Sammanfattning Syftet med studien är att undersöka förskollärarnas uppfattning kring samlingens betydelse i förskolan, samt vilket förhållningssätts som används till barnens delaktighet och inflytande. Studien grundar sig på följande frågeställningar: Vilken uppfattning har förskollärare om samling? Vilken uppfattning har förskollärare om barnens delaktighet och inflytande i samlingen? Vilket förhållningssätt har förskollärarna för att alla barn ska känna sig delaktiga och inkluderade?   Studien baseras på en kvalitativ metod i form av strukturerade observationer samt semi-strukturerade intervjuer. De centrala begreppen i denna studie baseras på sociokulturell teori. Resultatet visar att förskollärarens förhållningssätt till samlingen är avgörande för barnens utveckling. Under studien visar det sig att förskolläraren ser samlingen som en möjlighet att ge barnen chansen att vara delaktiga i sitt lärande samt ha inflytande över innehållet. Samlingen planeras och genomförs med fokus i att öka barnens delaktighet och inflytande samt att inkludera alla barn att delta genom att planera innehållet enligt barnens intressen. Språket som används under samlingen är anpassat till barnens kunskaper för att väcka intresse nyfikenhet.

Sammanfattning Syftet med detta examensarbete har varit att undersöka barns rätt till delaktighet och inflytande i undervisning inom och med estetiska uttrycksformer i förskolan. Till de estetiska uttrycksformerna räknas i arbetet, med stöd i läroplanen (Skolverket, 2018) bild, form, drama, rörelse, sång, musik och dans. I undersökningen används en kvalitativ metod i form av kontextuella fallstudier och kombineras två olika metoder för datagenerering, intervjuer och observationer. I arbetet har kontextuella fallstudier använts som är ett utforskande där empirisk data genomförs och där beskrivningar av situationer och sammanhang som en situation utspelar sig i beskrivs, vilket innefattas av den kvalitativa metoden. I undersökningen så har två observationsmetoder använts vilket dels innefattas av intervjuer med förskollärare dels observationer av barn och deras interaktion med förskollärare i estetiska aktiviteter. Analysverktyg som används för detta arbete innefattas av Shiers (2001) delaktighetsmodell som grundar sig i att analysera barns delaktighet via fem delaktighetsnivåer. Det teoretiska ramverket som har använts i detta examensarbete har bestått av diskursanalys, med utgångspunkt i Michel Foucaults teori om maktrelationer. Resultatet av intervjuerna visar att förskollärarna anser sig skapa möjligheter för barnen att nyttja sitt inflytande och sin delaktighet i förskoleverksamheten vilket inkluderar de estetiska aktiviteterna. Förskollärarna menar även att barnen tillhandahåller valmöjligheter och handlingsutrymme via en tillgänglig miljö och multimodala kommunikationsverktyg. Dessutom betonar förskollärarna i undersökningen vikten av att följa det läroplanen för förskolan föreskriver när förskollärarna planerar för att ge barn delaktighet och inflytande i estetiska aktiviteter. Detta både bekräftas och dementeras av resultaten i observationerna. Slutsatsen i detta arbete är att olika maktpositioner existerar mellan barn och förskollärare, där förskollärare har större makt än barnen. Förskollärare har ändå möjlighet att dela med sig av makten till förskolebarnen i estetiska aktiviteter, genom att inta olika former av makt och lärarkontroll, som i sin tur möjliggör att barnen delges inflytande och delaktighet i större utsträckning under estetiska aktiviteter.

