I denna studie framhåller vi barns inflytande inom populärkulturen och om ett interkulturellt arbetssätt används. Frågeställningarna som vi ställt oss är: Är förskolebarns intresse för populärkultur etablerat i förskolans verksamhet? Används ett interkulturellt arbetssätt i förskolan kommer vi också ha en frågeställning om.Metoden som vi använt oss av är barnobservationer och intervjuer av förskollärare. Dessa metoder valde vi för att få en mer övergripande blick hur populärkulturen kan utspelas och hur man arbetar ur ett interkulturellt perspektiv.Vårt insamlade material analyseras utifrån Säljö och Vygotskij tankar angående det sociokulturella perspektivet samt Deweys tankar om den progressiva pedagogiken. Vårt insamlade material ställer vi i relation till tidigare forskning, vilket vi belyser i vårt arbete.Våra frågeställningar besvarar vi med hjälp av vårt insamlade material och belyser våra slutsatser och vi för en diskussion angående vår studie. En slutsats som vi kommit fram till är att vi kan se att i de förskolor vi valt att observera och förskollärarna som vi intervjuat, är det endast en förskollärare och en avdelnings observation som belyser det interkulturella perspektivet. Ett förslag till fortsatt läsning inom populärkultur och interkulturellt perspektiv synliggörs. / In this study, we emphasize children's influence in popular culture and an intercultural approach is used. The questions that we asked ourselves is: Is the preschool children's interest in popular culture established in preschool? Used an intercultural approach in kindergarten, we also have a question about.The method we used is child observations and interviews of preschool teachers. These methods we chose to get a more comprehensive look how popular culture can be played out and how to work from an intercultural perspective.Our collected materials are analyzed from Säljö and Vygotsky's ideas on the socio-cultural perspective and Dewey's thoughts on the progressive pedagogy. Our collected materials we make in relation to previous research, which we highlight in our work.Our questions we answer with the help of our collected materials and illustrates our conclusions and we for a discussion regarding our study. One conclusion we come to is that we can see that in the nursery we have chosen to observe and preschool teachers we interviewed, only one preschool teacher and a departmental observation that highlights the intercultural perspective. A proposal for further reading in the popular culture and intercultural perspective visible.

This survey is about pre-school teacher’s supervision over children’s play. In an earlier study children expressed that they had places they called their own. In those places where they were in charge the adults were not welcome unless they were invited by the children. This aroused our interest to do a survey about children’s influence over their playing time. In a qualitative study on two different pre-schools, eleven children and four teachers were interviewed. The study explores where children choose to play and if patterns in how they choose to play while not supervised could be identified. The study utilizes theoretical concepts such as places for children-children’s places, affordance and how the pre-school is managed. It also includes the development of the pre-school historically and social risks in a historical perspective. The results of the study show that the children feel that they aren’t allowed to play without the supervision of their teachers. The children express where they prefer to play. The children prefer to play in environments they were involved in creating, places they can find affordance in and places they were not constantly supervised by teachers. The study also shows that teachers interrupt the children during their play, and that they do so knowingly for safety reasons. The children suggest a solution that they could tell the teacher in advance that they want to play alone. The teacher’s suggestion is to start a conversation to discuss how they together can come to a solution of the problem.

Med denna uppsats undersöker jag hur barn i ett års ålder kommunicerar med varandra och hur de kommunicerar med pedagoger på en förskola. Frågor jag utgått ifrån är hur de verksamma pedagogerna uppfattar barnens kommunikation. Hur gör barn när de vill säga något och det verbala språket inte ännu är fullt utvecklat. Dessutom undersöker jag hur pedagogerna ställer sig till barnens inflytande i verksamheten. Enligt den nya Läroplanen för förskolan 1998 (reviderad 2010) finns många strävandemål om hur barnen ska vara delaktiga i sin vardag på förskolan. Hur når pedagogerna dessa mål? Går de att förverkliga? Kan barnen vara med och få inflytande i verksamhetens planering? Undersökningens baseras på intervjuer med tre pedagoger. Deras svar och reflektioner kopplas samman med aktuell forskning inom området. Jag vill med min uppsats få pedagoger medvetna om hur barnen kommunicerar i ett års ålder, och hur vi på bästa sätt kan förstå och möta det lilla barnet.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur måltider på förskolor ser ut idag. Det undersöktes kring hur barns och pedagogers möjligheter till att påverka och samspel påverkar måltiden. Där fokus låg på om barn har delaktighet och inflytande över sin situation. Litteraturen har haft sin utgångspunkt kring barn och deras inflytande i förskolan. För att undersöka kring hur barns inflytande ser ut och pedagogernas möjligheter till att påverka densamma användes det strukturerade observationer. En del av dessa filmades även. I slutändan visade det sig att barnen till stor del hade möjligheter att påverka sin måltid genom delaktighet och inflytande samt påverkade pedagogens roll i måltiden. Utöver detta visade det sig även att miljön på förskolor påverkar hur måltiden har möjlighet att se ut.

