Studien syftar till att få djupare insikt i hur professionella musikers övning i fri improvisation kan se ut. I bakgrundsavsnittet ges en överblick av begreppen ”improvisation” och ”fri improvisation” och därefter följer en presentation av tidigare litteratur och forskning inom ämnesområdet. Studiens teoretiska utgångspunkt utgörs av det sociokulturella perspektivet på lärande och kommunikation. Studiens datamaterial består av kvalitativa intervjuer med fyra professionella musiker inom fri improvisation. I resultatavsnittet beskrivs informanternas syn på improvisation, fri improvisation och frihet, deras redskap för övning samt deras användande av tillägnade färdigheter. Det framkommer att de intervjuade musikerna ser det som viktigt att öva mycket, att ha en egen metodik, att kunna koppla bort intellektet när de improviserar och att samla erfarenheter i en metaforisk ryggsäck. I det avslutande diskussionsavsnittet lyfts studiens resultat till diskussion i relation till tidigare forskning och till det sociokulturella perspektivet på lärande. Här framkommer att ryggsäcksmetaforen är i linje med det sociokulturella perspektivet på lärande, att lärande sker ständigt. En slutsats är att en improvisation aldrig kan vara helt fri. En musikers frihet i improvisation skulle kunna beskrivas som att denne är fri till något, inte från något. / This study aims to create deeper insight in how professional musicians practice free improvisation. The background chapter provides an overview of the concepts of “improvisation” and “free improvisation” and then followed by a presentation of previous research in the field. The theoretical basis for the study is the socio-cultural perspective on learning and communication. The data consists of qualitative interviews with four professional improvising musicians. The results show the musician’s view of improvisation, free improvisation and freedom, their practicing tools and their use of acquired skills. It reveals that the interviewed musicians regard it important to practice a lot, to have a personal method, to be able to disconnect the intellect when improvising and to collect experiences in a “metaphorical backpack”. In the concluding discussion chapter the results is discussed in relation to the previous research and to the socio-cultural perspective on learning. A conclusion is that the backpack metaphor is in accordance with the socio-cultural perspective on learning and that learning happens constantly. Another conclusion is that an improvisation never can be completely free. A musician´s freedom in improvisation could be described as being free to something rather than from something.

The aim of the study was to examine how students get their motivation to learn. How two different schools, Kulturskolan in Stockholm and Lilla Akademien, practises motivation when they teach the violin. The method was field studies and qualitative interviews. The result of the study indicates the importance of teaching students how to practise to get progression on their playing, to develop their learning skills to get them motivated. The result of the study indicates that the social environment and the positive experience of playing matters in terms of motivation. It also shows that to reach a professional level of playing the violin, a goal is needed. / Syftet med studien var att undersöka hur elever får motivation till att lära. Hur två olika skolor, Kulturskolan och Lilla Akademien, arbetar med motivation i ämnet fiolundervisning. I studien behandlades områden som motivation, lärande och övning. Båda skolorna granskades för att påvisa om det fanns likheter och skillnader i hur elever förhåller sig till övning och motivation. Studierna är genomförda på Kulturskolan i Stockholm samt på Lilla Akademien. Studiens material har insamlats genom fältstudier och kvalitativa intervjuer. Studiens resultat indikerar att det är viktigt att elever lär sig hur de ska öva för att få progression i sitt spel, utveckla sitt lärande och få motivation. Det som även spelar stor roll i motivation, är det sociala klimatet och den positiva upplevelsen av att spela. Studien visar på att, för att nå ett professionellt spel, behövs det ett tydligt mål.

Syftet med arbetet är att följa och studera min egen läroprocess vid instrumentaltekniskt övande. Övningen skedde på en period av tolv veckor, fem gånger i veckan á minst tjugo minuter per tillfälle. För att dokumentera detta har jag videofilmat fyra av dessa övningspass. Jag har även fört loggbok för att kunna hantera mina inre reflektioner och upplevelser under övningen. För att inte störa min egen lärandeprocess har jag medvetet valt att inte följa någon särskild undervisnings- eller övningsmetod, utan låtit mig välja tillvägagångssätt helt själv. Som teoretisk utgångspunkt har jag valt designteoretiskt perspektiv. I resultatdelen beskrivs hur jag designat min egen övning, och hur detta övande påverkat mitt gitarrspel. Det har visat sig att mycket av det jag valt att fokusera på i min övning har gett positiva resultat samt att jag har använt mig av många olika typer av resurser för att ta till mig kunskap. I diskussionsdelen diskuteras dessa resurser och resultat utifrån presenterad litteratur, tidigare forskning och det designteoretiska perspektivet. / The purpose of this study is to observe and examine my own learning process when practicing guitar technique. The practicing took place in a period of twelve weeks, five times a week with at least twenty minutes per session. To document this, I have video documented four of these practice sessions. I have also written a logbook to keep track of my inner reflections and experiences during practice. In order to not disturb my own learning process, I have deliberately chosen not to follow any particular teaching or training method. As a theoretical basis, I have chosen a design theoretical perspective. In the result section, I describe how I choose to design my practice, and how it has affected my playing. It turns out that much of what I have chosen to practice has produced positive results, and that I used many different types of resources for learning. In the last section I discuss these resources and results based on previous literature and research as well as from a design theoretical perspective.

