Bakgrund: Nästan dagligen drabbas ett barn i Sverige av cancer. Barncancer kan vara en långvarig process som involverar hela familjen. Föräldrarna är barnets trygghet och är vanligtvis delaktiga i barnets vård. Cancerdiagnosen orsakar påfrestande känslor hos föräldrarna, då kan föräldrarna på olika sätt hantera och anpassa sig till den förändrade livssituationen.     Syfte: Syftet med föreliggande litteraturstudie var att beskriva hur föräldrar till ett cancersjukt barn hanterar/hanterade livssituationen under sjukdomstiden. Samt att beskriva undersökningsgruppen i de inkluderade artiklarna.   Metod: En deskriptiv litteraturstudie som grundar sig på tolv vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats som erhölls genom sökningar i databaserna Cinahl och PubMed.       Huvudresultat: Genomgående i resultatet sågs copingstrategier vara effektiva. I resultatet framkom copingstrategier som (1) stöd vilket föräldrarna inhämtade från religion, andra i liknande livssituation och omgivningen. (2) Upplevelse av kontroll, som föräldrarna åstadkom genom information, rutiner och planering. (3) Förändrat tankesätt och känslor, genom att bibehålla hoppet, tänka positivt, vara optimistisk, ha ett undvikande beteende och utföra distraherande aktiviteter. Majoriteten av deltagarna i inkluderade artiklar var kvinnor. Åldern varierade mellan 20-60 år. Två av artiklarna var genomförda i Sverige och resterande i andra länder.   Slutsats: Copingstrategier sågs vara ett effektivt sätt för föräldrarna att klara av den svåra tid som de infann sig i. Tre övergripande copingstrategier uppmärksammades vara behjälpliga för föräldrarna, stöd, förändrat tankesätt och känslor samt upplevelse av kontroll. Genom att hälso- och sjukvårdpersonal får förståelse för hanteringen hos föräldrarna och bidrar eller stärker copingstrategier kan de arbeta mot att främja hälsa och välbefinnande bland föräldrarna. / Background: Almost on a daily basis a child gets affected by cancer in Sweden. Childhood cancer can be a long process involving the whole family. The parents are the child’s safety and are usually involved in the care of the child. The cancer diagnosis causes demanding emotions among the parents, and that is when they can institute different ways to manage and adapt to change of living. Aim: The aim of the present study was to describe how parents to children diagnosed with cancer handle the life situation during the period of illness. Also to describe the included articles study sample. Method: A descriptive literature study based on twelve scientific articles with a qualitative approach, obtained through searches of the databases Cinahl and Pubmed. Main results: Throughout the result, coping strategies were seen to be effective. The result showed coping strategies as (1) support which parents obtain from religion, others in similar situation and people in the surrounding. (2) Experience of control, which parents achieved through information, routine and planning. (3) Changing the emotions and way of thinking, by maintaining hope, positive thinking, being optimistic, having an avoidance behavior and performing distracting activities. A majority of the participants in the included articles were women. Ranged in age from 20 to 60 years. Two of the articles were from Sweden and the remaining from other countries. Conclusion: Coping strategies were seen to be effective ways for the parents to cope with the difficult time they appeared in. Three general observed coping strategies were accommodating for the parents; support, changed emotions and way of thinking and experiences of control. By gaining an understanding of the management method of the parents and contribute and strengthen coping strategies, the health professionals can work to promote health and well-being among the parents.

Stress kan vara positivt och negativt. Lite stress kan skärpa sinnet och förmågan att arbeta, men en för lång period med stress är negativt och skadligt. Stress ökar i samhället, inte minst inom yrken som vård och omsorg. Denna studie syftar till att undersöka hur stress, privat stöd och energi i arbetslivet ser ut på tre äldreboenden. I studien undersöks även hur olika strategier kan påverka och förbättra enskilda individers stresspåverkan. En kvantitativ tvärsnittsstudie baserad på enkäter gör det empiriska underlaget. Tre äldreboenden har studerats för att undersöka sambandet mellan energi, privatstöd och stress. Studien visar att medarbetarna på äldreboendena känner sig slutkörda med höga krav och låg kontroll enligt stress- och energi modellen. Studien påvisar ett negativt samband mellan privat stöd och stress. När en deltagares privata stöd är högt är stressen låg men för de individer där privata stödet är lågt är istället stressen hög. Inga andra samband kan påvisas. / Stress can be positive and negative. A little stress can sharpen the mind and the ability to work, but a too long period of stress is negative and harmful. The stress is increasing in society, especially in professions as nursing and care. This study aims to examine how stress, private support and energy at work looks at three homes for the elderly. The study also explores how different strategies can influence and improve individuals' stress effects. A quantitative cross-sectional study based on surveys makes the empirical basis. Three elderly have been studied to examine the relationship between energy, private support and stress. The study shows that employees of nursing homes feel exhausted with high demands and low control by the stress and energy model. The study demonstrates a negative relationship between private support and stress. When a participant private support is high is the stress low but for those individuals where private support is low the stress is high. No other connection can be demonstrated.

