Vårt examensarbete handlar om förskolebarns inflytande och delaktighet under måltiderna på två olika förskolor. Syftet är att undersöka vilka möjligheter till deltagande och inflytande barnen får i samband med de olika måltiderna. Som en del av detta undersöker vi även vilken påverkan miljöns utformning har på barnens möjligheter till att vara delaktiga och få inflytande under måltiden. Vi använde oss av en kvalitativ metod som innefattade två ostrukturerade intervjuer och sju videoobservationer. Både intervjuer och videoobservationer genomfördes på två förskolor som ligger i samma stadsdel. Intervjuerna genomfördes med en förskolelärare på den ena förskolan och en barnskötare på den andra. Resultatet visar att barnen i båda förskolorna får inflytande över måltiderna genom att de själva får välja vad de vill äta och dricka. Deras uttryck och åsikter vad gäller deras matval respekteras och tas på allvar av pedagogerna. Det framkommer dock vissa skillnader. På den ena förskolan begränsas mängden mat som barnen får ta. På den andra förskolan ges barnen jämförelsevis större möjligheter till delaktighet och inflytande vid dukning. Vad gäller miljöns utformning visar resultatet att variationer i hur måltidsmiljöerna är organiserade på de två förskolorna påverkar barnens möjlighet till delaktighet och inflytande på olika sätt.

AbstractTitel: Barns inflytande i samlingen. Children`s influence on Circle Time.Författare: Danielsson, Christina och Nilsson, Jessica (2008). Barns inflytande i samlingen.Malmö: Lärarutbildningen: Malmö högskola Samlingen är en del av den vardagliga verksamheten i förskolan. Detta examensarbete fokuserar på barnet i samlingen. Syftet med studien har varit att studera hur barnen ser på sitt inflytande och sin delaktighet i samlingen. Syftet har även varit att se hur de verksamma lärarna bemöter det kompetenta barnen i samlingen. Våra frågeställningar är: Hur ger fyra-femåringar uttryck för sin delaktighet i samlingen? Hur tänker fyra femåringar kring sitt inflytande i samlingen? Hur bemöts det ”kompetenta barnet” av läraren i samlingen? Vi har även valt frågeställningen: Vad innebär begreppet inflytande för lärarna i förskolan och hur arbetar de med barnens inflytande i samlingen?, denna valdes eftersom lärarnas förhållningssätt förmodas avspegla sig i barnens delaktighet och inflytande. För att få svar på våra frågeställningar gjordes intervjuer och observationer av barn och lärare på tre förskolor. Vi har analyserat empirin och med hjälp av olika teorier kring barnperspektivet och det komptenta barnet och tidigare forskning kring inflytande och samling kommit fram till ett par slutsatser. En av slutsatserna är att begreppet inflytande inte är så lätt att synliggöra i praktiken. Lärarna i denna studie är väl förtrogen med Lpfö98, men av barnens svar att döma är det inte helt lätt att omsätta teorier till praktik. Nyckelord: Delaktig, demokrati, inflytande, ”kompetenta barnet” och samlingen.

Syftet med denna undersökning är att undersöka och synliggöra hur pedagoger ser på samlingen i förskolan. Studien har utgått från följande frågeställningar: Hur tänker pedagogerna kring ämnet samling och dess innehåll? Hur ser samlingen ut? På vilket sett får barnen delaktighet och inflytande i samlingen? Hur tänker pedagogerna kring samlingens förändring? Vilken barnsyn har pedagogerna i samlingen? För att få svar på våra frågeställningar har vi fördjupat oss i forskning på området och gjort en studie på fyra förskolor, där observationer och intervjuer har använts som metod. Intervjuerna har transkriberats och analyserats med observationerna utifrån frågeställningarna. Respondenterna talar om samlingens förändring, delaktighet och inflytande och det kompetenta barnet.Slutresultatet visar att samlingen är ett återkommande inslag i förskolans verksamhet, men att samlingens innehåll och syfte varierar mellan förskolorna. En av faktorerna till variationen är pedagogens medvetenhet om barnens delaktighet och inflytande. En annan faktor som påverkar är pedagogens barnsyn och hur de omsätter tanken om det kompetenta barnet i verksamheten. Resultatet visar även att vissa förskolor förändrat sin syn på den rutinmässiga samlingen, som enligt pedagogerna kunde ses som ett tillfälle för pedagogen att förmedla sin kunskap till barnen. Dessa pedagoger talar om att de utgår från barnens intresse och samlar barnen när de visat nyfikenhet för något. Slutresultatet visar också att pedagogernas intentioner med samlingarna är goda, då de i enlighet med läroplanen för förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande. Emellertid kan resultatet visa på att vilket barnperspektiv pedagogerna intar är av betydelse för samlingens utformning.

