Syftet med föreliggande studie är att studera min lärandeprocess vid instuderingen av en modern operaaria. Studien utgår från ett designteoretiskt perspektiv på lärande med begreppen design, multimodalitet och semiotiska resurser i fokus. Processen pågick under tre veckor under hösten 2017 med totalt 14 övningspass. För att dokumentera lärandeprocessen under dessa övningspass användes metoderna videoobservation och loggbok. I resultatet beskrivs lärandeprocessens design med hjälp av två teman: Kreativt ostrukturerad och Strävan efter helhetsupplevelsen. Resultatet visar också att kroppsliga resurser användes under lärandeprocessens gång för att förkroppsliga musikaliska parametrar, medan materiella resurser användes för att på ett konkret sätt komplettera de kroppsliga resurserna. I diskussionen diskuteras resultatet i förhållande till ett designteoretiskt perspektiv på lärande samt till tidigare forskning om övning och instudering. Några aspekter som berörs är betydelsen av en ljudande förlaga att lyssna till kopplat till helhetsaspekten samt den kreativt ostrukturerade lärandeprocessens inverkan på progressionen i övningen. / The purpose of the present study is to examine my own learning process with a modern opera aria. The study is based on a design theoretical perspective on learning with focus on the concepts design, multimodality and semiotic resources. The process went on for three weeks during the autumn 2017 with a total of 14 practising sessions. To be able to document the learning process during these practising sessions, the methods video observation and logbook were used. The design of the learning process is described in the result by two different themes; Creatively unstructured and The endeavour to the overall experience. The result also shows that physical resources were used during the learning process to embody musical parameters, while material resources became a complement to the physical resources in a concrete way. In the last section, the result is discussed relative to a design theoretical perspective on learning and to previous research on practise and rehearsal methods. Some aspects are the meaning of a sounding example to listen to relative to the aspect of the overall experience, and the creatively unstructured learning process and its impact on the practice progression.

Ombord på samtliga SOLAS-klassificerade fartyg (Safety Of Life At Sea, beskrivs i teorikapitlet) ska regelbundna livbåtsövningar genomföras. Livbåtsövningar innebär en risk för skada på både utrustningen och besättningsmedlemmarna som hanterar den. Syftet med den här studien är att utreda vad som krävs för att en livbåtsövning ska kunna genomföras på ett säkert sätt. Syftet besvaras genom att prata med besättningsmedlemmar som är med att skapa och har mycket erfarenhet av säkra livbåtsövningar. Det är en kvalitativ studie där total tio besättningsmedlemmar har intervjuats. Resultatet visar att säkerheten under en livbåtsövnings är beroende av fyra faktorer; utrustning, kompetens, samarbete och motivation. Dessa fyra faktorer arbetades fram under studiens gång och är baserade på tidigare utredningar, forskning och arbetets intervjusvar. Dessa delar påverkar varandra i nämnd ordning och om alla fyra delarna fungerar så kommer livbåtsövningen genomföras på ett säkert sätt. / Frequent abandon ship drills should be carried out on every ship covered by SOLAS (Safety Of Life At Sea, explained in the theoretical chapter). Abandon ship drill entails a risk of damage to the equipment and injury to the people handling it. The purpose of this study is to see into what is required to achieve a safe abandon ship drill. This is a qualitative study where the objective is answered by interviewing crew members that has experience of creating safe abandon ship drills. A total of ten crewmembers has been interviewed. The study shows that the safety of these drills is dependant on four factors; equipment, knowledge, cooperation and motivation. These factors where derived from previous reports, research and from the data obtained from the interviews. These factors are dependant on one another and can also be viewed as a spiral where one factor gives momentum to the next.

