Tidigare forskning och litteratur visar att barns inflytande är en komplex fråga, att måltider utgör en relativt stor del av barnens tid i förskolan och att pedagogers syn på barn kan variera. Då inflytande är en rättighet för alla människor så vill vi med denna studie förstå vilket inflytande barnen ges vid måltider och även få en uppfattning hur pedagogers barnsyn påverkar vilket inflytande barnen får. För att besvara forskningsfrågorna i studien har vi valt att göra observationer då vi ville se vilket inflytande barnen fick under lunchen och intervjuer då vi ville synliggöra hur pedagogerna själva såg på begreppet inflytande samt hur de beskrev sin barnsyn. Resultatet av studien visar att det inflytande barnen ges vid lunchen ser olika ut och att pedagogers barnsyn varierar och kan även påverkas av bland annat olika ramfaktorer i den pedagogiska vardagen.

Studiens fokusområde har sitt ursprung från dels diskussioner med pedagoger ute i verksamheten gällande barns delaktighet och inflytande, men också i förhållande till den forskning som finns inom området som visar att pedagoger styr verksamheten i förskolan. Syftet med den kvalitativa studien har varit att undersöka förskollärares uppfattning gällande barns delaktighet och inflytande för att tydliggöra hur de definierar begreppen, vad de anser vara viktigt och hur de arbetar med detta i förskolan. Studiens empiri har samlats in genom intervjuer med fyra förskollärare vilket har transkriberats, sammanställts och tolkats för att finna mönster. Resultatet visade att arbete med barns delaktighet och inflytande anses som en viktig del men det finns utmaningar med arbetet i relation till påverkansfaktorer som kommunikation, maktfördelning och miljö.

Denna studie handlar om barns inflytande i förskolan. Syftet med studien är att öka kunskapen om hur barns inflytande förstås och genomförs i förskolans verksamhet. Syftet är vidare att särskilt fördjupa kunskapen om hur förskollärare definierar begreppet samt att analysera hur deras arbete relateras till det. Inflytande är ett komplext begrepp och är svårdefinierat. Inflytande är ofta förknippat och ibland förväxlat med begreppet delaktighet. Både tidigare forskning och litteratur är oense om vad inflytande egentligen betyder i relation till förskolan. Det finns ett antal viktiga aspekter och faktorer att ta hänsyn till om barn ska få inflytande. För att uppnå syftet med studien har en kvalitativ forskningsmetod tillämpats. I studien genomfördes det sju intervjuer, förskollärarna som medverkade har genom intervjuerna beskrivit vad inflytande betyder enligt dem och hur de arbetar i förskolan. Resultatet visar att förskollärarna definierar inflytande olika men deras beskrivningar om hur de arbetar är relativt lika. Alla förskollärare menade att det är viktigt att låta barn göra val på förskolan, eftersom det enligt dem främjar barns inflytande. Slutsatsen utifrån studiens resultat är att förskollärarna måste våga släppa kontrollen om barns inflytande ska bli möjligt, eftersom barns inflytande begränsas när verksamheten är för kontrollerad.