Efter alla larmrapporter kring att klamydia ökar bland ungdomar ville vi ta reda på hur ungdomarnas attityd gentemot kondomanvändning ser ut och om de är medvetna om hur olika STD smittar. Vi ville också ta reda på vem och/eller vad som har stort inflytande på ungdomarnas kondomanvändning. En enkätundersökning genomfördes våren 2008 på en skola i södra Sverige. De elever som deltog i undersökningen gick tredje året på teoretiska program på gymnasiet. Det visade sig att elever har positiva attityder gentemot att använda kondom och att de överlag har goda kunskaper om hur STD smittar. Det råder en viss osäkerhet kring oralsex som smittspridare av HIV. Lärare, media, sjukvård, kompisar spelar alla en stor roll vad det gäller information till ungdomarna men när det kommer till inflytande så minskar lärares roll.

Syftet med studien var att undersöka hur en barngrupp uppfattar samlingen i förskolan samt hur barnen tolkar lärarens syften med densamma. Huvudsyftet var att få mer kunskap om ett traditionellt vuxenstyrt moment inom förskoleverksamheten samt att få djupare insikt i hur verksamhetens innehåll kan planeras för att bli mer meningsfullt för barnen. Studien utgick från frågeställningarna: Hur uppfattar barngruppen samlingen i förskolan? Och: Hur förhåller sig barnens uppfattningar om samlingen jämfört med lärarens syfte med samlingen? I denna studie var vår intention att utgå från barnens perspektiv men använda informationen från läraren som jämförelse mot barnens uppfattningar i vår resultatanalys.Den forskning som idag förekommer om förskolans samling är ytterst begränsad men den som finns ger en bild av samlingen som en daglig aktivitet där barnen ges lite utrymme till inflytande och som sällan utgår från barnens behov och tidigare kunskaper. I denna studie har Rubinstein Reichs tidigare forskning kring samling i förskolan varit betydelsefull. Rubinstein Reich har exempelvis undersökt vad som sker under samlingarna och varför det händer. För att analysera vårt insamlade material och besvara våra frågeställningar har även Arnér och Tellgrens studie om barns syn på vuxna varit av stor betydelse. En studie som belyser vikten av att vuxna samtalar med barn för att försöka förstå hur barnen tycker och tänker för att på så sätt ge barnen inflytande.Datainsamlingen genomfördes på en förskola och utgick från kvalitativa metoder. Insamlingen av empiri gjordes genom sex semistrukturerade intervjuer, varav fem olika barnintervjuer och en intervju med barngruppens lärare. Det utfördes även en observation av ett samlingstillfälle på förskolan.Resultatet visade bland annat att barnens uppfattningar skilde sig åt en del från hur läraren upplevde samlingen. Det framgick även att samlingen och dess syften i första hand utgick från läraren och inte barnen, eftersom samlingen leddes av läraren och innehöll inslag och aktiviteter som läraren ansåg var viktiga för barnen.

