I detta examensarbete är syftet att undersöka hur pedagoger inom förskola arbetar med barns inflytande. Vi använder oss av kvalitativa intervjuer med pedagoger på en förskola. Frågeställningarna är; vilken uppfattning har pedagogerna om barns inflytande; vilka styrdokument utgår pedagogerna från; samt vilka metoder arbetar pedagogerna med. Vi skriver om kommunikation, det kompetenta barnet, demokrati och Vygotskijs teorier som viktiga delar av tidigare forskning och viktiga begrepp. Slutsatsen av undersökningen är att pedagogerna som deltagit i undersökningen tycker sig arbeta aktivt för att barn ska vara delaktiga och ha inflytande samt att demokrati i förskolan anses vara viktigt. Förhoppningen är att undersökningen kan vara givande för både blivande pedagoger och redan verksamma. Kanske kan arbetet utmana till reflektion och förändring.

Palmgren, Veronica (2010). Barns inflytande. Malmö, Lärarutbildningen, Malmö Högskola. Syftet med studien är att undersöka hur sex pedagoger resonerar kring barns inflytande i verksamheten, på två förskoleavdelningar. Den ena avdelningen driver en Reggio Emilia inspirerad verksamhet och den andra avdelningen arbetar inte efter någon uttalad pedagogik eller filosofi. Frågeställningar som jag arbetat med är: Hur anser pedagogerna att det går att kombinera barns rätt till inflytande med det pedagogiska ansvaret för barns omsorg, fostran och lärande enligt förskolans styrdokument? Vad anser pedagogerna att barnen bör och kan ha inflytande över i förskolan och varför? Vad anser pedagogerna att barnen inte bör eller kan ha inflytande över i förskolan och varför? Tidigare forskning visar att det finns en osäkerhet bland pedagoger kring hur arbetet med barns inflytande ska ske och att det finns fördelar med barns inflytande som lugnare grupper och att leken utvecklas. Jag har gjort kvalitativa intervjuer med pedagoger för att samla in empiri. Studien visar att pedagogerna ser barnen som kompetenta och ger dem inflytande, men de sätter upp ramar för inflytandet. Barnen på den Reggio Emilia inspirerade förskolan får inte mer inflytande än barnen på förskolan som inte arbetar efter detta förhållningssätt. Barnen på den Reggio Emilia inspirerade förskolan får främst inflytande i den fria leken och i projektarbetena medan barnen på förskolan utan någon uttalad profil får inflytande över hur deras vardag ska se ut i större grad.

Erna Terzic och Anna Väisänen (2013). Föräldrars upplevelser av föräldrasamarbetet iförskolan. Parents´ perceptions of the collaboration whit preschool. Malmö: Lärandeoch samhälle.Syftet med denna undersökning är att få en fördjupad förståelse för hur föräldrarupplever samarbetet med förskolan. Arbetet utgår från följande frågor: Vilkaerfarenheter har föräldrarna av samarbetet med förskolan? Vad uttrycks somviktigt/centralt för ett fungerade samarbete? Hur ser föräldrarna på möjligheten tillinflytande och delaktighet i förskolans verksamhet? För att få svar på våra frågor har vigjort kvalitativa intervjuer med elva småbarnsföräldrar från Malmö.Ett gott samarbete är en förutsättning för att barnen ska trivas och utvecklas i förskolan.För att inte förskolan och hemmet ska bli två åtskilda värdar för barnet måste familjenoch förskolan informera varandra om barnets situation. Barnen kommer till förskolanmed en rad upplevelser och erfarenheter och lämnar förskolan med nya upptäckter ocherfarenheter. För att de vuxna i barnens liv skall kunna förstå barnet och fungera som ettstöd behöver familjen och förskolan ha god kontakt. Särskilt viktigt är det i arbetet medde minsta barnen i förskolan som inte kan uttrycka sig verbalt.Studien visar att föräldrarna upplever att de inte får tillräckligt med information om hurbarnets vardag på förskolan har varit. Föräldrarna får inte alltid reda på om barnet harvarit inblandad i konflikter. Föräldrarna värdesätter ärlighet och vill kunna ha en dialogmed förskolan om allt rörande barnet. Föräldrarna har ett begränsat inflytande.Pedagogerna uppmuntrar föräldrarna att komma med synpunkter och förslag påverksamhetsplanen men samtidigt vågar man inte eller har inte möjlighet att pröva nyaarbetssätt. Föräldrarna uttrycker att läroplanen, förskolans budget och rutiner sättergränser för föräldrarnas möjlighet att påverka innehållet i verksamheten.