Syftet med studien är att utifrån ett fenomenologiskt perspektiv undersöka hur några elever inom kulturskolan upplever förhållandet mellan motivation och övning. Bakgrundskapitlet belyser tidigare forskning och litteratur inom området motivation till att vilja öva. Studiens kunskapsteoretiska perspektiv är interpretativism och semistrukturerade intervjuer användes som metod där sex stycken elever intervjuades enskilt. Eventuella skillnader mellan begreppen spela och öva berörs och eleverna har sina egna uppfattningar om vad det innebär men också att det är svårt att hålla isär begreppen. Ibland samverkar begreppen och merparten av eleverna tycker att spela är det roligaste medan de övar mest hemma. Att kunna prata fritt om sin upplevda motivation till att öva ses av respondenterna inte som en självklarhet. När motivation kopplas till krav, prestation och tvång upplever eleverna att de inte finner det lika lustfyllt att öva eller att spela. Studien visar även att merparten av eleverna inte själva sätter upp egna mål med sin övning eller musicerande i sin helhet. Efter gymnasietiden vill respondenterna gärna studera vidare fast inte inom musik. De naturvetenskapliga ämnena lockar mer så som läkare, matematiker eller barnmorska. Resultatet diskuteras avslutningsvis med tidigare forskning och litteratur inom området för vad som gör elever motiverade till att öva. / The purpose of this study is through a phenomenological approach explore how some pupils in a music school experience the relationship between motivation and practice. The background chapter illustrates previous research and literature in the area of motivation to practice. The theoretical foundation of the study is interpretativism and semi-structured interviews were used as a method where six pupils were interviewed individually. The terms play and practice and how they differ from each other is discussed, as well as the pupil’s own perceptions about what they mean and the difficult in keeping them apart. Most of the pupils enjoy playing over practice, while it’s most common to practice at home. To have the ability to talk freely about their motivation to practice is for the pupils not that obvious. When motivation is connected to performance and constraints the pupils experienced that they do not feel it’s enjoyable to practice or to play. The study also shows that most of the pupils do not set their own goals for their practice or playing in general. After graduating from the high school the pupils are looking to get a higher education, however occupations such as doctor, mathematician or midwife are more attractive than job related to music. Lastly the result is discussed together with precious research and literature within the field.

I detta examensarbete undersöks hur den individuella övningen påverkas av en tydlig och hälsosam dagsrutin. Hur aspekter såsom vila, sömn, motion och vilja påverkar övning är inte alltid helt självklart för utövande musiker, även om forskning på områdena är omfattande. Syftet med detta arbete är att ta reda på i vilken grad vilja, stress, sömn, motion och vila kan påverka min övningsrutin. Målet med att skapa denna övningsrutin var att jag skulle kunna öva i fem timmar per dag, sex dagar i veckan under en längre period. Förhoppningen var att utökandet av övningstiden skulle leda till större frihet i mitt spel och i mitt konstnärliga uttryck. För att kunna följa den konstnärliga utvecklingen gjordes tre inspelningar av samma stycke, vid olika tillfällen; en före testperioden, en efter första testperioden och en efter andra testperioden. En jämförelse mellan två testperioder på fyra till fem veckor gav svar på skillnaden mellan att endast bruka sin vilja, kontra att ha en hälsosammare dagsrutin. I den första testperioden användes endast min egen målmedvetenhet, vilket i samband med dåliga dagsrutiner ledde till ett misslyckande. I den andra testperioden kombinerades min målmedvetenhet med hälsosamma dagsrutiner i form av sund dygnsrytm, regelbunden motion och vila, vilket ledde till att övningsrutinen lättare kunde upprätthållas under fyra veckor. Detta ledde i sin tur till att jag kände mig friare i mitt konstnärliga uttryck vid det sista framförandet. Arbetets resultat tyder på att fördelarna av en hälsosam dagsrutin bör tas i beaktning vid skapandet av en längre övningsrutin vilket i slutändan kan leda till större frihet i det konstnärliga uttrycket. / In this study individual practicing will be examined to see how it is affected by a healthy daily routine. How aspects like rest, sleep, exercise, and will affect practicing is not always self-evident for musicians, even if research in the area is extensive. The purpose with this study is to find out how much will, stress, sleep, exercise, and rest affect my practice routine. The goal with the practice routine was to be able to practice for five hours, six days a week during a longer period. The hope was that the extending of practice time would lead to a greater liberty in my playing and in my artistic expression. To follow the artistic development three performances of the same piece were made at different times: the first before the first trial period, the second after the first trial period, and the third after the second trial period. In the study two test periods were compared to examine the difference between using only motivation versus having a healthy daily routine. In the first trial period my determination was the only maintaining factor, which in combination with a poor daily routine led to failure. The second trial period combined my determination with a healthy daily routine in the form of proper sleep patterns, regular exercise, and rest, which led to an easier maintenance of the practice routine for four weeks. This led to me experiencing a greater freedom in my artistic expression in the last performance. The result of this study suggests that the benefits of a healthier daily routine should be considered when creating a longer practice routine which in turn can lead to a greater freedom in artistic expression.