På regeringens uppdrag har Livsmedelsverket och Statens Folkhälsoinstitut tagit fram ett underlag till en handlingsplan för goda matvanor och ökad fysisk aktivitet i befolkningen eftersom det har blivit ett samhällsproblem med fetma och ökad vikt bland barn och vuxna. Syftet med detta arbete är att undersöka och beskriva hur pedagoger ser på barn och mat. Finns det olika tankar och synsätt? Hur viktigt är det med regler när det gäller mat? Hur mycket ansvar ska pedagogerna ha när det gäller vad barnen ska äta på förskolan. Hur mycket inflytande ska föräldrarna ha när det gäller vad det serveras för mat till deras barn? Jag tog kontakt med en förskola i Malmös stadsdel centrum och intervjuade åtta pedagoger om deras syn på barn och mat. Jag tolkar resultatet så att i förskolans kultur ingår en stark tilltro till fasta regler och det är viktigt i samarbete med kollegor, kontakten med föräldrar och barn. Regeltilltron är dock laddad pga. att pedagogerna har olika uppfattningar vilket kan beskrivas som en dold konflikt i förskolan. I min slutsats har jag kommit fram till att det finns många olika tankar och synsätt hos pedagogerna. Arbetslaget behöver tid för regelbundna diskussioner om hur de ska arbeta med förhållandet kring barn och mat. Förskolan skulle kunna arbeta med tema utifrån ett hälsoperspektiv där barnen får en medvetenhet om sin hälsa förknippat till mat.

Denna studie utgår från barns perspektiv där barnens kommentarer, idéer och tankar om sin innemiljö på en förskoleavdelning är det centrala. Huvudfrågorna är: Vilka meningserbjudanden finns enligt barn i förskolans innemiljö? Vad begränsar deras handlingar? Meningserbjudande är ett begrepp som kommer inneha stor relevans i denna studie. Begreppet kommer ursprungligen från psykologen James J Gibson (Gibson, 1986; Balldin, 2006). Barnen var 17 stycken i åldrarna tre till fem år. Barnen har fått gå en ”gåtur” (walk) på avdelningen och vid detta tillfälle fått besvara frågor som berört den miljön de befunnit sig i. Diktafon och fotografering har används som redskap. Studien utgår från forskning kring barns tankar om plats. Dessa studier utgår från skola och bostadsområde. Dock finns det inte någon forskning utifrån barns tankar om plats från förskolan. Studien problematiserar barnens meningserbjudande utifrån vad de gillar och inte gillar i sin innemiljö samt vad som hindrar barnens meningserbjudande i innemiljön. Ett tydligt hinder är innemiljöns regler och styrning, som i denna uppsats kopplas till etnologen Billy Ehns (Nordin - Hultman, 2009; Ehn & Löfgren, 2001) studie som tar upp disciplinerad och strukturerad ordning. Något som även är fokuserat är barnens begränsade inflytande kring bland annat förändringar i innemiljön. För att göra studien mer mångfacetterad har pedagoger på förskoleavdelningen fått besvara enkätfrågor som har fokus på barnens innemiljö, och vad pedagogerna tror att barnen anser om sin innemiljö. Det innebär att studien har även ett pedagogperspektiv och barnperspektiv. De tillfrågade pedagogerna har olika tankar kring barnens syn på innemiljön, och har även olika syn på de regler som finns inom verksamheten. Det är dock viktigt att understryka att det är barnens svar och tankar som är i centrum i denna studie.