Syftet med denna studie är att beskriva fyra grundskolelärares tankar kring regeringens beslut om färre eller inga IUP:er och vilka konsekvenser det kan tänkas få. Studien har utgått från följande frågeställningar: Hur beskriver lärarna sin syn på förslaget om färre eller inga IUPer? Vilka parter anser lärarna att förslaget gynnar/missgynnar? Vilka konsekvenser menar lärarna att färre eller inga IUP:er kan få för den egna arbetssituationen? Hur går lärarnas tankar om att betyget ersätter IUP:n? För att besvara våra forskningsfrågor har vi redogjort för relevant forskning och teoretiska utgångspunkter kring lärande i relation till bedömning och dokumentation. Genom intervjuer med fyra lärare ville vi ta reda på hur de uppfattade arbetet med IUP, dess syfte och hur de trodde att beslutet skulle påverka inblandade parter. De kvalitativa intervjuerna har transkriberats, sammanfattats och sammanställts i resultatet som tillsammans med hjälp av olika teorier slutligen analyserats och diskuterats utifrån våra frågeställningar.Sammanfattningsvis pekar resultatet av vår empiri på att lärarna ställer sig positivt till IUP:ns syfte och funktion då den verkar i elevens tjänst. Trots att respondenterna uttalar arbetet med IUP:n som tidskrävande menar de att det nya beslutet kommer ha föga betydelse för den egna arbetssituationen.

Syftet med studien är att få en ökad förståelse för hur aktiva aktörer i förskolan samtalar kring användandet av TAKK samt om de ser samband mellan brukandet av tecken och barns inflytande i förskolans verksamhet.Vi har följande frågeställningar: Hur talar de aktiva aktörerna i förskolverksamheten om TAKK? Vilket samband mellan användandet av TAKK och barns inflytande ser de aktiva aktörerna i förskolan? Vilka önskemål har de aktiva aktörerna i förskoleverksamheten gällande utbildning inom TAKK?I vår studie utgår vi från variationsteorin och BRO-modellen.Aktörerna talar mycket positivt om TAKK dock säger de samtidigt att det krävs mer än bara TAKK. Aktörerna ser tydliga samband mellan användandet av TAKK och inflytande för alla barn. Samtliga önskar att utbildning inom TAKK integreras i förskollärarutbildningen.Användandet av TAKK i kombination med andra AKK-former gynnar alla barn och inte enbart de som är i behov av särskilt stöd.

Lundborg, Heléne & Persson, Anna (2013) Man får inte bestämma allt – en studie av pedagogers och barns uppfattning om inflytande.Malmö: Lärarutbildningen Malmö HögskolaVårt syfte med denna studie är att undersöka hur arbetet med barnens inflytande i förskolan uppfattas av pedagoger och barn. I Läroplanen för förskolan (Lpfö 98/10) står det att pedagogerna skall arbeta med barns delaktighet och inflytande men enligt forskning i ämnet finner många det svårt att särskilja begreppen och vad de står för (Pramling Samuelsson & Sommer 2011; Arnér 2012; Tullgren 2003; Westlund 2011 m.fl.). Vi har utgått från frågeställningarna: Hur uppfattar pedagoger begreppen inflytande och delaktighet? Hur ser pedagoger på arbetet med barns inflytande i den dagliga verksamheten? Vad upplever barnen att de har inflytande över på förskolan? Som metod för att få svar på dessa frågor har vi använt oss av kvalitativa intervjuer. Sammanlagt har åtta pedagoger och femton barn intervjuats. Vi har valt att inrikta vår studie på barns inflytande som vi menar är något annat än delaktighet. Resultatet visar att personalen har en vilja att ge barnen inflytande men att de stöter på många hinder på vägen. Det verkar också vara en svår balansgång att ta sitt ansvar som vuxen men att ändå ge barnen frihet att bestämma. Barnen i sin tur upplever sig ha ett visst inflytande men inte alltid över saker som är viktiga för dem.