Detta är en skriftlig undersökning och reflektion inom konstnärligt självständigt arbete på kandidatnivå. Syftet med undersökningen är att diskutera kring tekniskt invanda mönster, om det är möjligt att förändra dessa och i så fall hur dessa vanor kan förebyggas och åtgärdas. Som hjälpmedel för undersökningen används Sergej Prokofjevs andra violinkonsert i g-moll, i vilken det finns många tekniska svårigheter som hör ihop med de aspekter som behandlas. För att undersöka detta används olika metoder såsom förändringar i vardagen, olika övningssätt och mental träning. Det genomförs även en intervju med Cecilia Zilliacus, professor i violin vid Kungl. Musikhögskolan i Stockholm. Undersökningen av dessa metoder antecknas regelbundet och deras effektivitet relaterande ämnet diskuteras. I resultatet av undersökningen jämförs olika metoder med varandra och det diskuteras vad som är det mest effektiva sättet att hantera tekniska vanor. Undersökningens slutsatser visar att det går att analysera och förändra de egna vanorna med hjälp av olika metoder som förändrar den egna övningen. Detta kan vara användbart för musiker på alla nivåer som vill hitta strategier för att bli av med sina mönster eller fungera som inspiration för att hitta nya övningsmetoder. / This is a written investigation and reflection within artistically independent work at graduate level. The purpose of this study is to discuss technical habits and patterns, if it is possible, and in that case how these habits can be prevented and remedied. Sergei Prokofiev's second violin concerto in G minor is used as an aid to the investigation, in which there are several technical difficulties associated with the aspects being discussed. To investigate this, different methods are tested, such as changes in everyday life, different practice methods and mental training. It also contains an interview with Cecilia Zilliacus, professor of violin at the Royal College of Music in Stockholm. The development of these methods is regularly written down and their effectiveness related to the topic is discussed. In the summary of the survey, the different methods are compared with each other and it is discussed what is the most effective way to manage technical habits. The investigation shows that it is possible to analyze and change ones pattern with different methods that change the practice sessions. The study's conclusions can be useful for musicians of all levels who want to find strategies for getting rid of their patterns or serve as an inspiration for finding new practice methods. / <p>Inspelning av Sergej Prokofjevs andra violinkonsert, sats 1 tillsammans med pianist Erik Lanninger</p>

Föreliggande uppsats är en fallstudie av tre gitarrstudenter på gymnasiets estetiska program. Uppsatsen handlar om elevernas utsagor av egen övning. Forskningsfrågorna ämnar ringa in hur eleverna lägger upp sin egen övning samt vilka element de anser är viktiga för att lyckas med sin övning. Studien utgår från kvalitativ metod där datainsamling skett genom kvalitativa intervjuer i halvstrukturerad form. Därefter har tematiskt analys skett ur ett hermeneutiskt perspektiv.  Resultatet i studien visar att eleverna använder sig av tydliga intentioner i relation till hur de lägger upp sin övning. Såväl likheter som skillnader uppdagades bland eleverna. Faktorer som strategier, struktur och tid visade sig vara viktiga. Vidare visar analysen att eleverna identifierar element som verktyg, motivation, utvärdering, lärarens roll och mål som viktiga för att lyckas med sin övning. Data från intervjuerna går i flera fall att knyta an till tidigare forskning.