Women are in the minority compared to their male board colleagues. Previous studies have solely focused on equal representation but not what happens after the representation is fulfilled. The number of women on boards is increasing, nonetheless there is a lack of studies showing the influence of women on boards. With regard to equal representation, more women on corporate boards can speak for increased equality between the sexes, at the same time discrimination can occur in board work where women do not have the same opportunities for influence as men. Stereotyping of gender attributes for men and women leads to difficulties for women to achieve influence on boards as the characteristics expected in the boardroom are not congruent with the characteristics expected of women. As a result of entrenched gender patterns, gender attributes can explain a statistically increased representation but limitations for women's influence. The purpose of this study is to describe and create an understanding of how women who are board members encounter their experiences regarding expectations and opportunities for influence in decision-making and opportunities to express their opinions in the boardroom. To achieve the purpose of the study, a qualitative method has been used. Through semi-structured interviews, ten women who are members of five or more corporate boards have participated with their experiences. The study has shown that women who are board members mostly work on issues that are considered typically feminine by having a seat on the audit committee. The women in the study used both agentic and communal characteristics to describe their themselves as well as masculine physical markers, thus they act within their gender attribute by describing themselves with communal characteristics. At the same time the women also act within a leadership position by describing themselves with agentic characteristics and masculine physical markers. In addition, the study shows that the board members feel that women as leaders tend to be more withdrawn and less confident than men. Because women are considered less self-confident, the study shows that women on corporate boards act overachieving in a way to reach influence and reduce the risk of discrimination. Despite this, all women feel that at some point they have been silenced, that suggestions have been taken over or that they have not been listened to by the others in the boardroom. The members' solid competences are described as crucial to achieving equal influence, where they describe that women with less experience deal with greater difficulties. / Kvinnor är i minoritet i jämförelse med sina manliga styrelsekollegor. Tidigare studier har haft fokus på jämn representation men inte på vad som händer efter att representationen är uppfylld. Antalet kvinnor i styrelser ökar, samtidigt saknas studier som visar kvinnors inflytande i styrelser. Med avseende på jämn representation kan fler kvinnor i bolagsstyrelser tala för ökad jämställdhet mellan könen, samtidigt kan diskriminering ske i styrelsearbete där kvinnor inte får samma möjligheter till inflytande som männen. Stereotypisering av egenskaper som förväntas av män och kvinnor leder till svårigheter för kvinnor att uppnå inflytande i styrelser då de egenskaper som förväntas i styrelserummet inte är kongruenta med de egenskaper som förväntas av kvinnor. Till följd av befästa könsmönster kan genusattribut förklara en statistiskt ökad representation men begränsningar för kvinnors inflytande. Syftet med studien är att beskriva och skapa förståelse för hur kvinnor som är styrelseledamöter upplever sina erfarenheter kring förväntningar och möjligheter till inflytande i beslutsfattanden och få utrymme för sina åsikter i styrelser. För att uppnå syftet med studien har en kvalitativ metod använts. Genom semi-strukturerade intervjuer har tio kvinnor som är ledamöter i fem bolagsstyrelser eller fler deltagit med sina erfarenheter och upplevelser. Studien har visat att kvinnor som är ledamöter arbetar med frågor som anses typiskt feminina genom att ha en plats i revisionsutskottet. Kvinnorna i studien använder både agentiska och relationsinriktade egenskaper för att beskriva sig själva samt maskulina fysiska markörer, således agerar de inom sitt genusattribut genom att beskriva sig med relationsinriktade egenskaper. De agerar samtidigt inom en ledarposition genom att beskriva sig med agentiska egenskaper och maskulina fysiska markörer. Dessutom visar studien att ledamöterna upplever att kvinnor som ledare tenderar att vara mer tillbakadragna och mindre självsäkra än män. På grund av att kvinnor anses mindre självsäkra visar undersökningen att kvinnor i bolagsstyrelser överpresterar för att uppnå inflytande och minska risken för diskriminering. Trots detta upplever samtliga kvinnor att de någon gång blivit tystade, att förslag tagits över eller att de inte blivit lyssnade på av de övriga i styrelserummet. Ledamöternas gedigna erfarenhet beskrivs som avgörande för att uppnå jämnt inflytande där de beskriver att kvinnor med mindre erfarenhet upplever större svårigheter.

Syftet med studien är att undersöka hur vårdnadshavare uppfattar att de ges möjlighet till inflytande i den svenska förskolan angående deras barns behov. För studien har en kvalitativ metod, i form av sju semi-strukturerade intervjuer med vårdnadshavare, använts. Dessa har bearbetats genom en tematisk analys där fyra kategorier urskilts för att synliggöra empirin och hitta gemensamma nämnare i respondenternas svar. Studien har en fenomenografisk forskningsansats som utgångspunkt, vilket har varit behjälpligt i undersökandet av vårdnadshavares uppfattningar då denna ansats ger plats åt personers berättelser. Därmed har det varit möjligt att skapa en utförlig och så när inpå sann beskrivning som möjligt av respondenternas upplevelser. ​Denna studies resultat visar att vårdnadshavare uppskattar och värdesätter goda relationer och ett gott samarbete med förskolan. Vårdnadshavare anser att detta är betydelsefulla faktorer för att de ska känna tillit och förtroende för utbildningen och att deras barns behov tillgodoses. Studiens resultat visar även på att det är svårt för vårdnadshavare att urskilja gränsen mellan inblick och inflytande, samt att den generella uppfattningen hos vårdnadshavare är att rätten till inflytande i förskolan inte har nått dem.

