Undersökningen syftade till att få inblick i hur musiklärare tolkar kursplanen för musik, vilka metoder de använder sig av och vilka ramfaktorer som påverkar instrumentalundervisningen. Genom tre semistrukturerade kvalitativa intervjuer har studien kunnat lyfta fram några faktorer som mest påverkar att lyckas i instrumentalundervisningen i grundskolans mellanstadium. Speciellt gruppstorleken har visat sig vara en faktor som i hög grad påverkar hur undervisningen utformas. En stor elevgrupp minskar musikundervisningens kvalitet och möjlighet till individuell kontakt med eleverna och därför är mindre undervisningsgrupper i grundskolans mellanstadium att föredra då det gäller instrumentalundervisningen. Tillgången till instrument och övningsrum är också viktiga komponenter för hur musikundervisningen kan genomföras. Det har även framkommit att strukturen på och innehållet i undervisningen i musik skapas fritt av läraren. I svenska skolan finns det ingen allmänt använd lärobok för musikämnets instrumentalundervisning varför det är läraren som själv väljer repertoar och metod enligt egna referensramar. / The aim of the study was to gain insight into the ways music teachers interpret the curriculum for musical education, which methods they employ, and the boundary conditions that influence the instrumental education. Through three semi structured qualitative interviews, this study has been able to identify the most important conditions that influence the possibilities of success in middle school instrumental education. Group size in particular was found to be a variable with profound effect on how the education is structured. Large student groups decrease the quality of the education and diminish the possibilities for individual contact with the students, and for this reason smaller groups are preferred in instrumental education. The availability of instruments and of practice rooms are also important determinants for how the education can be implemented. It was also found that the structure and content of the musical education is created independently by the teacher. Swedish schools do not have a universally used text book for instrumental education, rather the teacher herself chooses the repertoire and the teaching method according to her own frames of reference.

Instrumental and vocal music education is an activity that most often starts with a newly found interest that a student wants to learn more about. Unfortunately some students stop in the beginning of their journey because the education in some cases will not mirror that inte- rest. The purpose of this essay is to find out how music teachers can construct their teaching to be focused on their students and the reason why they picked up an instrument in the first place. The focus of the essay is primarily on high school education and how teachers combine their students ́ interests with the demands of the school system. To achieve this, teachers and students were interviewed and the findings were later analysed through different pedagogical theories. The biggest conclusion was that the relationship between the teacher and the student had to be an open one, taking the students ́ influence into account. It also became clear that not all students can be fitted into the narrow school system and that teachers because of this sometimes need other ways to shed light on their students ́ knowledge. The essay brings an in-depth picture of students ́ influence on instrumental and vocal music education and how this can become a natural part of the teachers ́ work.

Studiens syfte är att undersöka instrumentlärares syn på och arbete med improvisation i den enskilda instrumentundervisningen inom gymnasieskolan och kulturskolan. Studiens teoretiska ramverk utgörs av diskurspsykologi. För att undersöka detta har fokusgrupper använts som datainsamlingsmetod där lärare från gymnasiet och kulturskolan har samtalat om sina synsätt på improvisation. Samtalen spelades in med både ljud och bild för att sedan transkriberas och analyseras med diskursanalys för att urskilja diverse diskurser, i föreliggande studie också kallat tolkningsrepertoarer. I resultatet framträder vissa motstridiga tolkningsrepertoarer när lärarna beskriver sina synsätt på improvisation, såsom Improvisation som något frigörande och Improvisation som något hämmande. Resultatet visar att dessa motstridiga tolkningsrepertoarer kan ges uttryck för hos en och samma lärare. Samtliga lärare i studien är dock överens om att improvisation inte är bundet till en specifik genre, även om de medger att det har mer fokus i vissa kontexter. Vidare framträder vilka effekter och funktioner olika tolkningsrepertoarer har på lärarnas arbete med improvisation. Härmningsövningar är ett återkommande sätt att undervisa i improvisation utan någon särskild genrekontext som lärarna beskriver. I diskussionen lyfts resultatets mest framträdande tolkningsrepertoarer fram för att diskuteras i relation till det teoretiska perspektivet samt tidigare presenterad litteratur och forskning inom ämnet. / The purpose of this study is to examine instrument teachers’ views on and work with improvisation in the individual instrumental education in upper secondary school and Swedish Community School of Music. The theoretical framework of the study is discourse psychology. To examine this, focus groups were used as method for data collection in which teachers from upper secondary school and music school talked about their views on improvisation. The conversations were recorded with both audio and image to later be transcribed and analyzed with discourse analysis to distinguish various discourses, in this study also referred to as interpretative repertoires. The result shows certain conflicting interpretative repertoires as the teachers describe their views on improvisation, such as Improvisation as something liberating and Improvisation as something inhibitory. The result shows that these conflicting interpretative repertoires can be spoken for by the same teacher. However, all the teachers in the study agrees that improvisation isn’t bound to a specific genre, although they admit that it is more focused on in certain contexts. Moreover, the effects and functions that different interpretative repertoires have on teachers’ work also appear. Mimicry exercises are a recurring way to teach improvisation without a specific context of genre, as described by the teachers. In the discussion the most prominent interpretative repertoires from the result are discussed in relation to the theoretical framework as well as previously presented literature and research within the subject matter.

Syftet med den föreliggande studien är att undersöka i vilken grad elever vid det estetiska gymnasieprogrammet med inriktning musik känner inre motivation till att ägna sig åt övning på sitt huvudinstrument. Syftet är också att undersöka om det finns några samband mellan graden av inre motivation och genre, tidigare musikutbildning, och musicerande familjemedlemmar. I områdesorienteringen lyfts litteratur fram som berör övningsbegreppet och motivationsbegreppet, liksom tidigare forskningsstudier på området. Studien är en kvantitativ sådan där data har samlats in med hjälp av en digital enkät. Ett bekvämlighetsurval av respondenter har gjorts, varför ingen bortfallsanalys har kunnat göras. Resultatet visar att respondenterna upplever en generellt hög grad av inre motivation till att ägna sig åt övning, och att det finns ett statistiskt signifikant samband mellan en hög grad av inre motivation till att ägna sig åt övning och hobbymusicerande föräldrar. Inga samband mellan en hög grad av inre motivation till att ägna sig åt övning och genre eller tidigare musikutbildning kunde påvisas. Diskussionen belyser resultatet i relation till relevant tidigare forskning på området. / The purpose of the present study is to examine to what degree high school students studying music experiences intrinsic motivation for practicing their instrument. The purpose is also to find out if there are any connections between intrinsic motivation for practicing and musical genre, previous musical education, or family members engaging in musical activities. Chapter two presents relevant literature on practicing and motivation, as well as previously conducted studies on the subject. The present study is quantitative, and data has been gathered using an online survey. A convenience sample of respondents was used and therefore no dropout analysis could be carried out.   The result shows that the respondents experience a rather high level of intrinsic motivation for practicing their instrument, and that there is a statistically significant connection between a high level of intrinsic motivation for practicing and having parents who take part in musical activities in their spare time. No connections could be found between a high level of intrinsic motivation for practicing and musical genre or previous musical education. Chapter six discusses the result in relation to relevant literature and previously conducted studies on the subject.