För att kunna ge barn inflytande behöver man försöka komma nära barnets perspektiv, vilket man gör genom att lyssna på, försöka förstå och bekräfta barnet. Det ger barnet en upplevelse av att det jag förmedlar, säger eller på olika sätt visar med kroppen- det är viktigt! Att uttrycka sig lönar sig, för då hjälper någon mig. Detta skapar också i det längre perspektivet individer som tror att man kan, och som vill och vågar arbeta för en bättre värld, både i de små och stora sammanhangen. Då arbetar vi i förskolan för en hållbar utveckling för både individ och samhälle och främjar demokratiska värderingar hos barnen. Ovanstående är våra egna personliga tankar kring barns inflytande och en stark faktor till varför vi velat undersöka barns inflytande närmare. Studiens syfte är att undersöka hur barns reella inflytande i förskolan ser ut utifrån barns perspektiv. Vi vill också undersöka förskollärares syn på barns inflytande samt hur den påverkar barns inflytande i förskolan. På så sätt vill vi bidra med kunskap inom området. Den teoretiska ramen utgår från den sociokulturella teorin med Vygotskijs och Korczaks tankar i spetsen. Av relevans för studien är också Shiers modell för barns inflytande.En kvalitativ metod med fenomenografi som ansats har tillämpats. Datainsamlingen har gjorts genom observationer i barngrupp samt intervjuer av förskollärare. Observationerna har gjorts i två barngrupper på två olika förskolor; en barngrupp med barn i åldrarna ett till fyra år och en där barnen var fyra till fem år. Intervjuerna gjordes med fem förskollärare verksamma på de båda förskolorna. Resultatet av studien visar att barns reella inflytande verkar påverkas av förskollärarens förhållningssätt till barns inflytande. Förskollärares syn på barns inflytande är i sin tur det som avgör vilket inflytande förskolläraren ger varje barn i förskolan. Studien visar att förskollärarna lyssnar till barnen och ger dem stöd i att uttrycka sin mening. Att närma sig barns perspektiv och att låta barn delta i beslutsfattande processer är däremot mer komplicerat. I resultatet av studien verkar det som att barnen inte har så mycket reellt inflytande utan det handlar mycket om det indirekta inflytandet, vilket mer handlar om att förskolläraren observerar det barnen är intresserade av och utifrån det planerar verksamheten. Förskollärarna uttrycker flera hinder för att arbeta med barns inflytande på ett tillfredsställande sätt. Det råder även olika syn på vad som innefattar begreppen barnsinflytande och barns perspektiv.

Barns inflytande i förskolan har fått stort utrymme i förskolans läroplan (Läroplan förförskolan Lpfö 98 2016). Där beskrivs på olika sätt hur barns intressen och behov ska utgöra grunden för det pedagogiska arbetet. Barnen ska ges förutsättningar att utveckla förmågor som gör det möjligt att kunna ta ansvar för både skyldigheter och rättigheter i ett demokratiskt samhälle. När det gäller förskollärarens speciella ansvar inom detta område står det i läroplanen att förskolläraren ska ansvara för att ”alla barn får ett reellt inflytande på arbetssätt och verksamhetens innehåll” (Läroplan för förskolan Lpfö 98 2016, s. 12).  En svårighet som jag ser är att definiera hur detta ska ske i praktiken. Syftet med studien är att undersöka förskollärares uppfattningar av barns inflytande på förskolan. Vad innebär barns inflytande på förskolan för förskollärarna? Vilka områden anses vara rimliga respektive orimliga att ge barn inflytande över? Vilka strategier använder förskollärarna för att ge barnen inflytande över förskolans verksamhet? En kvalitativ studie har genomförts och som metod har fokusgruppsamtal använts för att samla in data. Två grupper av förskollärare har bidragit med sina uppfattningar kring ämnet barns inflytande. Barns inflytande i förskolan innebär för förskollärarna i studien att barnen ska få möjlighet att vara med och påverka verksamheten på olika sätt. Det kan handla om att göra val utifrån givna alternativ, men framför allt att lyhörda vuxna genuint strävar efter att förstå och ta vara på barnens initiativ och idéer samt ger dem möjlighet att utveckla olika förmågor som behövs för att utöva inflytande. Områden som säkerhet samt grundläggande behov, till exempel mat och sömn, framstår enligt förskollärarna som svårare för barnen att ta ansvar för och fatta beslut om. Lärande är däremot ett område där förskollärarna i studien anser att barnen bör ha stort inflytande, både direkt genom egna beslut och indirekt genom de vuxnas lyhördhet. Generellt ska dock sägas att förskollärarna i denna studie utgår från att barn är kompetenta och har mycket att bidra med och att de har en stor kapacitet att utöva inflytande och ta ansvar. Hur mycket ansvar barnen kan ta handlar enligt förskollärarna till viss del om ålder och mognad, men framför allt om de vuxnas förhållningssätt och hur miljö och organisation byggs upp för att möjliggöra för barnen att vara med och påverka. Det som genomsyrar förskollärarnas resonemang är uppfattningen att barnen är framtiden. För att bygga en bra värld behövs människor som kan, vågar och vill vara med och påverka samtidigt som det finns en omsorg om andras behov och en förmåga att ta ansvar för de beslut man fattar. Allt detta kan barnen utveckla genom att få utöva reellt inflytande över förskolans verksamhet.

