To which extent elderly people at nursing homes have an influence on their daily living is currently debated. Studies have shown that they have limited influence due to restricting routines associated with nursing homes. Therefore the aim of this study was to examine how elderly people experience the ability to influence their daily living at nursing homes and how limited influence is revealed in the daily care. Five elderly people, from four different nursing homes, underwent a structured interview. The outcome of the interviews was analyzed in relation to established theories related to geriatric care. The outcome of the interviews revealed the contradicting extremes that a day at a nursing home can offer. On one hand, there is an experience of influence from the elderly. On the other hand, they are constantly faced with situations that limit their possibility to affect their being. Both aspects can be related to concepts such as relational power and culture-related routines.

I detta examensarbete var syftet att undersöka hur maktutövning i både planerad och spontan undervisning går till på förskolan, samt om och när barn får möjlighet till inflytande i den studerade undervisningen. I denna kvalitativa studie genomfördes videoobservationer av vardagliga situationer i förskolans verksamhet. Deltagarna i studien var pedagoger och barn i en barngrupp från en avdelning på en förskola i Sverige. Barnen som var med i studien var mellan tre och fem år.  Den insamlade empirin analyserades med utgångspunkt i Foucaults maktteori och begrepp. Resultatet i denna undersökning visade att pedagogerna styr barnen i namn av framtid genom att de använde inneslutande och uteslutande tekniker i undervisningen. I den planerade undervisningsformen fick barn inflytande över innehåll i aktiviteter, över hur de skulle lösa uppgifter och över hur samarbetet skulle gå till. I den spontana undervisningen i tamburen fick barnen inflytande över plats, vem som hjälpte dem, över klädval och inflytande i form av yttrande av sina tankar och åsikter.

Sammanfattning/Abstract Hellgren, Martin & Segerbjer, Ulrica (2023). ”Visst vill jag gå i skolan”- problematisk skolfrånvaro i anpassad grundskola. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö Universitet, 90 hp. Förväntat kunskapsbidrag Studien förväntas bidra med kunskap och förståelse för elevers problematiska frånvaro i anpassad grundskola samt att synliggöra vilka framgångsfaktorer som främjar god skolnärvaro.

Enligt läroplanen för förskolan ska barn få rätt till delaktighet och inflytande i sin utbildning, ha rätt att uttrycka sig och få sin röst hörd i både innehållet och miljön i förskolan. Samling har en lång tradition i den svenska förskolan och har förändrats över tid. En samling är oftast en vuxenledd aktivitet av förskolepersonal, där den som håller i aktiviteten har stor makt och inflytande på situationen. Studiens syfte var att utveckla en kunskap om hur förskolepersonal arbetar med barns delaktighet och inflytande under samlingar. Metodologin som användes var kvalitativ, där data samlades in genom semistrukturerade intervjuer. I studien intervjuades tre barnskötare och fem förskollärare på olika förskolor. Det teoretiska ramverk som använts för att analysera och diskutera studiens resultat är en delaktighetsmodell utformad av Shier. Resultatet visade att de flesta informanter genomför dagliga samlingar, både planerade och oplanerade, men att samlingarnas innehåll kan variera. Resultatet visade även att informanterna betonade vikten av att beakta barnens röster. Trots utmaningar som brist på personal och stora barngrupper försöker personalen anpassa sina metoder för att ge barnen delaktighet och inflytande. Den övergripande slutsatsen av studien är att förskolepersonalen skulle gynnas av ökad tid till att reflektera över innehållet på samlingar för att främja barns delaktighet och inflytande.