Syftet med studien var att undersöka vad som motiverar kvinnliga fotbollsdomare till fortsattdömning, vilka situationer som resulterar i stress samt hur de upplever att de hanterar dessasituationer. För att undersöka syftet användes frågeställningarna: Vilka är de huvudsakligamotivationsfaktorerna till att kvinnliga fotbollsdomare fortsätter att döma? Vilka situationerupplever de som stressfulla? Hur hanterar kvinnliga fotbollsdomare stressfulla situationer?Totalt deltog tio kvinnor från södra och västra Sverige som alla har dömt fotboll i minst tresäsonger, medelåldern var 21,1 år (SD= 3,62) och domarna dömde från distrikt till elitnivå.En semi-strukturerad intervjuguide med tre fastställda teman (motivation, stress och coping)användes. Resultatet visade på att domarna besitter en hög inre motivation då de tycker attdömningen är rolig. Yttre motivation i form utav bekräftelse och pengar var även viktiga. Ettantal situationer kan upplevas som stressfulla, bland annat var olika matchsituationeråterkommande faktorer. För att hantera stressfulla situationer används emotions- ochproblemfokuserad coping. Socialt stöd och personliga egenskaper (exempelvis lugn) varockså att föredra. Resultatet tolkades utifrån två teoretiska ramverk (Självbestämmande teorinoch Transaktionsmodellen om stress och coping). Studiens huvudsakliga fynd indikerade attfotbollsdomarna upplever att dömningen är rolig och att stressfulla situationer somförekommer kan hanteras. / The purpose of the study was to examine what motivates female soccer referees to continuerefereeing, which situations result in stress and how they perceive that they handle thesesituations. The following research questions were used: What are the main motivationalfactors for female soccer referees to continue refereeing? Which situations are experienced asstressful? How do female soccer referees handle stressful situations? A total of ten femalereferees from Southern and Western Sweden participated, all of them active soccer refereesfor at least three seasons. The average age was 21.1 years (SD = 3.62) and they were ondistrict-, regional- or elite level. A semi-structured interview guide with three pre-identifiedthemes (motivation, stress and coping) were used. The result showed that referees possess ahigh internal motivation when they feel refereeing is fun. External motivation such asconfirmation and money was also important. Several situations could be perceived asstressful, game situations were recurrent incidents. Emotion- and problem focused coping wasused to handle stressful situations. Social support and personal characteristics (e.g. calmness)was also appreciated. The result was interpreted using two theoretical frameworks (Selfdeterminationtheory and Transactional model of stress and coping). The conclusion from thestudy is that soccer referees consider refereeing fun and that they can handle the stressfulsituations that occur.

Bakgrund: Cancerfallen i Sverige har fördubblats sedan 1970-talet och om cirka 20 år uppskattas 100 000 nya personer insjukna i cancer per år. Att drabbas av cancer anses vara en av de mest stressfyllda situationer en person kan uppleva och sjukdomen påverkar patienten både fysiskt, psykiskt och existentiellt. För att lättare hantera sin nya vardag kan patienten behöva tillämpa olika copingstrategier som används för att hantera svåra påfrestningar.  Syfte: Syftet med studien var att utifrån ett patientperspektiv beskriva copingstrategier som kan hjälpa patienter med avancerad cancer.  Metod: En litteraturstudie med 14 kvalitativa vetenskapliga artiklar genomfördes. Artiklarna analyserades utifrån Lundman och Hällgren-Graneheims (2017) manifesta innehållsanalys.  Resultat: Resultatet delades in i fyra kategorier och tretton underkategorier. Kategorierna som framkom var; Viljan att styra över sitt liv, uppmuntrande känslor, socialt stöd samt andligt stöd. Slutsats: Sjuksköterskan behöver agera på ett sådant sätt att patientens hälsa ökar och lidandet minskar. Sjuksköterskan behöver också utgå ifrån patientens unika och subjektiva livsvärld eftersom det är först då som patientens copingstrategier kan identifieras och stärkas. Tillgodosedda copingstrategier leder till att patientens vardag och liv kan genomsyras av en känsla av hanterbarhet, begriplighet och meningsfullhet.

