<p><p><p>Syftet var att undersöka hur femåriga förskolebarn upplevde att de var delaktiga och hade inflytande i förskolans verksamheter. Syftet var även att undersöka hur pedagoger uppfattade att barn upplevde sin delaktighet och sitt inflytande i förskolan.</p><p>I tidigare forskning om barns delaktighet och inflytande har inriktningen många gånger varit på äldre barn, men det finns även studier på yngre barns delaktighet och inflytande. Tidigare forskning beskriver att barn till stor del upplever att de inte är delaktiga i exempelvis lärarinitierade aktiviteter. Det kan bero på vilket förhållningssätt och den kontroll pedagogen intar.</p><p>Den forskningsansats som har valts är fenomenografi som är en kvalitativ ansats där man försöker beskriva ett fenomen, i detta fall två fenomen, barns delaktighet och inflytande. Den metod som är vald i uppsatsen är intervjusamtal med barn och pedagoger.</p><p>Den här studien visar en skillnad i svaren från barnen på de båda förskolorna. På den ena förskolan ansåg barnen att det bara var de vuxna som bestämde medan barnen på den andra förskolan menade på att det mest var pedagogerna som bestämde men att de även själva fick möjlighet att vara med och bestämma. Samtliga pedagoger var av uppfattningen att barns delaktighet och inflytande var nödvändigt för en bra verksamhet och att de hoppades på att barn upplevde att de var delaktiga och hade inflytande. Det som var svårt var att låta barn bestämma över övergripande beslut och regler.</p><p>Studiens slutsats var att barn till viss del upplevde att de var delaktiga och hade inflytande i förskolans verksamhet medan pedagogerna uppfattade att barn var delaktiga och hade inflytande.</p><em></em><em></em></p></p>

<p>Det här examensarbetet handlar om barns inflytande och integritet i pedagogisk dokumentation. I läroplanen för förskolan anges att alla som arbetar inom förskolan ska visa respekt för den enskilde individen i det vardagliga arbetet. Arbetet i förskolan ska präglas av ett synsätt som bygger på respekt för människors okränkbarhet, individens frihet och integritet och alla människor lika värde. Samtidigt ska arbetet i förskolan stödja barns identitet, självkänsla, självständighet och tillit till sin egen förmåga. Barn ska kunna ge uttryck för egna uppfattningar och förstå egna rättigheter (Utbildningsdepartement, 1998). Således är denna förskolans uppgift betydelsefull för barns lärande av etiska värden.</p><p> </p><p>Studiens syfte är att utifrån ett etiskt perspektiv beskriva och förstå hur pedagoger förhåller sig till pedagogisk dokumentation. Metod som används i studien är semistrukturella intervjuer med sju pedagoger som arbetar med pedagogisk dokumentation i den pedagogiska verksamheten på en förskola. Genom intervjuer utforskas pedagogernas arbete med barns inflytande i samband med pedagogisk dokumentation och förskolepedagogers erfarenheter, tankar, funderingar kring barns integritet och dokumentation. Dessa data som består av inspelade intervjuer med de pedagoger har bearbetas och betraktas i ljuset av forskning som berör inflytande och integritet.</p><p> </p><p>Resultatet visar att barn har ett reellt inflytande i pedagogisk dokumentation genom att de får utrycka sina åsikter och funderingar om dokumentationen och dessa bemöts av pedagoger med respekt. Barn har till viss del inflytande i pedagogisk dokumentation när inflytandet begränsas till valmöjligheterna. Barn har inget inflytande i pedagogisk dokumentation när barnen inte känner till syftet med dokumentationen eller att barnen inte vet att de kan påverka dokumentationsprocessen.</p><p> </p><p>I studien framgår att pedagoger ser barnens integritet i pedagogisk dokumentation som en gräns och den gränsen får ingen annan gå över. Barn har rätt att säga stopp till att delta i dokumentation. Pedagoger respekterar barns tankar och åsikter och tar dem på allvar. Vuxna tar på olika sätt hänsyn till barnens känslor i dokumentationsprocessen. Däremot tycks pedagoger inte i lika stora utsträckning systematisk arbeta med etik som ett innehåll i dokumentationen. En del pedagoger anser sig inte ha mött negativa reaktioner från barnen i sitt arbete med dokumentation och därför har de inte reflekterat över integritet i samband med pedagogisk dokumentation.</p>