The purpose of this study was to investigate how the staff members in the organization and supported living housing VågaVa experienced their time after they had gone through their own treatment for substance abuse. The focus was finding out how they were affected by the sense of companionship, community and participation and if their personal experiences from this was that it helped them remain free from their substance using disease. I have performed six semi-structured interviews with different staff members from the organization and I have also attended one of their morning meetings as an observer. Additionally, to get a wider understanding of the substance abuse disease I have also attended a lecture given by one of the founders of the organization given at the local senior high-school. Given the personal experiences I had the interest in gathering I have chosen a qualitative method of work, this has allowed for a broader understanding of the subject and data. The data that has been collected from the interviews and observations has been analyzed with Berger and Luckmann’s theory about primary and secondary socialization and Travis Hirschi’s theory of the social bond. The staff members in the organization all had the same experience in the sense of having taken part of a treatment program, having had the supported living experience and afterwards receiving an employment within the VågaVa organization. However, their time being sober differed and could vary between a couple of years, up to twenty-five years.

I läroplanen för förskolan står det att barn har rätt till delaktighet och inflytande, det finns därför ett ansvar från förskolans sida att se till att barn får det. Samtidigt finns där en del osäkerhet kring vad begreppen delaktighet och inflytande innebär och hur detta arbete ska omsättas i praktiken. Denna studiens syfte är att undersöka hur förskollärare ser på barns delaktighet och inflytande i förskolan. Detta gör vi genom följande frågeställningar: Hur tolkar förskollärare begreppen delaktighet och inflytande? Vilka pedagogiska strategier använder förskollärare för att möjliggöra barns inflytande och delaktighet? Vilka dilemman upplever förskollärare i sitt arbete med barns delaktighet och inflytande? Vi har valt att utgå från en kvalitativ forskningsmetod där vi genomfört semistrukturerade intervjuer. Den teoretiska utgångspunkten baserar sig dels på studiens centrala begrepp, delaktighet och inflytande men även begrepp relaterade till barnsyn, dessa är barns perspektiv, barnperspektiv, barns aktörskap och sist men inte mist ett relationellt perspektiv med pedagogiska relationer i fokus.   Studiens resultat visar att begreppen är mångtydiga men att det ändå finns en viss samsyn om vad begreppet delaktighet innebär medan begreppet inflytande är mer komplext då det finns olika sätt att tolka och exemplifiera begreppet. Vidare visar resultatet att förskollärares tolkningar av begreppen, deras barnsyn och förhållningssätt har en betydande roll för hur arbetet omsätts i praktiken och därav barns möjlighet till delaktighet och inflytande.

Syftet med denna studie är att undersöka vårdnadshavares uppfattningar om förskoleuppdraget samt deras upplevelse av möjlighet till delaktighet och inflytande. Studien genomförs eftersom det framkommit att vårdnadshavarnas perspektiv är underrepresenterat i forskning kring förskolan. Studien bygger på semistrukturerade intervjuer där åtta vårdnadshavare från tre olika förskolor i Mellansverige intervjuades för att samla in empiri. Empirin analyserades med en tematisk analys som identifierade fyra olika teman. Studiens teoretiska ramverk utgörs av för forskningsfältet relevanta begrepp vilka är omsorg, undervisning samt delaktighet och inflytande. Dessa begrepp kan kopplas till förskolans uppdrag och har använts genomgående i studiens samtliga delar. Studiens resultat visar på att omsorgsuppdraget ses som mer betydelsefullt och prioriteras över undervisningsuppdraget. I undervisningen framskrivs de sociala vardagsfärdigheterna i sin tur som mer betydande än de akademiska ämneskunskaperna. Generellt ansågs det viktigt att barnens fysiska omsorgsbehov tillgodoses där stort fokus låg vid trygghet och relationsbygge. Vidare framkom i empirin att vårdnadshavarna upplevde att de hade möjlighet till delaktighet och inflytande, dock betraktades det som att de saknade möjlighet till reellt inflytande. En viktig framgångsfaktor som uppmärksammades var dialogen som ett verktyg för att möjliggöra delaktighet och inflytande och här sågs muntlig- och digital kommunikation som nyckelaspekter. Även förskolans roll som komplement till hemmet framkom som en genomgående aspekt i resultatet. Slutligen tolkades pedagogernas och vårdnadshavarnas engagemang vara betydande för mängden delaktighet och inflytande som uppnåddes i verksamheten. / <p>Betyg i Ladok 230619.</p>