Bakgrund. Denna magisteruppsats från specialistsjuksköterskeprogrammet i akutsjukvård är en pilotstudie som görs på uppdrag av Centrum för Interprofessionell Samverkan och sambruk inom Akut vård (CISA). Allvarlig händelse är en händelse där resurser behöver omfördelas, ledas och användas på ett särskilt sätt. Internationella erfarenheter visar att beredskap inför allvarlig händelse är ett förbättringsområde. Nationella erfarenheter pekar på kommunikation samt introduktion av nyanställda som områden för utveckling. Vid allvarlig händelse engageras flera olika verksamheter som måste samverka, något som tidigare erfarenheter och forskningsresultat har visat vara svårt. Övning kan förbereda personal i att hantera olika händelser, samt förbättra samverkan vid verklig händelse. Digital simuleringsövning bidrar med ett effektivt sätt att lära sig genom att utförandet sker i en säker miljö. Syftet med pilotstudien är att kartlägga genomförandet och upplevelsen av övningar inför allvarlig händelse inom larmkedjan i ett län i södra Sverige. Metod. Den valda designen var tvärsnittsstudie. Datainsamlingen utfördes genom en enkätundersökning. Urvalet skedde med hjälp av CISA:s styrgrupp genom bekvämlighetsurval. Totalt 108 respondenter svarade, av dessa exkluderades nio på grund ut av totalt eller partiellt (>30%) bortfall. Analys av deskriptiv och analytisk statistik skedde i SPSS version 25. En tematisk innehållsanalys utfördes på fritext svaren. Resultat/Slutsats. Deltagarna som arbetar inom larmkedjan övar i olika omfattning baserat på vilken verksamhet de tillhör samt om de har en ledningsroll eller ej. Verksamheterna samövar inför allvarlig händelse men tenderar att samöva prehospitalt alternativt intrahospitalt. En övervägande majoritet upplever att det övas för sällan. Övningarna upplevs generellt som meningsfulla av deltagarna. Realism, mängdträning samt tid till övning identifieras som förbättringsområden. Mer forskning behövs inom området. Förslagsvis med lika stora grupper av representanter från verksamheterna för att kunna dra säkrare slutsatser kring resultatet samt därmed gynna den enskilda patienten genom att öka samhällets beredskap inför allvarlig händelse. / Background. This master thesis from the nurse specialist program in emergency care is a pilot study conducted on assignment of Center for interprofessional collaboration and artel within emergency care (CISA). Major accidents or disasters are events where resources need to be redistributed, lead, and used in a specific manner. International experience shows that preparedness for major accidents or disaster is an area in need of improvement. National experiences point out communication and introduction of new employees as areas of improvement. A major accident or disaster involves multiple functions, that within this extreme situation need to cooperate, something that past experiences have shown to be difficult. Exercise can prepare personnel in dealing with different situations, as well as improve cooperation in real events. Digital simulation exercises contribute as an effective way to learn in a safe environment. Aim of the study was to map how exercises for major accidents are implemented and experienced within the emergency response system in a county in southern Sweden. Method. The chosen design was a cross-sectional study. The data collection was conducted through a survey study. The sample was collected with the help of CISA’s control group through convenience sample. The study got a total of 108 participants, of these participants nine were excluded because of total or partial (>30%) non-completion. Analysis of descriptive and analytic statistics was carried out in SPSS v.25. A thematic content analysis was conducted on the free text answers. Results/Conclusion The participants that work within the emergency response system exercise to different extents based on which unit within the emergency response system they belong to as well as if they have a management role in case of a major accident or not. The units corporate for major accidents but tend to co-exercise either prehospitally or intrahospitally. A clear majority of the participants agree that they practise too rarely. The exercises are generally seen as meaningful by the participants. Realism, amount of training and time for practice are identified as areas of improvement. More research is needed within the area, as a suggestion with equal sized groups of representatives from the different units, to be able to draw more certain conclusions from the result and thereby favor the individual patient, by increasing the readiness for major accidents or disasters in society. / Projekt Tabletop