Syftet med denna studie var att undersöka huruvida arbetsrelaterad stress samt copingstrategier skiljer sig åt med avseende på individuella faktorer som kön, ålder och arbetslivserfarenhet bland yrkesverksamma konsulter. Totalt bestod urvalet för studien av 110 undersökningsdeltagare (41 kvinnor och 69 män), vilka valdes ut med hjälp av bekvämlighetsurval. I utförandet av studien tillämpades en kvantitativ forskningsmetodik där en webbaserad enkätundersökning genomfördes. Vid insamlingen av data användes Copenhagen Psychosocial Questionnaire II (COPSOQ II) (Pejtersen, Kristensen, Borg & Bjorners, 2010) och Brief COPE scale (Muhonen & Torkelson, 2005). Insamlad data analyserades med hjälp av separata Independent Samples t-test. Resultaten visade att upplevelse av arbetsrelaterad stress signifikant skiljde sig åt med avseende på ålder. Konsulter äldre än 30 år upplevde mer arbetsrelaterad stress samt högre grad av kontroll i sitt arbete än yngre konsulter. Resultaten visade även att användning av copingstrategier skiljde sig åt med avseende på ålder, kön och arbetslivserfarenhet, då konsulter som var 30 år och yngre i större utsträckning använde sig av problemfokuserade, emotionsfokuserade samt dysfunktionella copingstrategier. Kvinnor använde sig i större utsträckning än män av både problemfokuserade och dysfunktionella copingstrategier. Konsulter med 3 år arbetslivserfarenhet eller mindre använde sig mer av problemfokuserade copingstrategier. Föreliggande studie visar därmed på en del avvikande resultat i förhållande till tidigare forskning inom området för arbetsrelaterad stress och copingstrategier.

The aim of this study was to gain an increased understanding of how social worker’s in Sweden experience, manage and prevent secondary traumatization at work. It was a phenomenological and qualitative study were the results was collected through semi-structured interviews with social worker’s. The result has been interpreted from the coping theories by Lazarus and Folkman. The result shows that the majority of the social worker’s that we interviewed experience secondary traumatization and use different coping stratigies to handle said trauma. The main problemfocused coping strategies constitues coaching sessions and also simply being prepared. The more often used emotional strategies includes, among others, social support, self-care, reflection and avoidance. Social worker’s use different strategies during similar situations which is mainly based on their own personality, experiances and knowledge. A sense of purpose, competence building, and a balance between work- and private life are largely perceived to be the most important preventative factors, where both the organization and the individual need to take their respective responsibility.

Sjuksköterskor inom palliativ vård behöver på ett effektivt sätt hantera stressorer för att hindra att patienterna påverkas av sjuksköterskans stressreaktioner och för att förebygga utmattningssyndrom och 'compassion fatigue'. Vårt syfte har därför varit att undersöka vilka strategier som sjuksköterskor använder för att hantera de stressorer de utsätts för i palliativ vård. För att undersöka detta har vi gjort en litteraturstudie av vetenskapliga artiklar med kvalitativ metod för att hitta essensen i dessa. Vi har i vår litteraturstudie av artiklar inom området funnit tre huvudkategorier; Att sätta gränser, Att ha en tillåtande miljö omkring sig, och Att finna mening i livet. Sjuksköterskan behöver gränser på olika sätt, bland annat för att hitta en balans mellan att bli allt för engagerad och att inte vara tillräckligt engagerad för att göra ett bra jobb. I resultatet visas att det finns flera olika sätt att känna sig stöttad på. Främst verkar det ändå som att det är stöd från kollegorna och inom arbetsgruppen som är viktigt. Att känna att de gör ett meningsfullt arbete och att vara till hjälp för någon är också viktigt. Detta säger sig sjuksköterskorna kunna uppnå bland annat genom att ta hand om sig själva och att se på döden som ett naturligt avslut av livet och i en del fall till och med se döden som god. Vi tycker det vore intressant att se mer forskning om vad det har för betydelse för välbefinnandet vilket sätt man väljer att hantera stressorerna inom den palliativa vården på. / Program: Sjuksköterskeutbildning

