Syftet med studien är att undersöka samspelet mellan de yngsta barnen och pedagogerna i matsitua-tionen på en förskola. Vilket inflytande barn ges är nära sammanlänkat med pedagogernas medve-tenhet om makten de har i rollen som vuxna. Frågeställningarna är:  Hur samspelar pedagogerna och barnen i matsituationer?  Vilket inflytande ger pedagogerna till barnen i matsituationer? För att få svar på våra frågeställningar har vi använt oss av videoobservationer. Observationerna har gjorts på en avdelning med nio tvååringar. Vi har under tre tillfällen tre dagar i följd studerat förskolans matsituation (lunch) och har sammanlagt 90 minuters observationsmaterial. Resultatet av undersökningen visar exempel på närvarande och lyhörda pedagoger i samspel med barnen, men också hur lätt detta samspel avbryts och missförstånd sker. Att vara i en samspelande atmosfär med små barn kräver ständigt arbete med att finnas nära och att försöka förstå barns vilja. Resultatet visar också att barnen har inflytande till viss del genom att pedagogerna ser ett kompe-tent barn som kan. Barns inflytande hör ihop med hur miljön är utformad, men också hur pedago-gerna använder sin makt.

Enligt läroplanen för förskolan, Lpfö 98, ska förskolan fostra barnen till att utveckla förmågor att handla demokratiskt. Barnen ska förberedas och göras delaktiga i de skyldigheter som finns i samhället. Inflytande är ett begrepp med många innebörder som var och en tolkar det olika utefter sina erfarenheter. Det i sin tur gör att arbetet med inflytande i förskolorna kan se ut på många olika vis. I vår undersökning har vi utefter syftet kommit fram till att barn vill bestämma enkla saker, när svårare och större beslut ska fattas anser barnen att det är bättre om pedagogerna gör det. I Allmänna råd för förskolan står det om vikten att personalen ska lyssna till barnen för att kunna närma sig barns perspektiv. Med det här som bakgrund handlar arbetet om barns inflytande i förskolan, och vidare om hur pedagogernas och barnens tankar rör sig kring inflytande och hur det ger sig till uttryck i verksamheten. I arbetet diskuteras det om problematiken och möjligheterna runt inflytande. Vidare diskuteras det om hur pedagoger ska gå till väga för att ett barns perspektiv ska kunna intas. I teorin ligger fokus på en psykologisk utgångspunkt och en pedagogisk utgångspunkt.

Ser vi till de villkor som råder inom de särskilda ungdomshemmen har personalen en dubbel funktion i sitt arbete med ungdomarna. Detta då de särskilda ungdomshemmens uppgift är att verkställa vård och behandling utan den enskildes samtycke. Vidare ska verksamheten utöva särskild noggrann tillsyn över de ungdomar som är placerade där samtidigt som personalen ska beakta den unges rätt till självbestämmande och integritet. Ett ökat brukarinflytande för de personer som nyttjar offentliga tjänster har diskuterats flitigt den senaste tiden. Diskussionen har även implementerats inom SiS, huvudman för de särskilda ungdomshemmen, som menar att ungdomarna ska ges inflytande under den tid då de är tvångsplacerade. Tidigare forskning har dock visat att inflytande kan vara svårt att realisera vid tvångsvård varav en paradox mellan inflytande och tvång kan skönjas. Vi ställer oss därav frågande till vad brukarinflytande innefattar samt om det finns gränser för när ett inflytande för ungdomar inom särskilda ungdomshem kan realiseras? Studien utgörs av en kvalitativ intervjustudie och syftar till att belysa hur personalen ser på relationen mellan inflytande och tvång. För att ha möjlighet att analysera och på så sätt förstå studiens resultat har centrala begrepp utarbetats med inspiration från generell systemteori, tidigare social forskning samt från studiens resultat. Personalens förhållningssätt, verksamhetens struktur samt den unge själv utgör olika villkor för det inflytande som personalen ger ungdomarna. I studien identifieras såväl möjligheter som svårigheter med att ge ungdomarna inflytande. Studiens resultat tyder på att det finns gränser för när ett inflytande för ungdomar inom de särskilda ungdomshemmen kan realiseras, den unges inflytande är således inte en självklarhet.