Syftet med arbetet är att jämföra två olika metoder för inlärning av fotteknik för spel vid trumset och hur de två olika metoderna påverkar trumspel. För att undersöka detta användes videoobservation samt loggbokförande under de sex veckor som undersökningsperioden varade. Varje vecka filmades tre olika övningstillfällen med varierande fokus. Studien grundar sig i det designteoretiska perspektivet. Resultatet av studien visade att olika metoder kan ge varierande resultat och att utforskandet av nya metoder kan ge positiva och oväntade resultat. Resultatet pekar även på att strategier och struktur ger positiva effekter vid övning. I diskussionsdelen diskuteras vilka resurser som varit mest givande för min utveckling samt hur en trummis måste vara medveten om sina begränsningar för att strategiskt kunna forma övning. / The purpose of this study is to compare two different methods of learning foot-technique and how the two methods affect playing of the drums. To examine this video-observation filled an important role with complement of a journal during the six weeks of practice that were recorded. Each week there were three videos recorded with variating focus each video. The study is based on design theory which is described in the background chapter. The result of this study showed that different methods can result in variating outcome and it also showed that exploring new methods can give positive effects on your practice. The discussion revolves around what resources have been the most impactful for my own personal development and how one must be conscious of one’s own limitations to be able to create a successful plan of practice.

Syftet med arbetet är att studera min läroprocess och hur specifika övningar påverkar tekniska spelfärdigheter på instrumentet altviolin. Under en period på sex veckor har jag genomfört övningstillfällen fem gånger i veckan, 15-20 minuterspass. Jag har vidare  genomfört videoinspelningar en till tre gånger i veckan. I bakgrunden presenteras litteratur och forskning om övning, spelteknik och designteoretiskt perspektiv. I metodkapitlet presenteras valt material och dokumentation. I resultatkapitlet beskrivs hur designandet av mitt lärande har gått till samt dess påverkan i min utveckling av mitt altviolinspel. Dessa bygger på mina transkiberingar av valda videoinspelningar. Resultatet visar att undersökningen har lett till framsteg i finmotorik, ergonomiskt spel, bättre intonation och färre misstag i spelet. I diskussionsdelen diskuteras resurserna samt resultat som bottnar i presenterad litteratur, tidigare forsknig och det designteoretiska perspektivet. / The purpose of this study is to investigate my learning process and how specific exercises affect the technical playing skills of the instrument viola. For a period of six weeks I have practiced technical skills on viola five times a week, 15- 20 minutes each time and recorded 1-3 of these practice sessions with a video camera. Chapter two presents literature and research on exercise, playing technique and design theory perspective. Chapter three presents selected materials and documentation. The result is described in chapter four where I explain how the design of this project has effected my technical development in violaplaying.The recordings have been transcribed by me. Results reveal that this study has given myself success in terms of ergonomic playing, better intonation and less mistakes in my playing. The recources and results are discussed in relation to previous research and relevant literature.

Följande självstudie undersöker hur musikalisk övning kan designas i form av tredagarsprojekt som fokuserar på planering, målsättning och färdigställande. Övningen tar sin utgångspunkt i musik från självvald repertoar. Med bakgrund i en obefintlig strukturerad kontext för övning, är syftet med denna studie att förstå hur min övningsmotivation påverkas av övningens struktur och metod. Arbetet utgår från ett designteoretiskt perspektiv på lärande och använder videoinspelning och loggbok som undersökningsmetoder. I resultatet framkommer det hur min designade struktur och metod framkallar starka positiva känslor och övningsstrategier i form av beslutsfattande beteenden, som visar på självreglerat lärande. Det visar också hur jag använder löpande självreflektioner inför kameran som huvudsaklig metod för att skapa ordning under min lärprocess. Också hur jag använder olika digitala verktyg som resurser för att skapa en meningsfull övning, som efter varje tredagarsprojekt utmynnar i en färdigställd produkt. / The following self-study examines how musical practice can be designed in the form of three day projects that focuses on planning, goal-setting and completion. The practice is based on music from a self-chosen repertoire.  With a background in a non-existent structured context for practice, the purpose of this study is to understand how my practice motivation is affected by the structure and method of the practice. The work is based on a design theory perspective on learning and uses video recording and journal as examination methods. The results of the study shows how my designed structure and method induces strongly positive feelings and practice strategies in form of decision making behaviors, which suggests self-regulated learning. It also shows how I use ongoing self-reflections in front of the camera as the main method for creating order during my learning process. Also how I use different digital tools as resources for creating a meaningful practice, which after each three day project results in a finished product.