I förskolans styrdokument framgår det att de intressen och behov som barn ger uttryck för ska vara till grund för planeringen av verksamheten och utformningen av miljön. Eftersom barn spenderar stora delar av sin tid på förskolan blir miljöns utformning därmed viktig. Syftet med vår studie har varit att bidra med kunskap om hur pedagoger i förskolan ser på deras egen möjlighet att påverka och utveckla inomhusmiljön, samt i vilken utsträckning barnen ges möjligheter till delaktighet och inflytande till att påverka miljön. Vår studie är kvantitativ och bygger på en webbenkät som besvarades av 43 respondenter. Resultatet visar att det finns vissa hinder i arbetet med att utveckla miljön. För pedagogerna är dessa främst tid och ekonomi, och för barnen är det ålder, det verbala språket och pedagogernas förhållningssätt.

Vikten av barns inflytande lyfts bland annat i barnkonventionen och svenska styrdokument för skolan och förskolan. Tidigare forskning har visat att det är av stor vikt att pedagogerna är aktiva och närvarande samt ställer öppna frågor och ger toddlarna valmöjligheter. Vidare belyste tidigare forskning att det verbala språket har stor betydelse för hur mycket inflytande toddlare ges. Den tidigare forskningen belyser att inflytande handlar om möjligheten att kunna påverka sin vardag och de beslut som berör toddlaren. Vår studie syftade till att undersöka hur förskollärarna arbetade i förskolan för att ge toddlarna möjlighet till inflytande samt hur toddlarnas inflytande framträdde. Studien utgick från ett sociokulturellt perspektiv samt Shiers fem stegsmodell för inflytande (Shier, 2001). Studiens empiri grundade sig i begreppet proximala utvecklingszonen, begreppet har använts för att analysera och diskutera studien. De metoder som användes under studien för datainsamlingen var intervjuer och observationer av förskollärares arbetssätt kring inflytande samt hur inflytandet framträder hos toddlarna. För att intervjuerna skulle bli möjliga sammanställde vi en intervjuguide med frågor som mestadels handlade om inflytande. Innan intervjuerna utfördes kontaktades sex olika förskollärare som arbetade med toddlare som senare valde att delta i studien. Intervjuerna framhävde vilken syn förskolläraren hade på inflytande samt hur hen arbetade för att ge toddlare inflytande. Till observationerna skapades ett observationsschema som utgick från Shiers (2001) fem stegsmodell vilket underlättade för oss att se när och hur inflytande framträdde. Innan observationerna skedde kontaktades två toddlaravdelningar på olika förskolor. I observationerna synliggjordes de situationer där toddlare gavs möjlighet till inflytande och hur det framträdde. Studiens resultat visade att det fanns begränsningar för förskolläraren att ge toddlare inflytande. Detta eftersom det krävdes mycket tid för förskolläraren att observera och uppmärksamma det som toddlarna visade intresse för genom sitt kroppsspråk. Resultatet visade även att inflytande framträdde som bäst i den fria leken eller under de tillfällen där toddlarna delades in i mindre grupper. Vidare visade studien att även toddlare mötte vissa begränsningar för att få inflytande. Detta eftersom toddlarnas bristande språkfärdigheter blev en begränsning när de försökte få inflytande. En viktig slutsats var att toddlarna mötte inflytande, dock i form av olika begränsade valmöjligheter under sin dag på förskolan. Resultatet av studien belyser att toddlare ges möjlighet till inflytande dock med vissa begränsningar utifrån mognad och ålder. Toddlare ges olika valmöjligheter utifrån pågående aktivitet. Vidare framkom det att toddlares verbala förmågor spelar stor roll för att de ska bli lyssnade till.

Syftet med denna studie var att utifrån ett förskollärarperspektiv undersöka barns möjligheter till delaktighet och inflytande i realtion till barngruppens storlek. Vi har genomfört en kvalitativ studie, baserad på åtta semistrukturerade intervjuer med legitimerade förskollärare. Studiens data analyserades med hjälp av en tematisk analys. Studien utgår från ramfaktorteorin vilket rymmer de centrala begreppen inre och yttre ramar. De inre ramarna innefattar områden som förskolläraren kan påverka medan de yttre ramarna handlar om faktorer som är utom förskollärarens kontroll, till exempel styrdokument och barngruppens storlek. Förskolläraren behöver förhålla sig till dessa ramfaktorer i planeringen av undervisningen. I resultatet framkommer det att förhållningssättet är en viktig del i att möjliggöra barns delakttighet och inflytande i relation till barngruppens storlek. Resultatet visade att förskollärare behöver anpassa sin undervisning efter de yttre faktorerna. Genom strukturer och rutiner kan det möjliggöra för barns delaktighet och inflytande i de olika barngruppstorlekarna.