I denna kvalitativa enkätstudie som utgår från en sociokulturell teori, undersöker vi pedagogisk skolpersonals erfarenheter, uppfattningar och upplevelser av rutiner och strategier för att göra elever delaktiga vid utformning av särskilt stöd och upprättning av åtgärdsprogram. Det är delar av elevhälsan såsom speciallärare, specialpedagoger och skolledare tillsammans med lärare tillika mentorer som vanligtvis upprättar underlagen för särskilt stöd. Det var 53 respondenter som svarade på enkäten och av dessa var 29 respondenter speciallärare, 17 var lärare och 5 uppgav sig vara från ledningsgruppen, 1 var från central elevhälsa och 1 svarande som förälder. Vi har tagit alla respondenters svar i beaktande. Eftersom yrkesrollerna för speciallärare och specialpedagoger i praktiken är ganska otydliga så har vi sammanslagit dem och varit öppna med hur vi har formulerat oss i enkäten. Vi har med hjälp av en skriftlig enkätstudie tagit del av deras berättelser och perspektiv kring rutiner, strukturer, organisering och arbete för elevers delaktighet och inflytande vid upprättande av särskilt stöd och åtgärdsprogram. Vi valde en kvalitativ, webbaserad och skriftlig enkätintervju som datainsamlingsmetod. Vi använde oss av en anonym enkät med halvstrukturerade skriftliga, öppna frågor. Den kvalitativa studien har en explorativ ingång då den bygger på ett utforskande och brett arbete med många respondenter som anonymt och skriftligen har delat med sig av sina tankar och upplevelser. Resultatet av den kvalitativa studien visade att den pedagogiska personalen arbetar med olika artefakter för att göra eleverna delaktiga i processen och det framkom även att respondenterna efterfrågade bättre rutiner för hur elever kan göras delaktiga i upprättning av åtgärdsprogram.

Detta arbete utgår från en kvalitativ intervjustudie med förskollärare runt om i Sverige, med syfte att undersöka deras erfarenheter av och tankar kring barns delaktighet och inflytande i förskolan. Detta är ett väl omdiskuterat ämne som ofta kan upplevas svårt att arbeta med rent praktiskt i verksamheterna. I denna studie används Michel Foucaults tankar om makt som teoretisk utgångspunkt för att försöka analysera förskollärarnas svar och synliggöra både medvetna och omedvetna maktförhållanden som döljer sig i förskollärarnas uttalanden. Resultatet i studien visar att makten, i olika former, är något som ständigt är närvarande och något som både begränsar och möjliggör barns delaktighet och inflytande i verksamheterna. Det visar sig även att det finns en viss medvetenhet hos förskollärarna kring vilka maktförhållanden som råder, men också att det finns många situationer då dessa förhållanden går obemärkt förbi och inte reflekteras över.

Syfte med undersökningen är att med hjälp av en enkätundersökning ta reda på vilka förväntningar och erfarenheter föräldrarna har gällande mötet med deras barns skola. Genom att undersöka detta ur ett föräldraperspektiv så vill vi skapa en förståelse för hur föräldrar tänker och agerar i mötet med deras barns skola och personal. De frågor som undersökningen utgått ifrån är: ”Hur upplever föräldrarna kontakten och samverkan med skolan?”, ”Vilka för- och nackdelar ser föräldrarna med samverkan mellan hem och skola?”, ”Vilken roll anser föräldrarna att de har i barnens skolgång?”, ”Upplever föräldrarna att de ges möjlighet till inflytande i skolan?”. Tillvägagångssättet för undersökningen är ett utskick av enkäter till ca 60 barns föräldrar på tre olika skolor i sydvästra Skåne. Tidigare forskning om föräldrars förväntningar på skolan nationellt är ringa. Därför har undersökningen utvidgats till område som berör föräldrars kontakt med skolan med fokus på samverkan och inflytande. Samverkan mellan de vuxna i barnets värld är positivt och önskvärt. Slutsatserna i undersökningen är att föräldrars förväntningar i mötet med skolan och dess personal grundar sig på deras tidigare erfarenheter. Resultatet visar att föräldrarna förväntar sig samverkan kring barnet och ser detta som något positivt. En del föräldrar poängterar att även om samverkan är önskvärt kan det upplevas som tidskrävande. En del föräldrar menar att de inte förväntar sig något inflytande i skolan medan en del föräldrar ger förslag på vad de skulle vilja påverka i verksamheten. Nyckelord: förväntningar, inflytande, kontakt och samverkan