Bakgrund Coping innebär individens förmåga att anpassa sig efter och hantera olika förhållanden. För att kunna hantera den stress som finns i sjuksköterskeyrket idag kan det behövas kunskap om olika copingstrategier. Sjuksköterskans roll och ansvar har vuxit och kräver mer av sjuksköterskan. Bristande arbetsmiljö kan bidra till ökad risk för stress i arbetet. En del i KASAM, känsla av sammanhang, är hanterbarhet vilket bland annat innebär att människan har de resurser för att möta de krav och påfrestningar den ställs inför. Syfte Att sammanställa vilka copingstrategier sjuksköterskan kan använda i omvårdnaden för att hantera stress. Metod Litteraturöversikt baserad på 15 artiklar publicerade mellan 2008 och 2018. Databaserna som användes var Cinahl, PubMed och Psycinfo. Resultat De olika copingstrategier som framkom att sjuksköterskorna kunde använda sig av för att hantera stress var Be om hjälp och socialt stöd, Positivt tänkande, Självkontroll, Problemlösning, Acceptans, Flykt och undvikande, Utöva religion samt Återhämtning. Copingstrategierna delades in i två kategorier, Känslofokuserad coping och Problemfokuserad coping. Slutsats Resultatet i litteraturöversikten visar att sjuksköterskor använder flera olika copingstrategier för att kunna hantera stress. Den mest förekommande copingstrategin var att be om hjälp och socialt stöd. / Background Coping is the individual's ability to adapt to and handle different conditions. In order to handle stress in the nursing profession today, knowledge about different coping strategies may be needed. The nursing role and the responsibility of nurses has grown and more is required of the nurse. Unhealthy working environment can contribute to increased risk of stress at work. A part of SOC, a sense of coherence, is manageability, which can mean that a person has the resources to meet the demands and stress that she or he or she faces. Aim The aim of this review of literature was to compile the coping strategies nurses use to cope with stress Method The Literature review is based on 15 articles published between 2008 and 2018. Databases used were Cinahl, PubMed and Psycinfo. Result The different coping strategies that were found showed that nurses could use Asking for help and social support, Positive thinking, Self-control, Problem solving, Acceptance, Escape and avoidance, Exercising religion and Recovery. Coping strategies were divided into two categories, Emotion-focused coping and Problem-focused coping. Conclusion The result in the literature review shows that nurses use several different coping strategies to handle stress. The most common coping strategy was to ask for help and social support.

<p>Denna studie ville belysa en specifik grupps livsföring bland personer med funktionshinder nämligen de som inte kan föra sin egen talan. Området utforskades genom intervjuer med föräldrar. Syftet var att öka kunskapen om hur föräldrar till personer med flerfunktionshinder bemästrar sin situation. Frågeställningarna var dels hur föräldrarna uppfattade omgivningens stöd och stress, vad de tyckte om ett normalt liv och hur de bedömde samhällets insatser, dels deras syn på barnets autonomi och betydelsen av deras makt i relation till barnet. Studien hade en kvalitativ och fenomenologisk ansats och användes som metod. Resultatet visade att merparten av föräldrarna utvecklade aktiva copingstrategier för att anpassa sig till situationen även om de led av en kronisk sorg. Omgivningens stöd minskades med tiden. Föräldrarna tyckte inte att deras barn lever ett normalt liv men ett värdigt liv. De var nöjda med samhällsinsatserna men kommunala neddragningar kunde ibland hämma familjens möjligheter. Samtidigt som de var nöjda med personliga assistenters insatser hade de problem med enskildheten i hemmet. Föräldrarna bevakade barnets självbestämmande genom att kämpa för deras rättigheter. Föräldrarnas makt över dessa barn kunde förstås som ett positivt element vilket hjälper dem att organisera barnets vardag och lösa konflikter.</p>

No description available.