Under våra verksamma år inom förskolan har vi upplevt svårigheter och en otydlighet kring arbetet med barns inflytande och delaktighet. Trots att detta är något som betonas i förskolans uppdrag, både i Läroplanen för förskolan Lpfö18 (2018) och i Barnkonventionen (2009). Därav har vi i denna studie undersökt hur förskollärare arbetar med barns inflytande och delaktighet i förskolan. Vi vill undersöka i vilka situationer förskollärare anser att det är möjligt för barnen att påverka verksamheten och hur de går tillväga för att uppnå det. Studiens syfte besvaras utifrån tre relevanta frågeställningar. Den teoretiska infallsvinkeln som använts i denna studie är Foucaults (2017) teori om makt, tillsammans med Harts (1992) delaktighetsstege som ett analytiskt verktyg. Genomförandet av vår studie bestod av en kvalitativ metod, i form av fem semistrukturerade intervjuer med verksamma förskollärare. Studiens resultat och slutsats visar på att de tillfrågade förskollärarna upplever en otydlighet och osäkerhet kring hur de ska arbeta med barns inflytande och delaktighet i praktiken. Trots detta synliggörs en gemensam syn på innebörden av inflytande och delaktighet. Vidare tydliggörs både möjligheter och eventuella hinder som de stöter på i arbetet med barns inflytande och delaktighet.