The purpose of this work is to contribute with knowledge regarding childrens influence in preschool from the perspective of the preschool teacher. To study this I have asked two questions: How do preschool teachers describe what the influence from the children could mean in preschool? and How do preschool teachers work for the children´s right to influence in preschool? I used qualitative interviews so as to give room for the interviewperson´s own words, thoughts and opinions. The study shows that it is important for the preschool teachers to listen to the children, let them express their opinions and let them have influence on their everyday in preschool. It also shows that the childrens opinions and thoughts are the foundation for the preschool teachers when planning the activities in preschool. Another result is that childrens influence in preschool is a difficult subject, but it is given priority.The preschool teacher´s opinions are that it is important to be aware of their own attitudes in order to give the children opportunity to have influence on preschool. / Syftet med detta arbete är att bidra med kunskap om barns inflytande i förskoleverksamheten, utifrån förskollärares perspektiv. För att ta reda på det har jag utformat två frågeställningar som är: Hur beskriver förskollärare vad barns inflytande kan innebära i förskolan? och Hur arbetar förskollärare för barns rätt till inflytande i förskolan? Jag använde mig av kvalitativa intervjuer för att ge utrymme för respondenterna att svara med egna ord och att deras egna tankar och åsikter skulle komma i främsta rummet. Undersökningen visar att förskollärarna anser att det är viktigt att lyssna på barnen, låta dem få uttrycka sina åsikter och låta barnen få vara med och påverka sin vardag. Det visar sig också att förskollärarna utgår ifrån detta när de planerar verksamheten i förskolan. Den visar också att förskollärarna anser att barns inflytande är ett svårt men prioriterat ämne i förskolan. Förskollärarna menar att det är viktigt att vara medveten om sitt eget förhållningssätt för att barns inflytande i förskolan skall kunna ges.

Vi har utifrån intervjuer undersökt hur pedagoger pratar om planering och utformning av inomhusmiljön. I denna undersökning redovisas olika faktorer som ligger till grund för pedagogers utformning och planering av inomhusmiljön. Vi valde att undersöka förskolor med både åldersindelade och åldersblandade barngrupper. Valet av studie beror på våra tidigare erfarenheter där vi upplevt stora skillnader i pedagogernas utformning av inomhusmiljön. Det vi ville synliggöra var vad dessa skillnader kan bero på. Det empiriska materialet delade vi upp i tre kategorier; utformning av inomhusmiljön, pedagogernas reflektion över utformningen av inomhusmiljön och barnens inflytande över utformningen av inomhusmiljön, för att utifrån dessa analysera, diskutera, beskriva och jämföra med tidigare forskning inom ämnet, om hur pedagogerna utformar deras inomhusmiljön. Resultatet visar att pedagogerna utgår från barnens ålder och intressen vid rummens utformning samt att säkerhetsaspekten är en viktig del. Även barnens möjlighet till självständighet och att göra egna val är en utgångspunkt som pedagogerna har som tanke vid planering av rummens utformning.

Syftet med den här undersökningen är att gå bakom kulisserna på olika medieföretag och medieproduktioner och ta reda på hur olika mediearbetare ser på makt och inflytande och även få klarhet i vad det är som krävs av en person som vill skaffa sig inflytande inom branschen.Samtidigt ska undersökningen bidra till förståelse hur det ser ut inom mediebranschen och på det sättet förbereda nya mediearbetare på framtiden.Fem kvalitativa djupintervjuer med fem mediearbetare, från filmproducent till nyhetsredaktör genomfördes. Fyra av de intervjuade var män, fyra jobbade inom mediebranschen i dag, en kom från ett annat land men jobbade i Sverige och Halmstad.Vid analysen av empirin användes flera av Pierre Bourdieus begrepp, som kapital och fält. Vad som kom fram under undersökningen, enligt våra intervjupersoner, var att ett starkt nätverk är en mycket viktig faktor om en person försöker skaffa sig ett ökat inflytande inom branschen. Men de som verkligen bestämmer branschens villkor är de som har mest pengar, eller kan associeras med dem som har pengarna. Det handlar dessutom i hög grad om personliga egenskaper, man måste vara beredd på att jobba hårt, vara envis och vara noga med att göra ett bra jobb, det är nästan viktigare att kunna arbeta hårt än att vara professionell.

Detta är ett examensarbete om fyra förskollärares syn på barns inflytande och syftet är att jämföra, en så kallad komparativ studie, Reggio Emilia inspirerade förskolors syn med icke profilerade förskolors. Studien genomfördes i form av intervjuer med fyra förskollärare på två olika icke profilerade förskolor och på två olika Reggio Emilia inspirerade förskolor. Samtliga är kommunala .  Enligt litteratur och forskning som ingår i studien så är barns inflytande och känsla av delaktighet en förutsättning för lärande. Det är också en förutsättning för att barn ska förstå innebörden i begreppet demokrati att de på förskolan introduceras till vad begreppet innebär. Förskolan ska lägga grunden till de demokratiska medborgare som samhället efterfrågar och detta är också utförligt beskrivet i Lpfö 98 som de icke profilerade och Reggio Emilia inspirerade förskolorna följer. Däremot är inte alla förskolor skyldiga att följa gällande läroplan. De enskilt drivna förskolorna har möjlighet att välja om de vill följa läroplanen men de kan också välja att inte använda den. Då gäller istället riktlinjer som kommunen tagit fram. Resultatet av denna studie blev att det inte var så stora skillnader mellan de icke profilerade kontra de Reggio Emilia inspirerade. Det visade sig istället att det fanns mer likheter än skillnader på synsättet på barns inflytande i de fyra förskolorna som deltog i studien. Likheter som trädde fram i resultat var att de var ense om att för att kunna anta barnperspektiv måste man lära känna barnet som individ och lyssna, detta vare sig de jobbade på en profilerad förskola eller inte. Samtliga tyckte att verksamheten bygger på barnen och deras intressen speciellt vid temaarbeten. Att barnen har inflytande är viktigt och att de har möjlighet att välja aktiviteter på förskolan. Olikheterna handlar om hur de två pedagoger som arbetade på de två icke profilerade förskolor som deltog i studien ansåg sig ha bristande resurser när det gäller personal för att kunna arbeta på det sätt de önskade. En av de pedagoger som arbetade på en Reggio Emilia inspirerad förskola ansåg sig däremot ha tillräckliga resurser i form av personal för att kunna arbeta så som de önskade med bland annat mindre grupper och valmöjligheter för barnen ifråga om både utevistelse och innevistelse. De kunde också arbeta med stationer där barnen själva fick välja aktivitet.