Syftet med den föreliggande studien är att undersöka i vilken grad elever vid det estetiska gymnasieprogrammet med inriktning musik känner inre motivation till att ägna sig åt övning på sitt huvudinstrument. Syftet är också att undersöka om det finns några samband mellan graden av inre motivation och genre, tidigare musikutbildning, och musicerande familjemedlemmar. I områdesorienteringen lyfts litteratur fram som berör övningsbegreppet och motivationsbegreppet, liksom tidigare forskningsstudier på området. Studien är en kvantitativ sådan där data har samlats in med hjälp av en digital enkät. Ett bekvämlighetsurval av respondenter har gjorts, varför ingen bortfallsanalys har kunnat göras. Resultatet visar att respondenterna upplever en generellt hög grad av inre motivation till att ägna sig åt övning, och att det finns ett statistiskt signifikant samband mellan en hög grad av inre motivation till att ägna sig åt övning och hobbymusicerande föräldrar. Inga samband mellan en hög grad av inre motivation till att ägna sig åt övning och genre eller tidigare musikutbildning kunde påvisas. Diskussionen belyser resultatet i relation till relevant tidigare forskning på området. / The purpose of the present study is to examine to what degree high school students studying music experiences intrinsic motivation for practicing their instrument. The purpose is also to find out if there are any connections between intrinsic motivation for practicing and musical genre, previous musical education, or family members engaging in musical activities. Chapter two presents relevant literature on practicing and motivation, as well as previously conducted studies on the subject. The present study is quantitative, and data has been gathered using an online survey. A convenience sample of respondents was used and therefore no dropout analysis could be carried out.   The result shows that the respondents experience a rather high level of intrinsic motivation for practicing their instrument, and that there is a statistically significant connection between a high level of intrinsic motivation for practicing and having parents who take part in musical activities in their spare time. No connections could be found between a high level of intrinsic motivation for practicing and musical genre or previous musical education. Chapter six discusses the result in relation to relevant literature and previously conducted studies on the subject.

This qualitative study examines high school students´ views on independent practice in drums, as well as the drum students' experiences of strategies for practice. The study also intends to investigate which cultural tools the drum students use in their practice and whether any form of practice culture emerges. Previous research shows that independent practice in music is influenced by cultural context, knowledge of practice strategies, the quality of the exercise, teaching content, motivation and goals. In the present study, four semi-structured interviews were conducted with drum students in high school. The collected data underwent a thematic analysis from a sociocultural perspective. The result show that independent practice in drums in high school depends on physical and intellectual tools in the form of drumsticks, practice-pads, hands, feet, knees, thighs, drums, digital playback devices and headphones, motivation, social meetings with other musicians, role models, personal goals and practice strategies. The cultural tools are appropriated according to the aspect of the drumming that the informants intend to practice. The independent exercise also proves to be a cultural tool in itself that is used to handle ensemble practice as a social context. The rehearsal culture can thus be considered an important aspect of playing music with other musicians.

Detta arbete syftar till att utforska hur övning på fiol kan designas för att den ska kännas meningsfull och effektiv. Studiens forskningsfråga är: Vilka semiotiska resurser använder jag mig av när jag övar terser på fiol? För att undersöka detta har jag under ett år gjort tekniska övningar med hjälp av olika övningsstrategier för att se progressionen i min utvecklingsprocess. Studiens metod är videoobservation och loggboksskrivande och arbetet utgår från ett designteoretiskt perspektiv. Resultatet presenteras i två teman: Semiotiska resurser för dokumentation och Semiotiska resurser för motivation och progression. I diskussionen problematiserar, belyser och jämför jag studiens slutsatser med forskning och litteratur inom området. / The purpose of this study is to explore how practice can be designed in a meaningful and effective way. The research question is: What kind of semiotic resources do I use during practice thirds on the violin? The study is based on technical exercises used over a period of one year, the used method is video observations and logbook notes and the perspective is design theoretical. Two themes are presented as result: Semiotic resources for documentation and Semiotic resources for motivation and progression. In the last chapter, I discuss, problematize and compare the result with literature and research in the field.