<p>Forskning pekar på brister i dagens matematikundervisning som bland annat handlar om elevers motivation. Syftet med denna uppsats är att undersöka gymnasieelevers studiemotivation i ämnet matematik. Genom intervjustudier har elevers upplevelser av deras mål, självförtroende och inflytande kopplats till teorier om motivation.</p><p>Motivation är ett begrepp som har utvecklats av många forskare under en längre tid, vilket har lett till ett flertal infallsvinklar. I skolan är mål, självförtroende och inflytande några av möjliga faktorer som påverkar elevers motivation. Elevernas mål i undervisningen betraktas med utgångspunkt i relationen mellan lärandemål och prestationsmål. Självförtroendet tolkas utifrån elevernas upplevelser av mot- och medgångar. Till sist behandlas inflytande utifrån elevers syn på inflytande över undervisning och planering. Vad gäller motivation jämförs inre faktorer såsom intresse och känslor med yttre faktorer såsom belöningar och bestraffningar.</p><p>Resultatet av undersökningen visar tydliga kopplingar mellan litteraturen och elevernas uppfattningar. Bland annat beskriver eleverna en slentrianmässig undervisning med föga möjligheter till inflytande. En tydlig provkultur påverkar elevernas självförtroende och skapar prestationsinriktade mål för undervisningen.</p>

No description available.

No description available.

<p>The purpose of this work is to contribute with knowledge regarding childrens influence in preschool from the perspective of the preschool teacher. To study this I have asked two questions: How do preschool teachers describe what the influence from the children could mean in preschool? and How do preschool teachers work for the children´s right to influence in preschool? I used qualitative interviews so as to give room for the interviewperson´s own words, thoughts and opinions. The study shows that it is important for the preschool teachers to listen to the children, let them express their opinions and let them have influence on their everyday in preschool. It also shows that the childrens opinions and thoughts are the foundation for the preschool teachers when planning the activities in preschool. Another result is that childrens influence in preschool is a difficult subject, but it is given priority.The preschool teacher´s opinions are that it is important to be aware of their own attitudes in order to give the children opportunity to have influence on preschool.</p> / <p>Syftet med detta arbete är att bidra med kunskap om barns inflytande i förskoleverksamheten, utifrån förskollärares perspektiv. För att ta reda på det har jag utformat två frågeställningar som är: Hur beskriver förskollärare vad barns inflytande kan innebära i förskolan? och Hur arbetar förskollärare för barns rätt till inflytande i förskolan? Jag använde mig av kvalitativa intervjuer för att ge utrymme för respondenterna att svara med egna ord och att deras egna tankar och åsikter skulle komma i främsta rummet. Undersökningen visar att förskollärarna anser att det är viktigt att lyssna på barnen, låta dem få uttrycka sina åsikter och låta barnen få vara med och påverka sin vardag. Det visar sig också att förskollärarna utgår ifrån detta när de planerar verksamheten i förskolan. Den visar också att förskollärarna anser att barns inflytande är ett svårt men prioriterat ämne i förskolan. Förskollärarna menar att det är viktigt att vara medveten om sitt eget förhållningssätt för att barns inflytande i förskolan skall kunna ges.</p>

<p>Som pedagoger i förskolan ska vi skapa meningsfulla miljöer för barnen. För att kunna göra detta behöver vi hitta former för barns delaktighet, så att de får vara med och påverka. Syftet med vår undersökning är att i förskolan studera relationen mellan barns inflytande och den pedagogiska miljön. Studien innefattar både barns inflytande över miljön och hur miljön kan ge barn inflytande. Åtta förskollärare på fyra olika förskolor har intervjuats för att ge en bild av hur barns delaktighet på olika sätt kan ta sig uttryck i miljön. På alla förskolorna är barnen delaktiga i den pedagogiska miljön. Delaktigheten ser dock ut på olika sätt. På några förskolor får barnen mer direkt inflytande, på andra mer indirekt. Hur miljön utformas för att ge barn inflytande har i denna studie visat sig vara relaterat till barngruppens ålderssammansättning. Även hur stor genomslagskraft tron på det kompetenta barnet har haft i arbetslaget, är av stor betydelse i detta sammanhang.</p>