I detta examensarbete har vi undersökt hur de allra yngsta barnen ges möjlighet till delaktighet och inflytande på förskolan samt hur de samspelar och kommunicerar med varandra och pedagogerna. Studien kopplas till tidigare forskning som är relevant till vårt syfte såsom samspel, kommunikation, inflytande, delaktighet, förskolans vardag och rutiner samt pedagogernas roll.Vi valde att använda oss av en kvalitativ metod, där vi utförde videoobservationer och ostrukturerade observationer. Dessa utfördes både i utemiljö/innemiljö för att få en djupare inblick i de allra yngsta barnens möjligheter till inflytande. Studien utfördes på en förskola som ligger någonstans i Skåne. Slutresultatet visar att barnen samspelar och kommunicerar på många olika sätt framförallt med kroppsspråket samt att barnens möjlighet till inflytande beror mycket på pedagogens förhållningssätt och bemötande.

Undersökning av elevers och lärares upplevelser av möjligheter till inflytande i sin skolsituation. Undersökning av det deliberativa samtalets möjliga funktion för inflytande i skolan.

I studien “Barnets inflytande och delaktighet kring måltiden i förskolan” har vi undersökt barns delaktighet och inflytande kring måltiden på två olika förskolor och sedan jämfört dessa. Undersökningen har genomförts med hjälp av sex stycken strukturerade observationer. Vi studerade hur de vuxna jobbade med delaktighet och inflytande med barnen. Vi studerade även hur barnens kommunikation var när de pratade med varandra och till de vuxna. Resultatet av denna studie visar att det finns en del olikheter som t.ex. att barnen på Montessoriförskolan var mer delaktiga kring själva dukningen än barnen på Ur och skur förskolan. Andra skillnader gällde hur miljön är utformad på förskolorna. Hur språket är på förskolan d.v.s. vilken kommunikation som sker kring matbordet.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur pedagoger resonerar kring barns inflytande och delaktighet i förskolan, samt hur pedagoger arbetar med barns inflytande och delaktighet i förskolans vardag. Barns inflytande och delaktighet diskuteras allt mer i förskolans värld sedan läroplanen reviderades 2010. Där betonas i läroplanen för förskolan, att förskollärarna har ansvaret för mål och riktlinjer i förskolans verksamhet. Därför använde vi oss av kvalitativa intervjuer med tolv pedagoger och tre chefer på fyra förskolor varav två förskolor är Reggio Emilia inspirerade. Vi valde att intervjua både förskollärare och barnskötare för att se om vi kunde märka någon skillnad i svaren på våra intervjuer. Vi var också intresserade av att se hur förskolecheferna ser på barns inflytande och delaktighet i vardagen på förskolan och vad förväntar de sig av pedagogerna?Intervjuerna visade hur pedagogerna arbetade med barns inflytande och delaktighet, genom samtal och att lyssna på barnen samt att ge barnen valmöjligheter. Vi kunde inte utläsa någon skillnad i våra intervjusvar beträffande om det var barnskötare eller förskollärare som hade svarat. Vår slutsats av denna studie är att samtliga pedagoger var medvetna om barns rätt till inflytande och delaktighet vilket gör att pedagogerna betonar barnens intresse, behov och önskningar. Samtliga pedagoger var medvetna om miljöns betydelse men förutsättningarna skilde sig väsentligt mellan de olika förskolorna. Pedagogernas tankar på hur barn ska få inflytande och delaktighet skilde sig dock till viss del beroende på pedagogernas ålder och erfarenhet. Förskolechefernas syn på förskollärare och barnskötare skilde sig mellan cheferna vilket berodde på individens uppfattning. / The purpose of this essay is to examine how teachers reason about children's influence and participation in pre-school, and how teachers work with children's influence and participation in preschool everyday. Children's influence and participation is discussed more and more in the preschool world since the curriculum was revised 2010th It emphasizes the pre-school curriculum, to preschool teachers are responsible for the goals and guidelines in preschool. Therefore, we used qualitative interviews with twelve teachers and three managers in four kindergartens, two preschools is Reggio Emilia inspired. We chose to interview both preschool teachers and childcare workers to see if we could notice any difference in the responses to our interviews. We were also interested to see how the nursery managers look on children's influence and participation in everyday life in preschool and what they expect of teachers?The interviews showed how teachers worked with the children's influence and participation, through conversations and listening to the children and to give children choices. We could not detect any difference in our interview responses regarding whether it was nanny or preschool teachers who had responded. Our conclusion from this study is that all teachers were aware of the child's right to influence and participation, which means that the teachers emphasize children's interests, needs and desires. All the teachers were aware of the importance of the environment but the conditions differed significantly between the different preschools. Educators 'thoughts on how children to influence and participation differed to some extent depending on the teachers' age and experience. Preschool Managers' views on preschool teachers and childcare workers differed between the heads of which were due to individual perception.