Syftet med studien är att bidra med ytterligare kunskap om hur förskollärare möjliggör för barns delaktighet och inflytande i arbetet med pedagogisk dokumentation i förskolans kontext. Insamlingen av empirin genomfördes genom kvalitativa fokusgruppsdiskussioner med legitimerade förskollärare. De analysbegrepp som använts i undersökningen av resultatet är barns perspektiv och barnperspektiv. Studiens resultat visar att, beroende på vilket syfte och förhållningssätt vuxna har till arbetet med pedagogisk dokumentation, avspeglas det i vilken utsträckning barns delaktighet och inflytande möjliggörs i dokumentationsprocessen. Vi kan av resultatet, dra slutsatsen att förskollärarna i studien har en positiv inställning till det pedagogiska dokumentationsarbetet. Förskollärarna visar även att det är betydelsefullt att tillvarata barns tankar för att dels kunna synliggöra barns perspektiv i praktiken men också för att skapa förutsättningar, som förbättrar barns tillvaro i förskolan. Sammanfattningsvis kan vi även dra slutsatsen att det är viktigt att utgå från det barn uttrycker som meningsfullt för att lättare skapa delaktighet och inflytande i det pedagogiska dokumentationsarbetet.

Syftet med denna studie är att undersöka barns delaktighet och inflytande över den fysiska inomhusmiljön i förskolan. Det som undersöks i studien är vilket utrymme barnen ges för delaktighet och inflytande i planering, beslutstagande och utformande av förskolans fysiska inomhusmiljö, samt hur förskollärarna själva uppfattar barns delaktighet och inflytande i förskolans fysiska inomhusmiljö. Studien bygger på en fenomenografisk kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer där utgångspunkten är det interaktionistiska och fenomenologiska perspektivet.Resultatet i studien visar på att grundläggande begrepp för att möjliggöra barns delaktighet och inflytande i förskolans fysiska inomhusmiljö ärnärvarande och lyhördhet, föränderlig verksamhet, samt tillåtande och tillgänglighet. Resultatet visar också på att förskollärarna upplever en rädsla över att ge barnen för lite delaktighet och inflytande över förskolans fysiska inomhusmiljö.

Syftet med den här studien har varit att försöka se om barn i förskolemiljöer har och ges tillfälle tilldelaktighet och inflytande under den tid de tillbringar i förskolan samt om de får vara delaktiga iolika beslut som tas dagligen. Studien är en kvalitativ studie där vi har observerat barn på fyraolika förskolor samt intervjuat 14 av dessa barn för att se om barnen ges någon form av inflytandeoch delaktighet under sina dagar på förskolan.I analysarbetet och litteratursökningen lade vi märke till att barn ges tillfällen till inflytande ochdelaktighet och att pedagogerna på olika förskolor arbetar med dessa två aspekter på olika sätt.Det fanns även ett flertal exempel på när barnen kunde ha fått inflytande och delaktighet, men attpedagogerna istället för att främja valde att hämma barnen. Det fanns även exempel på problemsom kan uppstå i samband med dessa två aspekter, till exempel som brist på tid. / <p>Godkännande datum: 2016-11-22</p>