I denna studie har jag undersökt hur min övning på trumset och slagverk ser ut inför spel med RI-ensemble och slagverksensemble. Studien har utgått från ett designteoretiskt perspektiv och forskningsfrågorna: 1) Hur designar jag mitt övande till respektive ensemble? 2) Vilka semiotiska resurser används och hur används de? Under studien har jag samlat in data genom att filma några övningspass och skrivit loggbok. Därefter har jag analyserat min data utifrån en tematisk analys för att lyfta fram hur de semiotiska resurserna används, vilka mönster som finns i min planering och hur jag använder olika övningsmetoder och strategier. Detta för att få en så klar bild som möjligt över hur mina övningspass ser ut. Resultatet visar mitt genomförande av övningspassen och lyfter också fram olika metoder och strategier jag använt, till exempel långsamt övande, överdrivna rörelser och att upprepa de rätta rörelsemönstren. Studien presenterar också litteratur och forskning som är relevant för ämnena övning, trumset och slagverk. I slutet av studien förs en diskussion kring mitt resultat i förhållande till denna litteratur och designteorin. / In this study I have explored how my practice on drum set and percussion looks like before playing with a RI-ensemble and a percussion ensemble. The study has been based on a design theoretical perspective and the following research questions: 1) How do I design my practice to each ensemble? 2) Which semiotic resources are used and how? During the study I´ve been gathering data by filming some of my practice sessions and writing a logbook. I have then analyzed my data based on a thematic analysis to highlight how the semiotic resources are used, what patterns are shown in my planning and how I use different types of methods- and strategies in my practice. This is done to get a clear understanding on how my practice sessions looks like. The result shows my execution of the practice session and also highlights different methods and strategies I used, for example I used slow practicing, excessive movements and repeating the correct movements. The study also presents literature and research that is relevant for the subjects of practice, drum set and percussion. At the end of the study, there is a discussion about my result compared to the presented literature and the design theory.

I denna studie undersöks hur olika erbjudna redskap och metoder används i en students egen övning med syfte att undersöka hur de bidrar till möjligheten att agera som lärare till sig själv. Undersökningen dokumenterades i en loggbok som även hade funktionen som övningsjournal. I analysen av den insamlade dokumentationen användes en tematisk analysmetod. Undersökningen vilar på ett sociokulturellt perspektiv. Resultatet belyser hur redskap och metoder i form av muntliga och kroppsliga instruktioner samt klingande musik bidrar till och påverkar en students lärandeprocess samt hur de bidrar till möjligheten att agera lärare till sig själv. I diskussionen diskuteras resultatet i relation till bakgrundslitteraturen med fokus på resultatets slutsatser om reflektion och egen bedömning, identifiering och problemlösning samt kontroll och behärskning. Resultatet relateras även till begrepp som den proximala utvecklingszonen, scaffolding, appropriering och mediering. / This study examines how different tools and methods are used in a student’s own practice with the aim of examining how they contribute to the possibility of acting as a teacher for oneself. The study was documented in a journal that also functioned as a practice journal. The analysis of the collected documentation used a thematic analysis method. The survey is based on a sociocultural perspective. The result illustrates how tools and methods in the form of spoken and physical instructions as well as sounding music contribute to and affect a student´s learning process as well as how they contribute to the possibility of acting as a teacher for oneself. In the discussion, the results are discussed in relation to the background literature with a focus on the results´ conclusions about reflection and self-assessment, identification and problem solving as well as control and mastery. The result is also related to concepts such as the proximal development zone, scaffolding, appropriation and mediation.

En teorikonsumerande studie med syftet är att förstå fenomenet ’övning i funktionen logistik’ på taktisk/operativ nivå genom perspektivet ämnesexperter med stöd av Moshe Kress tio principer för operativ logistik. Att öva logistisk förmåga är viktigt för att öka förmågan på krigsförband inom logistikfunktionen och därigenom öka den totala krigföringsförmågan hos alla förband på markarenan. Att logistik är viktigt för militär verksamhet råder det ingen tvekan om. Att effektivt öva alla förbandstyper inom en brigad samtidigt är komplicerat. Denna studie utforskar logistik i övningar och de faktorer som påverkar övningars förutsättningar.  Genom tematisk-analys av empiri inhämtad genom intervjuer från ämnesexperter skapas en översikt av övning som fenomen. Kress teori främjar förståelsen av logistik i övningar genom den kategorisering av information som perspektiven inbjuder till. Vissa skeenden under övningsverksamhet kan inte förstås med hjälp av Kress tio perspektiv utan placeras utanför hans modell, här återfinns information som mer övergripande rör planering av övningar.  Ingen av Kress tio principer kan efter analysen sägas väga tyngre utan det är med översikten av information det går att se mönster och därutav få inspiration till att öka effekten och skapa bättre förutsättningar för alla krigsförband. Från de sammanställda resultaten efter studien har områden för potentiell förbättring identifierats så som medvetna prioriteringar av förband under ”större övningar”, vikten av kunskap hos chefer och övningsplanerare samt vikten av integrerad övningsplanering mellan förband. Studiens resultat pekar på vikten av erfarenhet, attityd och listar utmaningar med att bedriva övningar för logistikförband på taktisk nivå.

