Syftet med denna undersökning är att ta reda på hur lärare förstår begreppet elevinflytande, samt vilka arbetssätt de använder sig utav för att ge elever inflytande. Vidare är syftet att ta reda på vilka uppfattningar lärare har kring att elever involveras i undervisningen. Undersökningen riktar sig mot lärare som undervisar i ämnet religionskunskap. Undersökningen vilar på tre frågeställningar:  ●  Hur förstår lärare som undervisar i ämnet religion begreppet elevinflytande?  ●  Hur ser lärare på att elever involveras i undervisningen?  ●  Vilka arbetssätt använder lärare för att ge elever elevinflytande i undervisningen?  Teorin som undersökningen utgår ifrån är ett fenomenologiskt perspektiv med inslag av demokratiska, feministiska och didaktiska perspektiv på inflytande och elevdelaktighet. Resultat visar på att majoriteten av lärarna som deltog i undersökningen ställer sig positiva till att elever involveras i undervisningen. Samtidigt visar resultatet att det råder skilda uppfattningar när det kommer till hur lärare förstår begreppet elevinflytande. Vidare visar resultaten på att majoriteten av lärarna som undervisar i ämnet religion arbetar med elevinflytande på ett informellt sätt. Dessutom associerar majoriteten av lärarna begreppet elevinflytande med att elever får inflytande över examinationsformer, medan endast en lärare arbetar på ett mer formellt sätt. Dessutom visar resultatet på att faktorer som påverkar lärarens arbete med elevinflytande hänger ihop med stress, tid och mognad hos elevgruppen.

Syftet med min studie har varit att ta reda på mer om vårdnadshavares syn på fritidshemmet inom olika områden. Studien grundar sig i genomförandet av semistrukturerade enkäter som skickats ut till 117 vårdnadshavare på en skola i en svensk mellanstor kommun. Resultaten visade att majoriteten av vårdnadshavarna värderar fritidshemmet som en viktig verksamhet. Det visade även att det vårdnadshavare önskar sig mest från fritidshemmet är att deras barn utvecklar en social förmåga. Över lag är de flesta vårdnadshavarna nöjda med hur dialogen med lärarna ser ut samt hur fritidshemsverksamheten ser ut. Resultaten analyseras med hjälp av bland annat Foucaults begrepp kring makt samt Bourdieus begrepp habitus och socialt fält.

Vi har med vår studie valt att synliggöra vad barn uttrycker om pedagogers närvaro i den frialeken. Det har vi valt eftersom tidigare forskning visar att det förekommer maktstrukturermellan barn och pedagoger. Studiens teoretiska anknytning är barndomssociologisktperspektiv och Foucaults maktteorier. Metodval för studien var videoinspelning, stimulatedrecall och samtalsintervju. Resultatet innehåller utdrag från stimulated recall och videoinspelningar. Vadbarnen uttryckt verbalt och genom sitt kroppsspråk analyseras utifrån begreppen inflytande,makt, motmakt och pastoralmakt. Resultatet visar att majoriteten av barnen har en positivinställning till att vistas i samvaro med pedagoger men att den positiva inställningen kanändras när pedagogerna utövar sin makt över lekarna. I relationen mellan barn och pedagogerkan pedagoger utöva makt och pastoralmakt och barn kan utöva motmakt. Barnen utövarmotmakt genom att använda olika strategier för att skydda sina lekar från pedagogerspåverkan på lekarna.Slutsatsen av studien är att barn kan vara positivt inställda mot pedagogersnärvaro i den fria leken. Dock är barnens inflytande över lekarna avgörande för ompedagogerna uppfattas som önskvärda hos barnen eller inte.

I den reviderade läroplanen 2018 står det tydligt och klart att barn ska vara delaktiga och ges inflytande i förskolan samt utveckla adekvat digital kompetens. Vår studie syftar till att bidra med kunskap om förskollärares arbetssätt med digitala verktyg och hur barn görs delaktiga och ges inflytande i undervisningen. Begreppen delaktighet och inflytande menar vi har två skilda betydelser. Delaktighet handlar om att få vara delaktig i exempelvis en förbestämd aktivitet och inflytande handlar om att kunna påverka aktiviteten innan den påbörjas. Vi har genomfört halvstrukturerade intervjuer med nio verksamma förskollärare i från två olika kommuner. Intervjuerna har spelats in och transkriberats samt analyserats med Shiers delaktighetsmodell och hans tre steg för delaktighet. Resultatet visar att barn görs delaktiga och ges inflytande om förskollärare har ett medvetet arbetssätt och besitter den digitala kompetensen. Det är även av vikt att pedagoger som arbetar i samma förskola strävar åt samma håll i arbetet med digitala verktyg, för att verktygen ska användas på bästa sätt i undervisningen.