: Eleverna har inflytande över att äta så mycket de ville av det som erbjöds på frukosten i matsalen. Dessutom kunde de välja att sitta vid ett bord och äta frukost med några elever från fritidshemmet och att de hade inflytande över att kunna prata med varandra. Dock på den bestämda ytan. Här har eleverna ett visst inflytande över att slänga maten när de är mätta Vidare har eleverna inflytande över hur mycket mackor, knäckebröd, mjölk och vatten de vill ha samt om de inte alls känner sig hungriga att inte äta något. Gällande sittplatser och ytan i matsalen så kan de inte påverka detta och inte heller att få äta mer än två gånger. Ifall det är någon som sitter själv på bordet så får de sällskap av en vuxen eller så frågar eleven om hen får sitta vid ett annat bord. För ingen ska behöva sitta själv. Här har eleverna ett inflytande över val av bord. Barnen hade ett stort inflytande över allt som sker i den fria leken, förutom fotbollsplanen och där en vuxen måste vara med, för att det är där det brukar ske bråk mellan barnen och speciellt de äldre barnen. I den fria leken kunde barnen leka fritt och med vilken annan elev som helst, En barngrupp ville laga tre olika soppor. Då gick de ner och hämta tre kastruller och fyllda de med vatten. De hade ordnat en plats så att det ser som att det en spis under byggs var grenar och de började tillsätta sina ingredienser. eleverna kunde få gunga när de kände för det och så länge det inte var fler som vill göra det - då blir det fem minuter tagning. Eleverna kunde plötsligt börja springa och leka olika lekar. Barnen hämtade hopprep, innebandy, basketbollar etc. och spelade. Många av barnen gick till sandlådan och hämta verktyg i syfte att försöka gräva sig ner till ett annat land. Utöver detta har eleverna inflytande över val av frukt av det som erbjuds dock så kan de inte önska någon annan frukt trots att de i detta fall blir utan frukt. De har inflytande att få gå på toaletten när de behöver. Men om det är någon som stör och får en tillsägelse, åker den ut och får sitta på en soffa utanför fritidshemmet. Här är det bestämda regler att det ska vara tyst och att eleverna ska sköta sig och om de inte gör det så åker de ut och blir tillsagda. Elevinflytande sker även när elever är inne på fritidshemmet och leker, dock under bestämda regler och av det som finns tillgängligt där. Ingen av eleverna får springa runt, brottas eller gapa. Alla ska vara sysselsatta och respektera reglerna på fritidshemmet. En elev ville att en vuxen skulle läsa en saga för hen och det skedde. Ett elevinflytande skedde här. En elev kände inte för att göra något och pedagogen frågade om att du kan göra det eller det men hen svarade nej jag vill inte göra någonting. Eleven hade inflytande över sitt eget val. I idrottshallen sker det ett elevinflytande, eftersom det är barnen som får bestämma vad de vill leka med. Men på vissa stationer så är det tidtagning på fem minuter så att alla barn som vill utföra den leken får göra det. Tidtagning används som en metod för att alla elever som vill delta får göra det. Om eleverna önskade någon planerad lek eller någon lek där pedagogen ska vara involverad, blev det aldrig av. De bara satt på en bänk, pratade och observerade ifall det skulle uppstå några konflikter. Eleverna hade inget inflytande eller påverkan på aktiviteten. Det var bestämt att alla skulle delas i olika grupper och att alla elever ska få delta i de tre grenarna. Aktiviteten var redan planerad i förväg av fritidspedagogerna och förskolelärarna. Eleverna blev aldrig tillfrågade om det var någon OS-gren eller någon 23 / 31 annan aktivitet som de önskade sig att få göra denna dag. Pedagogerna utvärderade aldrig med barngruppen om hur det hade gått, om de hade roligt eller om de ville göra eller tillföra någon annan aktivitet eller gren. Här var inte eleverna involverade alls i verksamhetsplaneringen över OS-grenen. Det enda de hade inflytande över var mat och att de fick äta hur mycket korvar de ville. Barnen hade ett stort elevinflytande över allt som fanns på navet och de kunde springa runt utan att någon sa till att inte vara högljudda. De lekte med allt som fanns där och testade allt med. Eleverna hade inflytande och påverkan över allt de ville göra utifrån deras intresse på parken samt att de hade med sig massvis med godis, bullar, saft etc. Och de kunde själva bestämma över sina hämtade saker. De hade inflytande över hur mycket hamburgare de ville äta. En elev som bara äter halalkött och som inte hade med sig något hemifrån åt hamburgerbröd med ketchup. Detta trots att pedagogen hade missat meddela köket om det. Två vuxna promenerade till den närmaste affären och lyckades få tag på en vegetarisk hamburgare, men eleven tyckte inte om den.

Denna uppsats lyfter vårdnadshavares uppfattning om sitt inflytande i förskolan. Syftet är att undersöka deras syn på sin rätt till inflytande och hur de upplever att förskolan möjliggör för deras inflytande och delaktighet. Tidigare forskning pekar på att vårdnadshavarna har ett eget ansvar för barnet under den första tiden, men sedan från en dag till en annan ska ansvaret delas med en institution när barnet börjar i förskolan. Även om ansvaret nu delas är familjens delaktighet i barnets värld på förskolan av stor betydelse för hens utveckling och det är därför av vikt att finna en balans i det delade ansvaret. Tidigare forskning visar att det kan vara svårt att som pedagog finna denna balans i det delade ansvaret och veta var gränsen går mellan den offentliga och privata sfären, då olika kulturer och bakgrunder möts i förskolan. Materialet har samlats in genom en kvantitativ enkätundersökning och sedan har en kvalitativ analys utifrån Harry Shiers delaktighetsmodell och Roger Säljös sociokulturella perspektiv gjorts. Slutsatsen av vår undersökning är att både inflytandet och förskolans arbete med att möjliggöra inflytande upplevs positivt. Respondenterna önskar inflytande samtidigt som den dagliga kontakten upplevs som betydelsefull och en fungerande möjlighet till inflytande.