Denna uppsats syfte är att undersöka elevers ansvar i skolan utifrån ett elevperspektiv. Vad eleverna har för uppfattningar om sitt ansvar och hur dessa uppfattningar kan förklaras utifrån den skolsitution de befinner sig i. Som bakgrund diskuteras innebörden av begreppet ansvar. Enligt moralfilosofiska teorier kan människan vara ansvarig endast om hon har möjlighet att välja sina handlingar, att hon har visst mått av frihet. Skolans styrdokument påpekar hur viktigt det är med personligt ansvarför ett demokratiskt samhälle och att skolans uppgift är att fostra eleverna till ansvarsfulla individer. För att lyckas med detta ska skolan ge eleverna inflytande över sitt eget arbete och övrig skolverksamhet. Verkligheten verkar dock inte överensstämma med läroplanens ideal enligt de undersökningar som tidigare gjorts. Inflytandet är fortfarande begränsat och ansvaret utvecklas därefter. Eleverna i undersökningen har intervjuats om vilket ansvar de anser sig ha, varför tar resp. inte tar de detta ansvar och vilket ansvar vill de ha. Eleverna resonerar på olika sätt och har sina egna motiv och anledningar till att ta ansvaret i skolan. Det finns inga enkla lösningar för att utveckla ansvarstagandet hos eleverna till den nivå läroplanen förespråkar. men att få eleven att uppleva skolan och arbetet där som viktigt skulle göra mycket för motivationen till att ta sitt eget ansvar.

Syftet med denna studie är att kartlägga en grundskolas psykosociala klimat. Genom kartläggningen har vi kunnat synliggöra klimatet på skolan och föreslagit olika sätt att förändra detta i positiv riktning. De metoder som används i studien är kvalitativa och de består av cirka 10 observationer och 12 intervjuer. Intervjuerna har gjorts med föräldrar och elever från skolan. Resultaten visar bland annat att många föräldrar uppfattar rasterna som ett osäkert område för eleverna. Föräldrarna menar att det finns för få lärare ute på det stora skolområdet. Eleverna anser att det är mycket som lärarna inte ser av det som händer på rasterna. Det är dock ganska lätt att få tag i en lärare om något inträffar. Kommunikationsproblem mellan skolan och hemmet är också något som omtalas av föräldrarna. Elevernas delaktighet och inflytande är relativt begränsat. Analysen av resultatet utgår från Salutogen teori. Några slutsatser som dragits handlar bland annat om kommunikations- och informationsproblem. Andra slutsatser pekar på att skolan, tillsammans med elever och föräldrar, måste formulera gemensamma regler och mål, för att kunna skapa ett positivt skolklimat. Med slutsatserna som utgångspunkt presenteras förslag på hur skolan ska kunna gå vidare med sitt värdegrundsarbete.

Som pedagoger i förskolan ska vi skapa meningsfulla miljöer för barnen. För att kunna göra detta behöver vi hitta former för barns delaktighet, så att de får vara med och påverka. Syftet med vår undersökning är att i förskolan studera relationen mellan barns inflytande och den pedagogiska miljön. Studien innefattar både barns inflytande över miljön och hur miljön kan ge barn inflytande. Åtta förskollärare på fyra olika förskolor har intervjuats för att ge en bild av hur barns delaktighet på olika sätt kan ta sig uttryck i miljön. På alla förskolorna är barnen delaktiga i den pedagogiska miljön. Delaktigheten ser dock ut på olika sätt. På några förskolor får barnen mer direkt inflytande, på andra mer indirekt. Hur miljön utformas för att ge barn inflytande har i denna studie visat sig vara relaterat till barngruppens ålderssammansättning. Även hur stor genomslagskraft tron på det kompetenta barnet har haft i arbetslaget, är av stor betydelse i detta sammanhang.