Den här uppsatsen handlar om barns inflytande i förskolans inomhusmiljö och fysiska erbjudanden. Det är en fallstudie i hur en förskolas arbete kring barns inflytande i inomhusmiljö och material kan ta sig uttryck. Syftet med uppsatsen är att synliggöra och försöka förstå hur miljö och material kan skapa förutsättningar och/eller begränsningar för barns inflytande i förskolans verksamhet. Jag har studerat en förskola i Norrland som medvetet arbetar med inflytande. Det är en privat förskola med tre åldersanpassade avdelningar. För att få syn på och synliggöra hur förskolan arbetar med inflytande kopplat till miljö och material har jag valt att samla in data genom observationer, iakttagelser, intervjuer och bilder. Jag har observerat miljöer för lek, konstruktion, hall och sanitetsutrymmen. Genom att jämföra mitt resultat med tidigare forskning kan jag förstå att den här förskolan i det stora hela verkar ligga i framkant när det gäller att arbeta med miljö och material för barns inflytande i förskolan, men jag har både sett hinder och möjligheter för barns inflytande. Det här upplever jag gör min studie intressant. Det jag kom fram till som skapar möjligheter i miljö och material för barns inflytande var tillgänglighet till rum, miljö och material. Att få möjlighet att ändra sin miljö genom laborativt svagt kodat material men även genom möjlighet att flytta material och möbler. Att planera för det oplanerade både i tid, och material. Tillgång till sammanhållen tid ger barnen möjlighet att själv planera sin dag. Att erbjuda barnen en miljö och ett material som präglas av ett svagt kodat, laborativt material erbjuder barnen flexibilitet i både lek och konstruktion. Det här skapar möjlighet till handlingserbjudanden som ger barnen möjlighet att påverka sin lek och still skapande efter eget intresse. För att barn ska få samförstånd i leken med ett svagt kodat material krävs förhandlingar mellan barnen. Det här förutsätter förmåga till kommunikation. Därför är det även viktigt att barn erbjuds ett figurativt material. Framförallt för de minsta barnen. De minsta barnen behöver även tidigt få möjlighet att skapa erfarenheter av ett varierat material på samma sätt som de större barnen. Ett varierat material skapar fler möjligheter till utforskande och experimenterande. En barnsyn där barn inte är, utan blir i förhållande till miljö och omgivning skapar också förutsättningar för självständighet och inflytande för alla barn. Det här sammanlagt upplever jag skapar goda förutsättningar för barns inflytande på förskolan och en demokratisk praktik. / <p>Godkännande datum: 2017-06-02.</p>

Syfte med studien är att beskriva förskollärares tal om den pedagogiska betydelsen av förskolans utomhusmiljö. Metoden metaanalys används för att sammanställa tidigare genomförda studentuppsatsers resultat för att identifiera likheter och skillnader. Sökningarna har gjorts i uppsök.se, en nationell databas som omfattar samtliga svenska universitet. I urvalet ingår tio uppsatser, i vilka vi utgått från sådana genomförda de senaste tre åren, som innehöll två eller flera av våra sökord samt där metoden var kvalitativ med intervju som verktyg och med urvalet utbildade förskollärare som respondenter. Studiens frågeställningar behandlar förskolans utemiljö med ambition att undersöka tal om vilket lärande som sker, hur barn erbjuds delaktighet och inflytande samt hur förskolläraren ser på sin pedagogiska roll. De utvalda uppsatserna har kritiskt granskats och deras resultat har analyserats, sammanställts och diskuterats, med barnsperspektiv och barnperspektiv som teoretisk utgångspunkt. Resultatet i studien visar att förskollärare som helhet visar positiv inställning till vilket lärande som sker i förskolans utomhusmiljö och de beskriver flera aspekter av lärande. Resultatet visar fler likheter än skillnader gällande vilken delaktighet och inflytande barn ges i utemiljön. Flest likheter visar resultatet gällande förskollärarens pedagogiska roll i utemiljön och majoriteten av respondenterna redogör för begrepp som närvarande, medhjälpare och inspiratör. Skillnader i resultatet visar sig i de diskussioner som behandlar delaktighet och inflytande i utomhusmiljön och endast ett fåtal av de granskade uppsatserna talar om begreppen i framåtsträvande och verksamhetsutvecklande syfte