Den fysiska miljön på förskolan är en viktig faktor i barns lärande och utveckling. Det är därför viktigt hur miljön är utformad och vilket lekmaterial som finns tillgängligt för barnen. Om förskolemiljön inte är stimulerande utifrån barnens perspektiv kan de hämmas i sin lek, utveckling och sitt lärande. Vi har gjort en etnografiskt inspirerad fallstudie med syftet att undersöka hur utformningen av den fysiska inomhusmiljön på en förskoleavdelning möjliggör och begränsar barns lek utifrån ett barn- och pedagogperspektiv. Vi har valt att använda oss av deltagande observationer samt att komplettera dem med intervjuer med både barn och pedagoger för att undersöka vad som finns tillgängligt för barnen under deras vistelse på förskolan. Resultatet av studien visar att det både fanns en diskrepans och likheter mellan det pedagogerna säger att syftena är i rummen och det vi har sett att barnen leker i rummen. Exempelvis används köket och matsalsrummet till de aktiviteter som pedagogerna tänkt medan soffrummet och samlingsrummet inte används enligt det syfte som pedagogerna haft med rummen. Vi har kommit fram till att en liten variation av lekmaterial resulterar i att barnen leker samma slags lekar. Slutligen har vi har även kommit fram till att barn sällan frågar om material som de inte ser och att tillgängligheten på lekmaterial därför är viktigt.

Studien behandlar ålder som social konstruktion i förskolan. Syftet som korrelerar med frågeställningarna är att öka kunskap om förskollärares uppfattningar om och förhållningssätt till ålder samt hur dessa påverkar förskolans utbildning. Studiens utformning utgår från ett socialkonstruktivistiskt perspektiv på ålder. Studiens bakgrund visar att barns ålder och mognad får betydelse i flera avseenden i förskolans struktur och praktik samt att nutidens barnsyn är påverkad av en utvecklingspsykologisk historia. En kvalitativ metod har genomförts för att besvara syftet för studien, där åtta verksamma förskollärare intervjuats. Resultatet visar att det finns en övergripande åldersnorm som skapar generaliseringar i förskolans utbildning, vilket kan få konsekvenser för de barn som inte tydligt särskiljer sig från normen. Genom empirin synliggörs uppfattningar om att barn i olika åldrar har specifika egenskaper. Yngre barn beskrivs som ickeverbala, omsorgsbehövande och förstörare. Mellanbarnen beskrivs som trotsiga och mer verbala än de yngre och de äldsta beskrivs som verbala, självständiga och med förmåga att samspela. Uppfattningarna påverkar vad förskollärarna erbjuder barnen i förskolans utbildning, gällande inflytande, lärmiljöer och bemötande.

Barns integritet har under de senaste åren uppmärksammats både i samhället och i förskolan. I den nuvarande läroplanen för förskolan beskrivs det tydligt att barns integritet ska respekteras samt förutsättningar ges för att barn ska bli medvetna om sina rättigheter. Syftet med denna kvalitativa studie är att synliggöra hur förskollärare uppfattar att integritetsarbete kan bedrivas i förskolans verksamhet. För att skapa en djupare förståelse för förskollärares uppfattningar av integritet har semistrukturerade intervjuer genomförts med sex stycken förskollärare. Den didaktiska teorin och de didaktiska frågorna vad och hur har använts som analysverktyg för att skapa klarhet i det insamlade materialet. Med hjälp av de didaktiska frågorna har sju olika teman identifierats i analysen. I studien framkom det att samtliga förskollärare är bekanta med integritetsbegreppet men att definitionen av begreppet varierade mellan förskollärarna. Resultatet visade att samtliga förskollärare arbetade med att stärka barns egna och andras fysiska, psykiska och personliga integritet. Dock verkar fysisk integritet vara det dominerande diskussionsämnet i förskolan. Sammanfattningsvis visar studien att förskollärares kunskap om och förförståelse av integritet är avgörande för hur arbetet med barn genomförs.