Syftet med detta examensarbete var att ur ett elevperspektiv belysa hur skolpersonalens bemötande uppfattas av elever i två olika skolor. 112 elever från år 4-6 och år 9 deltog i undersökningen. Metoden var tvåfaldig och bestod av en kvantitativ enkätundersökning med en komparativ redovisningsdel. Resultatet av undersökningen visar att drygt en tredjedel av alla elever anser att de sällan eller aldrig får påverka och planera sitt skolarbete. 65 procent av eleverna i år 4-6 och 50 procent i år 9 anser att det finns ”dåliga” regler på skolan. De regler som eleverna tycker är dåliga är de regler som eleverna oftast bryter mot. 25 procent av eleverna i år 4-6 och 10 procent av eleverna i år 9 anser att läraren alltid lyssnar på dem. Ungefär 10 procent av eleverna i undersökningen anser att de dagligen eller några gånger i veckan blivit orättvist behandlade av någon vuxen i skolan. Resultatet av vår undersökning mynnar ut i en diskussion kring skolans utformning. Är den borgerliga skolpolitiken med ”hårdare tag” rätt sätt att bemöta eleverna? Vi finner stöd i aktuell forskning och den svenska läroplanen som talar för att skolan istället ska bygga på empati och demokrati. De regler i skolan som eleverna anser är ”bra” handlar om att behandla sig själv, andra och närmiljön väl. Det kan tolkas som att även de ger uttryck för att de värnar om empatin i skolan.

<p>Syftet med undersökningen är att få en bild av barns tankar om rasten. I den kvalitativa studien har barn i årskurs två och tre intervjuats. Som metod har jag använt mig av en generell hermeneutiskt förhållningsätt. Litteraturstudierna visar att styrdokumenten ger en svag vägledning vad gäller rastens innehåll och organisation. Dessa visar också att rasten har en stor pedagogisk utvecklingspotential som inte tas tillvara i skolan. I undersökningen framkommer det att barn har många tankar om rasten. Barnens möjligheter till att påverka och få inflytande är mycket begränsad. Barnens behov är olika och undersökningen visar att behoven förändras mellan årskurserna. Undersökningen visar att om barnens tankar får komma med i rastens uppläggning och organisation kommer rasten att stödja lärandet och välbefinnandet i skolan.</p><p>Jag utgick ifrån följande frågeställningar:</p><p>Finns det en skillnad i rastaktiviteter mellan årskurserna?</p><p>Vad hindrar utveckling/förändring av rasten?</p><p>Hur upplever barnen rasten?</p>

<p>Enligt läroplanen för förskolan, Lpfö 98, ska förskolan fostra barnen till att utveckla förmågor att handla demokratiskt. Barnen ska förberedas och göras delaktiga i de skyldigheter som finns i samhället. Inflytande är ett begrepp med många innebörder som var och en tolkar det olika utefter sina erfarenheter. Det i sin tur gör att arbetet med inflytande i förskolorna kan se ut på många olika vis. I vår undersökning har vi utefter syftet kommit fram till att barn vill bestämma enkla saker, när svårare och större beslut ska fattas anser barnen att det är bättre om pedagogerna gör det.</p><p>I Allmänna råd för förskolan står det om vikten att personalen ska lyssna till barnen för att kunna närma sig barns perspektiv. Med det här som bakgrund handlar arbetet om barns inflytande i förskolan, och vidare om hur pedagogernas och barnens tankar rör sig kring inflytande och hur det ger sig till uttryck i verksamheten.</p><p>I arbetet diskuteras det om problematiken och möjligheterna runt inflytande. Vidare diskuteras det om hur pedagoger ska gå till väga för att ett barns perspektiv ska kunna intas. I teorin ligger fokus på en psykologisk utgångspunkt och en pedagogisk utgångspunkt.</p>