Syftet med denna studie är att kartlägga hur elever i behov av särskilt stöd upplever de special-pedagogiska insatserna, om de upplever eget inflytande över sin situation och hur eleverna upplever den specialpedagogiska miljön där insatserna sker.Den insamlingsmetod som använts är kvalitativa ostrukturerade intervjuer. Sex grundskoleele-ver i behov av särskilt stöd från två olika skolor, år 3, 4 och 5 har djupintervjuats. Studien be-handlar tidigare forskning om elever i behov av särskilt stöd, styrdokument och riktlinjer, spe-cialpedagogisk historik, dilemma och utmaningar samt inflytande, delaktighet och samspel. Bronfenbrenners utvecklingsekologiska teori utgör den teoretiska ramen.Resultatet visar att eleverna upplever de specialpedagogiska insatserna positivt. Relationen mellan elev och specialpedagog upplevs som god och välfungerande. Om inflytande uttrycker eleverna nöjsamhet i undervisningssammanhang. De känner sig nöjda med det som specialpe-dagogen utformar och erbjuder. Samtidigt säger eleverna att de inte riktigt vet om vad de kan bestämma och/eller påverka. Vidare visar resultatet ett mindre aktivt elevinflytande vid upprät-tandet av specialpedagogiska insatser. Flertalet elever är villigt inställda till att behöva lämna klassrummet i syfte att arbeta hos specialpedagogen.

AbstraktMalmström, Elisabet och Raisi-Lundström, Minoo (2013). Barns inflytande i två kommunikationsförskolor – med fokus på den fysiska miljön. Children´s participation in two language preschools – with a focus on the physical environment. Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, Lärande och samhälle, Malmö högskola.Problemområde: Enligt läroplanen för förskolan (Lpfö, 98/2010) ska barn få möjlighet till ett reellt inflytande på både arbetssätt och verksamhetens innehåll. När pedagoger beskriver sitt arbete kring barns inflytande, handlar det framförallt om att barn får valmöjligheter i praktiken, förklarar Westlund (2011). Under våra verksamma år som pedagoger har vi upplevt att arbetet med barns inflytande i den fysiska miljön, innebär en del svårigheter, vilka bör lyftas fram och diskuteras på ett tydligare sätt. Den fysiska miljön upplevs inte på samma sätt av alla barn, utan varje barn skapar sin egen förståelse kring sin miljö och detta kan få pedagogiska konsekvenser, framhåller Björklid (2005). Syfte: Vårt syfte med studien är att undersöka hur barn ges möjlighet till inflytande i det fysiska rummets utformning på två kommunikationsförskolor. Vi vill även ta reda på den fysiska miljöns betydelse för barns utveckling. Teoretisk ram: Vi har utgått ifrån tre olika teorier. nämligen det sociokulturella, miljö- psykologin och det specialpedagogiska perspektivet. Det sociokulturella synsättet framhåller att barn lär av varandra i ett sammanhang (Säljö, 2005). Miljöpsykologin uppmärksammar utomhusmiljöns betydelse för barns samspel. Det specialpedagogiska perspektivet ser på lärandet utifrån det sammanhang som barnet befinner sig i.Metod: Vi har utfört en kvalitativ undersökning där vi använt oss utav halvstrukturerade intervjuer. Vi har intervjuat tre specialpedagoger och en förskollärare. Våra frågor har handlat om barns inflytande i utformningen av den fysiska miljön. Vi har även berört frågor som handlar om den fysiska miljöns påverkan på barns samspel och kommunikation. Resultat med analys: Vårt resultat visar att barnen ges och tycks ha stort inflytande i den fria leken. Därigenom ges barn möjlighet att utforma det fysiska rummet efter sin aktivitet. Pedagogerna i vår studie anser att den fysiska miljön är ett stöd för barns samspel och kommunikation. Fokus ligger därför inte på själva miljön utan på pedagogiken. Enligt pedagogerna står inte utomhusmiljön i fokus i den pedagogiska verksamheten. De anser att barns samspel och kommunikation kan urskiljas och stöttas genom den fria leken på ett tydligare sätt inomhus.Konklusion: Resultatet visar att pedagogerna utgår ifrån det sociokulturella perspektivet. De utgår också ifrån det specialpedagogiska perspektivet där de med sin profession ser barns olikheter som en utgångspunkt för att utveckla barns samspel och kommunikation. Miljön ses över när verksamheten inte fungerar optimalt. När det gäller utomhusmiljön saknas t.ex. ett miljöpsykologiskt synsätt som framhäver utomhusmiljöns betydelse för barns samspel. Det finns dock en stor medvetenhet kring barns inflytande hos pedagogerna, däremot menar pedagogerna att det finns svårigheter i arbetet med barns inflytande.Implementering: I vår studie har vi funnit att pedagoger som arbetar på en kommunikationsförskola behöver mer gemensam reflektion för att skapa en djupare förståelse kring barns inflytande på den fysiska miljön. Möjlighet bör finnas för diskussion kring olika teorier och erfarenheter i den pedagogiska praktiken.