Syftet med studien är att öka kunskapen om förskollärares resonemang om hur de arbetar medoch tolkar begreppen demokrati, delaktighet och inflytande i relation till förskolans yngsta barn,ett till tre år. För att svara på studiens syfte har vi genomfört kvalitativa intervjuer med åttaförskollärare, som vi sedan har analyserat utifrån Deweys begrepp och kunskapssyn inompragmatismen och tidigare forskning. Den tidigare forskningen visade att de yngsta barnensännu inte utvecklade verbala språk var avgörande för barns inflytande i förskolan då de äldrebarnen ges mer förutsättningar till inflytande än de yngre. Forskningen visade att pedagoger harmakten att avgöra om barn får bestämma eller inte baserat på deras ålder. Däremot visade ävenforskning att barn ska ges möjlighet att få påverka verksamheten. Studiens resultat visar attförskollärarna ser fler möjligheter än utmaningar med förskolans yngsta barn trots att barnenännu inte har det utvecklade verbala språket. Resultatet visar även att barns språkliga förmågaeller ålder inte spelar någon roll i arbetet med demokrati, delaktighet och inflytande. Vi finnerdet glädjande att vår studie kan bidra med kunskap till pedagoger inom förskolan i arbetet medde yngsta barnen som ännu inte har ett utvecklat verbalt språk.

I denna studie vill vi synliggöra förskollärares syn på arbetet med barns inflytande i förskolan och hur de resonerar kring begreppet inflytande. I den nya läroplanen, Lpfö 18, betonas det vara ett mål att säkerställa barns inflytande i förskolan – till skillnad från tidigare läroplaner där arbetet med inflytande har varit ett strävansmål. Vi vill därför i denna studie synliggöra förskollärares syn på arbetet med barns inflytande i förskolan och hur de resonerar kring begreppet inflytande. På så vis vill vi öka kunskapen om hur arbetet med inflytande i förskolan säkerställs utifrån förskollärarens egen syn på sitt arbete. Genom kvalitativa intervjuer har vi fått olika förskollärares syn på hur arbetet med barns inflytande i förskolan går till. Vi har sedan analyserat intervjuerna utifrån Linda Pallas tolkning av Michel Foucaults maktperspektiv för att ge svar på våra frågeställningar. I analysen synliggörs konsekvensen av förskollärarens styrning och hur detta påverkar arbetet med inflytande. Studiens resultat visar att arbetet med barns inflytande skiljer sig åt beroende på hur olika förskollärare tolkat begreppet inflytande. Samtliga förskollärare var eniga om att inflytande i förskolan är viktigt. I studiens resultat framgår även att förskollärarna finner arbetet mångfacetterat och komplext då det kan vara svårt att ge enskilda barn inflytande i en större barngrupp. De påpekar även att arbetet är svårt när ingen tid till fördjupning kring ämnet finns, vilket enligt dem försvårar arbetet ytterligare.

Syftet med studien är att undersöka hur verksamma förskollärare beskriver den fria lekens innebörd i den dagliga verksamheten. Enligt förskolans läroplan nämns det olika beskrivningar hur leken kommer in i förskolans verksamhet men läroplanens otydlighet kring fria leken kan bidra till att det finns ett tolkningsutrymme som lämnas till förskollärarna. Studien utgår från en kvalitativ ansats där åtta verksamma förskollärare intervjuats digitalt via Zoom. Studien har sin utgångspunkt i den sociokulturella teorin och fokuserar på tre centrala begrepp; samspel, artefakter och den nära utvecklingszonen. Studiens resultat visar att den fria leken anses vara ett viktigt fenomen i förskolan. På grund av olika faktorer har den till viss del upphört att vara en viktig del i planeringen av den dagliga pedagogiska verksamheten i förskolan.