Syftet med det självständiga arbetet är att beskriva relationen mellan undervisning och barns inflytande i förskolan. Syftet inkluderar hur förskollärare påverkar barns inflytande i undervisning på förskolan. Detta kommer att undersökas genom en systematisk litteraturstudie där aktuell forskning och forskningsresultat används som datamaterial för att skapa en ökad kunskap kring hur relationen mellan undervisning och barns inflytande i förskolan ser ut och hur förskollärare påverkar barns inflytande i undervisning på förskolan.  Resultatet visar att förhållandet mellan inflytande och undervisning har gått ifrån att undervisning sågs som aktiviteter där inflytande inte ryms till att undervisning nu kan ses ske även i aktiviteter som anses vara utom vetenskapliga ramar, som i leken där möjligheter till barns inflytande är stort. Resultatet visar också att förskollärare i hög grad påverkar barns inflytande i undervisning genom sina egna erfarenheter av barn som skapat den barnsyn de idag har.

I förskolans läroplan (Skolverket, 2018) står det beskrivet att barnen ska få delaktighet och inflytande i verksamheten. Samlingen är en ritualliknande aktivitet som sker dagligen i förskolan. Med anledning därav har en skriftlig intervjustudie gjorts för att undersöka hur förskollärare använder samlingen för att ge barn inflytande och delaktighet.   Resultatet visar att det är viktigt att en förskollärare eller annan i arbetslaget leder samlingen på ett intressant sätt och att innehållet är meningsfullt för barnen, annars vill de inte delta. Att barnens intresse ska vara grunden till innehållet i samlingen, att lyssna på vad barnen vill göra här och nu och att se deras intressen i både den fria leken och i andra situationer lyfts som viktigt. Barnen får välja sång eller saga i samlingen och får på så vis inflytande, menar respondenterna. Det lärande som framkommer i denna studie är att barnen lär sig det sociala samspelet i samlingen.   Samlingens struktur och utformning bidrar till att förbereda barnen för deras framtida roll som samhällsmedborgare genom demokratiska handlingar så som turtagning, respekt för varandra och omgivningen, handuppräckning och röstning. Att vara en del av en gemenskap och att barn och vuxna tillsammans kommer fram till vad som ska göras i samlingen är ett av flera sätt att vara delaktig och att få inflytande i förskolans verksamhet.   Slutsatser utifrån detta arbete är att förskollärarnas förhållningssätt påverkar hur och om barnen ges delaktighet och inflytande. Det är förskolläraren som styr samlingen och är den som ansvarar för att barnen får delaktighet och inflytande.

Alla barn i förskolan har rätt till inflytande, men forskning visar att den rättigheten är en komplicerad fråga och att pedagogernas förhållningssätt och syn varierar. Vi undersöker med denna studie hur pedagoger på förskolan resonerar kring barns möjligheter till inflytande under lunchen. Lunchen är ett vardagligt inslag av barnens vistelse på förskolan och viktig för barnens välmående och utveckling. Studien bygger på intervjuer med pedagoger om hur de arbetar med inflytande under lunchen. Intervjuerna analyserades med hjälp av begreppet barnperspektiv. Vid analyserna av intervjuerna framkom resonemang om inflytande, syn på barns förmågor och pedagogers förhållningssätt gentemot barnen. Resultaten visar många likheter mellan pedagogerna och hur de resonerar. Pedagogerna förde fram att de arbetar aktivt med att låta barnen få välja vad dem ska äta och mängden de tar till sig och att barnen aldrig tvingas till att äta. Det framkom dock olika syn på hur maten skulle serveras och det framkom olika stort fokus på lunchen som en lärsituation. Vissa pedagoger lyfte matsituationen som ett sätt att träna självständighet, andra på lunchen som en situation som gav möjligheter att samtala med barnen. Matsituationen beskrevs också vara viktig i och med att barn tränar på att anpassa sig i en grupp och i sociala sammanhang.

Synen på barns rätt till delaktighet har över tid förändrats i skolans styrdokument. Studiens syfte var att synliggöra hur lärare i grundsärskolan arbetar med elevers delaktighet vid upprättandet av pedagogiska utredningar. Empiriinsamlingen skedde genom sju kvalitativa, semistrukturerade intervjuer av lärare verksamma i grundsärskolan. Respondenterna tillfrågades om deras syn på vad delaktighet innebär samt hur deras arbete med att möjliggöra delaktighet för elever i pedagogiska utredningar kan se ut. Resultatet visade på att innebörden av begreppet delaktighet var ungefär densamma för samtliga respondenter. Några definitioner som kom fram var rätten att ha egna synpunkter, att vara involverad, att delta utifrån sina egna förutsättningar men även den egna upplevelsen av att vara delaktig. Lärarna tyckte att elevers delaktighet är viktigt samtidigt som de ansåg att olika funktionsnedsättningar hos elever i särskolan är en försvårande faktor för att de ska kunna göras delaktiga i arbetet med PUT. Studiens titel ”De har inte förmågan att kunna vara delaktiga” valdes genom att citera en av lärarna då vi tyckte att det är ett citat som sammanfattar innebörden av vad flertalet av lärarna förmedlade. Fem av sju lärare ansåg sig inte göra eleverna delaktiga och hade därav inte mycket att delge gällande olika tillvägagångssätt. Övriga två lärare menade att de försöker hitta vägar att kompensera utifrån elevers olika förmågor och förutsättningar. För elever på en tidig utvecklingsnivå kan det exempelvis handla om lärares eller elevassistenters observationer och föräldrasamtal. Studien visar att om läraren har en positiv inställning och ser möjligheter ökar också elevens delaktighet.