I den svenska förskolan ska barnets förälder ha möjligheter till delaktighet och inflytande. Syftet med studien är att skapa en fördjupad förståelse för föräldrars syn på delaktighet och inflytande i förskolans verksamhet. Följande frågeställningar finns: Hur upplever föräldern erkännande i mötet med pedagogerna och hur påverkar det känslan av delaktighet och inflytande i verksamheten? Vilken är pedagogens roll för att föräldern ska uppleva delaktighet och inflytande i verksamheten? Genom semistrukturerade intervjuer har fem föräldrar med barn i förskolan uttryckt sina tankar. Dessa har tolkats och analyserats utifrån Honneths samhällsteoretiska (2003) perspektiv på erkännande i mellanmänskliga relationer. Resultatet visar att samtliga föräldrar i studien vill och behöver erkännas av pedagogen inom två former för erkännande: Rättsligt erkännande och social uppskattning och att dessa påverkar känslan av delaktighet och inflytande i verksamheten.

Syftet med denna studie är ta reda på vad föräldrasamarbete innebär för någraverksamma pedagoger och på vilket sätt de skapar möjlighet för föräldrarna att kännasig delaktiga och ha inflytande i verksamheten. Studien har utgått från följandefrågeställningar: Hur arbetar förskolepedagoger för att skapa möjlighet för föräldrarnaatt känna sig delaktiga och ha inflytande i verksamheten? Erbjuder förskolan i frågaföräldrastödsprogram och i så fall på vilket sätt?Genom kvalitativa intervjuer med en förskolechef, fyra förskollärare och en barnskötaresöktes svar på frågeställningarna som ligger till grund för denna studie.Studien visar på en rad olika resultat kring vad föräldrasamverkan innebär och vad somingår i detta begrepp. Samtlig personal som medverkat har belyst vikten av att arbetamed olika samverkansformer för att de ska kunna nå ut med information som rörverksamheten till alla föräldrar, detta för att skapa möjlighet för föräldrarna att kännasig delaktiga i verksamheten, oavsett vilka förutsättningar föräldrarna har. Pedagogernatalar om ansvaret som vilar på dem när det gäller information kring lärande ochutveckling, men även om ett ökat ansvar som innebär det sociala där det handlar ombarnens livskunskap, alltså det sociala samspelet med andra barn, föräldrar ochpersonal, som ständigt sker i barnens omgivning. Tankarna kring föräldrasamverkanbeskrivs övervägande positivt där pedagogerna anser att det krävs ett nära samarbetemed föräldrarna för att verksamheten ska kunna uppfylla uppdraget enligt Läroplan förförskolan, Lpfö98.