Due to unprecedented circumstances brought about by a global health pandemic, User Experience (UX) design professionals have had to adapt their user research practices to keep on working. This has meant that methods such as user interviews and stakeholder engagement workshops are required to run entirely online. Previous literature has often favoured in-person settings for user interviews, claiming it produced the highest quality of the data collected and remote workshop facilitation has not been researched thoroughly. With a thematic analysis of transcripts from 4 in-depth user interviews and a naturalistic observation of a remote workshop facilitation, this study presents findings on the applied remote practices when it comes to both facilitation and preparation of remote user interviews and workshops. The results from the qualitative data analysis find that in contrast to previous literature, UX professionals do not experience lower data quality when opting for remote modes. The applied practices that contribute to that experience are acknowledging one anothers’ physical environment during initial bonding with interview subjects, spending more time for casual conversation before conducting the interview and sending out preparation documents to the interview participant to inform them about where to be located (private or work setting) and to use a desktop if they are expected to interact with online prototypes. I then unpack the applied practices of designing and facilitating remote workshops where I presents a workshop journey process constructed of different phases that UX professionals follow when designing workshop journeys. The practice of designing these workshop journeys and facilitating them online can serve as design documentation as UX professionals design for the desired experience throughout the workshop beforehand and can validate the experiences afterwards. New workshop facilitation practices have also emerged in the form of actively engaging with participants in order to gather signals that would otherwise naturally present themselves in in-person settings allowing facilitators to probe the workshop atmosphere. / På grund av oöverträffade omständigheter orsakade av en global hälsopandemi, har professionella UX designers (User Experience) fått anpassa sina metoder inom användarstudier för att kunna fortsätta arbeta. Detta har inneburit att metoder som användarintervjuer och workshops ämnade för att engagera intressenter har blivit tvingade att genomföras online. Tidigare litteratur har ofta förespråkat fysiska uppsättningar för användarintervjuer och hävdar att detta producerar den högsta kvaliteten på insamlad data, dessutom är tidigare forskning kring workshop-ledning genomförd på distans begränsad. Med en tematisk analys av transkriptioner från fyra djupgående användarintervjuer och en naturalistisk observation av workshop-ledning genomförd på distans, presenterar denna studie resultat kring tillämpade metoder när det gäller både underlättande och förberedelse av användarstudier och workshops genomförda på distans. Resultaten från den kvalitativa dataanalysen visar att till skillnad från tidigare litteratur upplever professionella UX designers inte lägre datakvalitet när de väljer metoder för att arbeta på distans. De tillämpade metoderna som bidrar till den upplevelsen är att erkänna varandras fysiska miljö under inledande introduktion med intervjupersoner, spendera mer tid för avslappnad konversation innan intervjun genomförs och skicka ut förberedelsedokument till intervjudeltagaren för att informera dem om var de bör befinna sig (i privat eller arbetsmiljö) och att använda ett skrivbord om de förväntas interagera med online-prototyper. De tillämpade metoderna används sedan för att designa och underlätta workshops på distans där jag presenterar en workshop-process konstruerad av olika faser som UX designers vanligtvis följer när de utformar workshops. Tillämpningen med att utforma dessa workshops och leda dem online kan fungera som designdokumentation när UX designers designar för den önskade upplevelsen för workshopen i förväg och för att validera upplevelserna efteråt. Genom aktivt samarbete med deltagarna i studien har också nya metoder för att leda workshops visat sig. Dessa kretsar kring information och reaktioner som annars naturligt skulle visa sig i fysiska uppsättningar och gör det möjligt förworkshop-ledare att mer effektivt undersöka stämningen i workshops.