Syftet med föreliggande examensarbete är att synliggöra hur olika maktrelationer kommer till uttryck mellan lärare och barn i förskolans samling samt på vilket sätt dessa maktrelationer påverkar barns möjlighet till att ha inflytande över och vara delaktiga i samlingens innehåll och upplägg. Vi har valt att utgå ifrån Michel Foucaults synsätt på makt. Då vi anser att detta synsätt lämpar sig bäst för att han inte har en färdig teori som man bara kan applicera utan det blir en utmaning i sig att använda hans tankar och syn på makt. Studerandet av Foucaults synsätt på makt har lett till att vi båda har bildat oss en fördjupad uppfattning, innebörd av och tolkning av begreppet makt. Vi har även valt att utgå från barns perspektiv där vi försökt att närma oss barnens egna tankar och funderingar kring samlingen då denna är ett moment som är till för dem. Som metod har vi använt oss av lärarintervjuer, öppna samtal med barnen och videoinspelningar av olika samlingar. Det vi har kommit fram till i detta arbete är att maktrelationen mellan lärare och barn kommer till uttryck på många olika sätt. Vi har även kommit fram till att det ofta förhåller sig på det sättet att samlingarna är uppbyggda kring tydliga intentioner, bestämda av läraren, och att det är dessa syften som styr om barnen får möjlighet till delaktighet och inflytande över samlingens innehåll.

Studiens syfte var att få en inblick i vad pedagoger anser om samlingens funktion i för-skoleverksamheten samt hur de uppfattar barnens möjligheter till inflytande och delak-tighet i samlingen. Vi ville ta reda på om pedagogerna ser samlingen som ett verktyg för barninflytande och hur detta i så fall synliggjordes i samlingen. Vi närmade oss vårt problemområde utifrån frågeställningar som rörde pedagogernas åsikter om samlingens funktion i förskolan och hur barnens möjligheter till inflytande och delaktighet synlig-görs i samlingen. För att vidga perspektivet på samling i förskolan gjorde vi en historisk tillbakablick och en kortfattad forskningsöversikt. I den teoretiska utgångspunkten valde vi att använda oss av Vygotskijs teorier i ett sociokulturellt perspektiv, där samspel och kommunikation är grunden för lärande och utveckling. På grund av frågeställningarnas utformning valde vi att inspireras av metoden stimulated recall. Studien genomfördes i tre led, inledningsvis med videofilmning av samlingen. Därefter utfördes en förintervju med pedagogerna och slutligen fördes en diskussion utifrån videofilmen. Undersök-ningen genomfördes på två avdelningar som ligger på två olika förskolor. Barnen var i åldern 3 - 5 år. Intervjupersonerna bestod av fyra kvinnliga pedagoger. Slutsatsen för studien är att pedagogerna anser att samlingens funktion är att skapa en vi-känsla i gruppen och att den är ett tillfälle för en planerad lustfylld lärandesituation. Pedagoger-na anser även att samlingen kan ses som ett verktyg för barninflytande. Barnens möj-lighet till inflytande och delaktighet i samlingen synliggörs i pedagogernas förhållnings-sätt gentemot barnen. Studien har uppmärksammat oss på vikten av att som pedagog fortlöpande fundera över samlingens funktion och syfte, så att den inte blir ett slentri-anmässigt inslag i verksamheten. Nyckelord: Förskola. Samling. Inflytande. Delaktighet. Sociokulturellt perspektiv.