Studiens syfte var att bidra med fördjupad kunskap om hur barns inflytande tillvaratas av förskollärare i förskolan. Undersökningen hade för avsikt att ta reda på hur förskollärare tolkar begreppet barns inflytande, hur förskollärare möjliggör för det, vad som påverkar barnens inflytande i förskolan och vilka effekter barngruppen får utifrån deras inflytande. Kvalitativa intervjuer har genomförts med nio verksamma förskollärare och dessa intervjuer har legat till grund för studiens resultat. Empirin har bearbetats med hjälp av the constant comparative method och dess tre led; kodning, tematisering och summering. Resultatet visade att förskollärarna i studien inte likställer begreppet barns inflytande med barnets rätt att bestämma över verksamheten. Begreppet framhålls av studiens informanter vara synonymt med att utgå från barnets intresse vid utformandet av verksamheten. Vidare visade resultatet att möjligheterna för att barnet ska få inflytande grundar sig i en barnsyn där förskollärarna ser barnet som the being and becoming child. Resultatet synliggjorde att förskollärares möjliggörande av barns inflytande försvåras av ramfaktorer eftersom för stora barngrupper och för få personal bidrar till för lite tid. Det visade sig att förskollärarnas arbete med barns inflytande påverkas av deras ansvar för utbildningen. I kombination med ramfaktorn av för lite tid och förskollärares uppdrag att se till läroplanens strävansmål upplever förskollärarna att barns inflytande begränsas. Slutligen visade resultatet att de yrkesverksamma förskollärarna både ser en valtrötthet, större engagemang och tilltro till sig själv hos både individuella barn och barngruppen som helhet i arbetet med barns inflytande.

Studien undersöker digitala verktygs användande i undervisningssyfte, barns inflytande och delaktighet samt för- respektive nackdelar med digitala verktyg i förskolan. Anledningen till det valda ämnet var att digitala verktyg är en stor del av vårt samhälle som kräver digital kompetens. Det är viktigt att denna digitala kompetens ges redan i tidig ålder vilket gjorde att vi ville undersöka hur digitala verktyg används i undervisningssyfte i förskolan. Begreppen digitala verktyg samt undervisning tillkom i den nya reviderade läroplanen vilket gjorde att vi blev intresserade av att se hur och om de används ute på olika förskolor. Syftet är att undersöka på vilket sätt några pedagoger uttrycker sig om användandet av digitala verktyg i undervisningssyfte i förskolan. Metoden vi har utgått ifrån är en kvalitativ metod i form att semistrukturerade intervjuer som gjordes med fyra informanter digitalt på grund av rådande pandemi. Den kvalitativa metoden gav studien en ingående förståelse för informanternas egna erfarenheter och kunskaper kring användandet av digitala verktyg i undervisningssyfte. Studien bearbetades utifrån den sociokulturella teorin som grundades av Lev Vygotskij. Den sociokulturella teorin handlar om det livslånga lärandet samt att individer lär sig av varandra. I bearbetningen har även teorins begreppmediering, kunskapstillägnande samt appropriering varit relevanta. Resultat från informanterna var att förstå hur informanterna använder sig av digitala verktyg i undervisningssyfte, för- respektive nackdelar samt se hur barns inflytande och delaktighet kopplat till digitala verktyg i förskolan lyfts. Samtliga informanter lyfter att användningen av digitala verktyg är positiv. Några negativa aspekter som lyfts är skärmtid, bristande kompetens samt felaktig användning som leder till negativa konsekvenser. När pedagoger besitter de kunskaper som krävs samt är närvarande vid användandet av digitala verktyg kan en lärprocess ske hos barnen.

Självledarskap har kommit att ta allt större plats på ledarskapsarenan i takt med den rådande samhällsutvecklingen och skiftet mot att låta anställda ta större ansvar i sitt arbete. Behovet av forskning inom självledarskap stärker anledningen till att undersöka hur användandet av självledarskapsteorierna; naturliga belöningar, beteendefokuserade strategier och konstruktiva tankemönster, kan förhålla sig till chefers ledarskap. Följande studie har syftat till att undersöka hur självledarskapet tas i uttryck inom den offentliga sektorn samt hur de anställda upplever att självledarskapet främjas av deras chef. Baserat på sex djupgående intervjuer med anställda inom den offentliga sektorn och sekundär datainsamling har information kunnat samlats in och analyserats för att öka förståelsen för hur självledarskapet tas i uttryck. Resultatet i studien visar att självledarskapet tas i uttryck genom att arbeta med meningsfulla arbetsuppgifter, uppmuntran och tydliga målsättningar. De anställda upplever att självledarskapet gynnas av en chef som är coachande och bidrar med konstruktiv feedback. Därtill upplevs självledarskapet främjas av en utstuderad arbetsroll, ömsesidigt förtroende för sin chef och att hitta en balans mellan att bli kontrollerad och att ha ansvar. Studien har också visat att vidareutveckling och främjandet av vidareutveckling gynnar självledarskapet.