Finck, Louise (2005). Elevers ansvar och inflytande. En undersökning om elever och lärares uppfattning om elevers ansvar och inflytande i utbildningen. Pupils’ responsibility and influence. A survey of pupils and teachers opinion on pupils’ responsibility for and influence over the education. Skolutveckling och ledarskap. Lärarutbildningen 60p Malmö högskola.Syftet med mitt examensarbete är att skildra elever och lärares uppfattningar om elevernas ansvar och inflytande i utbildningen samt att analysera deras redogörelser i förhållande till varandra samt lärarnas beskrivningar till de mål och riktlinjer som finns för elevernas ansvar och inflytande i Lpo -94. Mina frågeställningar är: Har eleverna och lärarna samma uppfattning om hur elevernas ansvar och inflytande gestaltas i utbildningen samt överensstämmer lärarnas syn på elevernas ansvar och inflytande med de mål och riktlinjer som finns i Lpo -94.För att nå syftet har jag använt en kvalitativ metod med öppna intervjuer för att skildra åtta elevers och två lärares upplevelser och föreställningar angående elevernas ansvar och inflytande i utbildningen. Den litteratur som jag presenterar belyser yngre elevers upplevelser av skolan samt vilka förutsättningar som bör finnas i skolan om elever ska ha möjlighet att utöva inflytande och ansvar i utbildningen.Resultatet av undersökningen tyder på att eleverna och lärarna har en relativt samstämmig uppfattning om elevernas inflytande och ansvar i utbildningen. Resultatet visar även att lärarnas syn på elevernas ansvar och inflytande överensstämmer väl med föreskrifterna i Lpo -94.Slutsatsen i min undersökning är att i den klass där jag genomförde mina intervjuer finns de förutsättningar som är behövliga för att elever ska kunna utöva ett reellt inflytande och ansvar i skolan. Lärarna i klassen tycks verkligen vilja lyssna till vad deras elever har att säga och sträva efter att ge dem inflytande i utbildningen. Något som jag anser att alla pedagoger bör sträva efter, så att alla elever får uppleva ett demokratiskt förhållningssätt som bygger på principen om alla människors lika värde. Mitt förslag till fortsatt forskning är att undersöka hur de äldre eleverna på samma skola upplever sitt inflytande och ansvarstagande i utbildningen och jämföra det med de yngre elevernas uppfattning.

Uppsatsen behandlar barns inflytande i förskolan. Frågeställningarna som behandlas är: Hur talar pedagogerna på Båtens Reggio Emilia inspirerade förskola om barn och barns inflytande? Hur arbetar man med inflytandet? Hur beskriver barnen sitt inflytande i de av pedagogerna utpekade situationerna? Vårt syfte med arbetet var att ta reda på i vilka situationer pedagogerna anser att barnen på en Reggio Emilia inspirerad förskola har inflytande och hur dessa tolkas ur ett barnperspektiv. Teoretiska utgångspunkter är olika barnsyner och en Reggio Emilia inspirerad pedagogik. Forskning som används för att förstå empirin är: Barns syn på vuxna – att komma nära barns perspektiv (Arnér och Tellgren, 2006), Barns inflytande i förskolan - problem eller möjlighet för de vuxna? (Arnér, 2006) samt Delaktighet som värdering och pedagogik (Pramling Samuelsson & Sheridan, 2003). Undersökningen är en kvalitativ studie, med intervjuer av pedagoger och barn samt observationer i utvalda situationer. Även studier av dokument har genomförts, då pedagogernas dokumentationer om barnen studerats. Intervjuer med sex barn i åldern mellan tre och ett halvt och fem år ingår i materialet, samt intervjuer med två pedagoger. Några av slutsatserna i uppsatsen är att barnen till viss del enbart verkar få godkänna pedagogernas färdiga förslag. Tendenser till att barnens egna förslag fångas upp verkar dock finnas. Pedagogernas behov av kontroll samt strukturella faktorer, såsom tidsbrist och personalbrist, tas upp som hinder för barnens inflytande. Pedagogerna på förskolan förefaller ha ett relationellt perspektiv, då de förhandlar mycket med barnen. Allt är dock inte förhandlingsbart, då det finns vissa fasta regler.Nyckelord: Förskola, inflytande, makt, Reggio Emilia.

Syftet med undersökningen är att ta reda på hur demokrati och inflytande i den pedagogiska miljön praktiseras ur ett barns perspektiv på förskolor med och utan profilering. Fröken bestämmer och barnen får vara med och välja, så uppfattar barnen sitt inflytande över verksamheten i förskolan. Barnen hade svårt att definiera ordet bestämma mer än att de fick bestämma i leken, vad, vem och var leken skulle utvecklas. Barnen uppfattar vidare att det var svåra frågor att ta ställning till. Några större skillnader fanns det inte mellan förskolor med profilering och traditionella förskolor. De största skillnaderna låg i beskrivandet av hur de ville förändra miljön på förskolan. De barn som vistades i den traditionella förskolan hade fler och mycket mer ingående tankar och idéer om hur de ville förändra miljön. Majoriteten av barnen ville vara med och bestämma om något, men kunde inte precisera vad. Att lyssna på vandra och i dialog komma fram till bra gemensamma lekar var de flesta barnen överens om.