No description available.

Syftet med studien är att beskriva pedagogers uppfattningar kring begreppet elevinflytande och hur de möjliggör detta i fritidshemmet. Elevinflytandet utgör en central del av fritidshemmets tradition, likväl finns forskning som visar på att demokratiuppdraget inte förekommer i den omfattningen som det borde. Kausaliteten till fenomenet kan vara en följd av de nya kraven som infördes i fritidshemmet, vilket omfattar mer målinriktade och mätbara aktiviteter än tidigare. Läroplanens måluppfyllelser för fritidshemmets del innebär ett elevinflytande som också ska synliggöras, däremellan finns krav på att pedagoger också ska stimulera elevers utveckling och lärande genom att de utmanas till nya upptäckter. Utmaningar som okunskap och osäkerhet hos pedagoger i vad eleverna kan och ska ha inflytande över, samt stora elevgrupper framkommer också i tidigare forskning. Begränsningar kring elevinflytandet kan även handla om elevers önskningar, transportmedel, materiella och personella resurser. I studien har det genomförts kvalitativa intervjuer med sju fritidspedagoger som arbetar på olika fritidshem i Sverige. Utifrån vårt resultat kan vi tolka att fritidslärarnas delar gemensamma uppfattningar kring begreppet elevinflytande och de möjliggör detta i verksamheten, samt att det handlar om flera olika faktorer. Fritidslärarna beskriver även olika slags utmaningar och begränsningar i arbetet med elevinflytande. / <p>Betygsdatum: 2021-06-06</p>

Inledning Förskolan ska enligt olika styrdokument erbjuda barn en tillgänglig lärmiljö samt ge dem inflytande över sin vardag. Denna studie kommer att belysa vuxnas och barns perspektiv på inflytande över lärmiljöer på en förskola. Syfte Studiens syfte är att undersöka hur pedagogers förhållningssätt, arbetsmetoder samt den fysiska miljön möjliggör för barns inflytande över lärmiljöerna på en förskola, utifrån vuxna och barns perspektiv. Studiens frågeställningar är följande: ● Vilket förhållningssätt har rektorn och pedagogerna för att barn ska uppleva inflytande? ● Hur uppfattar pedagogerna att de har förstått barnens egna tankar och upplevelser utifrån barns perspektiv och vilka metoder använder de? ● Hur tolkar pedagogerna barns inflytande över sociala, pedagogiska och fysiska lärmiljöer i förskolan? ● Hur uppfattar barnen sitt inflytande över lärmiljöerna på förskolan? Metod Studien utgår från kvalitativ metod där intervju använts för att undersöka vuxnas och barns perspektiv på barns inflytande över lärmiljöerna på förskolan. Intervjuer har skett med rektorn, fyra pedagoger samt sex barn på den aktuella förskolan. Resultat Resultatet av studien visar att rektorns förhållningssätt har stor betydelse för barns inflytande över lärmiljöerna. Av resultatet framgår att på den utvalda förskolan har pedagogerna ett medvetet förhållningssätt i sitt arbete med barns inflytande, det handlar om vikten av att skapa trygga relationer, vara en närvarande pedagog samt utgå från barnens förutsättningar. Deras arbetsmetoder är varierande där observation, reflektion, dokumentation samt utvärdering ingår. Studiens resultat visar att de barn som intervjuades upplever att de har ett stort inflytande över sin fysiska lärmiljö. Detta genom att barnen på olika vis aktivt deltar i utformningen av lärmiljöer under hela processen, från planering till genomförande. Barnen är delaktiga vid inköp av material, får vara med och designa lärmiljöer samt hjälpa till vid ommöblering.