gymnasium level to mathematics at the university level, (5) the students who participated in this study did not experience difficulties to adapt to the differences in teaching style and methods between gymnasium and KTH, but many teachers think new students have a hard time learning to work well in the university environment. This information is used to create a first version of a possible course for new tutors at KTH. The course program is divided into three main parts: • What students find hard and what makes the subject in the course hard to learn. • Strategies for successful teaching for first year students in mathematics. • Collegial communication and what can be expected from students. More specific goals are also formulated to develop a more precise arrangement of the first version of the course for new tutors.

I denna studie har jag undersökt hur min egen övningsmotivation fungerar på mitt huvudinstrument. Jag har forskat i ämnet genom att använda mig av olika övningsmetoder samt dokumenterat mitt material med hjälp av en loggbok. Jag har därefter analyserat mitt material utifrån den tematiska analysen för att belysa några faktorer som jag anser vara relevanta och viktiga att titta på för att få en bild över hur min övningsmotivation fungerar. I studien presenterar jag litteratur och forskning som är relevant för temat övningsmotivation och diskuterar denna litteratur tillsammans med mitt resultat utifrån ett fenomenologiskt perspektiv. / In this study I have explored how my motivation works when practising on my main instrument. In my research I have used different methods for practising and documented my material in a logbook. I have then analyzed my material trough the thematic analysis to be able to shine a light on some of the factors that I think are relevant och important to notice to be able to get a picture of how my motivation works. In the study I present literature and research that is relevant for the theme motivation and discuss this literature with my results from a phenomenological perspective.

Formativ bedömning är en pedagogisk strategi som innebär att undervisningen utformas för att generera kvalitativ information som kan användas av både lärare och elever för att förbättra lärandet. Testbaserat lärande är en undervisningsstrategi där eleverna stimuleras till aktiv inlärning genom att testa och upprepa information och därmed förbättra minnesförmågan och inlärningen. Testbaserat lärande kan kombineras med återkoppling för att ytterligare stärka lärandet och ge eleverna möjlighet att reglera sitt eget lärande. Med detta som bakgrund är syftet med studien att öka kunskapen om lärares och elevers uppfattning av metoden testbaserat lärande tillsammans med formativ bedömning i matematik på högstadiet och i gymnasieskolan. Uppfattningar hos lärare och elever samlades in med hjälp av en digital enkätundersökning och tematisk analys användes för att strukturera och sortera data. Lärarna som deltog i studien ansåg att arbetssättet med testbaserat lärande och formativ bedömning stärkte elevernas kunskaper och hjälpte dem att hantera utmaningar. Eleverna upplevde att de lärde sig mer och att testerna hjälpte dem i rätt riktning. De beskrev även att de fick möjlighet att träna och repetera samt att det minskade stress inför prov. Resultat och slutsatser stämmer överens med litteratur och tidigare studier på området. Lärare och elever är överlag positiva till metoden och ser de vinster som den medför för det matematiska lärandet. En fråga som skulle vara intressant för framtida forskning är en undersökning av den faktiska effekten som arbetsmetoden ger för elevers matematiska prestation.

I denna studie undersöks olika metoder och förhållningssätt för att bli mer medveten om hur jag kan förbättra min övningskoncentration, samt förstå hur min dygnsrytm påverkar min prestation i övningsrummet. Studien handlar också om att hitta och testa olika slags metoder för att effektivisera övningen och för att nå de mål vi strävar efter. Jag är en person som hela mitt liv spelat från ”mitt musikhjärta” och har egentligen inte tänkt över vad jag exakt gör. Jag spelar fiol och det låter fint, men vad gör jag exakt och vad kan jag göra för att få det till nästa nivå? I studien har jag genomfört två olika slags testperioder. Första experimentet handlar om att jag försöker göra hälsosamma val, och sedan tar reda på vilken tid på dygnet jag övar som bäst. Det andra experimentet går ut på att jag testar och finner egna metoder för att effektivisera min övning. I slutet av experimenten och hela studien gläds jag över hur mycket kunskap och personlig medvetenhet den har givit mig, och hoppas du kan ta åt dig något litet från min personliga resa. / In this study, different methods and approaches are examined to become more aware of one's own practice, to understand our own circadian rhythm and how it affects our lives and performance in the practice room. The study is also about finding and testing different kinds of methods to make the practice more efficient and to reach the goals we strive for. I am a person who all my life played from “my musical heart” and haven't really thought about what exactly I ́m doing. I play the violin and it sounds nice, but what exactly am I doing and which steps can I take to make it to the next level? In the study, I have carried out two different types of test periods. The first experiment is about me testing, together with healthy choices, what time of the day I practice the best. The second experiment involves me testing and finding my own methods to make my own practice more efficient and to simply become my own teacher. At the end of the experiments and the entire study, I rejoice in how much knowledge and personal awareness the weeks of experimenting has given me. I hope that someone else also might learn something from my personal journey.

Sammanfattning  Det här arbetet syftar till med att bidra mer kunskap om hur instrumentallärare pratar med eleverna om övning. Här diskuteras övningsstrategier och hur läraren visar och pratar om dem med eleverna. Studien tillämpar semistrukturerad intervju som metod. Analysen genomfördes med hjälp av motivationsteorier och inlärningsteorier grundad i self-belief theories. Resultat visar att alla tre informanter använder övningsstrategier i sina lektioner men inte alltid pratar med eleverna om hur och varför används dem. Det finns ett samband mellan engagemanget som lärare visar för att välja lektionsmaterial och det engagemanget som läraren visar för att förklara övningsstrategier. Lärarnas kännedom av inlärningsteorier kan bidra till att läraren pratar mer effektivt med eleverna om övning.

In this qualitative interview study, four upper secondary school English teachers shared their views on writing in an English classroom, and their views on AI-tools and their advantages and disadvantages related to their work as English teachers. The study shows that these teachers practice writing with their pupils to help them become better writers. They also support their students by using example texts to teach specific genres and styles and provide feedback to guide their pupils. Furthermore, the study shows that the teachers see AI-tools as tools for inspiration for both students and teachers. However, they also mentioned that one downside is that students often try to find shortcuts with AI-tools, rather than using them to improve their writing.