Det här är en kvalitativ studie med en poststrukturell ansats, där syftet var att undersöka hur förskollärares pedagogiska förhållningssätt påverkar de yngsta barnens möjlighet till delaktighet och inflytande i förskolan, samt hur förskollärare tolkar begreppen delaktighet respektive inflytande. Åtta semistrukturerade intervjuer utfördes med förskollärare, där resultatet analyserades med utgångspunkt från ett poststrukturellt teoretiskt perspektiv och centrala begrepp inom teorin. Resultatet synliggjorde både utmaningar, förbättringsmöjligheter och strategier i arbetet med de yngsta barnens delaktighet och inflytande. Studiens slutsats blev att förskollärarnas pedagogiska förhållningssätt och värderingar var viktiga förutsättningar gällande hur arbetet med de yngsta barnens delaktighet och inflytande synliggörs i förskolans utbildning. Vidare var det pedagogiska förhållningssättet, värderingar om åldersnormer och maktrelationer, samt en medvetenhet för dessa, viktiga faktorer för att antingen skapa möjligheter eller begränsningar.

Studiens syfte är att bidra med kunskap om hur vårdnadshavare ges möjlighet till inflytande i förskolans utbildning. Föreliggande studie ämnar undersöka hur pedagoger i samverkan med vårdnadshavare via den dagliga kommunikationen skapar förutsättningar för detta. Studien utgår från följande frågeställningar: • Hur samtalar pedagoger om att de skapar förutsättningar för vårdnadshavares inflytande vid den dagliga kommunikationen? • På vilket sätt samtalar pedagoger om att vårdnadshavares åsikter synliggörs i förskolans utbildning? Studien utgick från en kvalitativ metod där tre semistrukturerade gruppintervjuer med pedagoger genomfördes. Studien har inspirerats av det sociokulturella perspektivet och för att bearbeta empirin har en tematisk analys använts. Resultatet indikerar att pedagoger anser att vårdnadshavare har inflytande över utbildningen. Det inflytande som sker är främst kring det enskilda barnet och mindre kring det didaktiska uppdraget. Samtidigt visar resultatet att alla vårdnadshavare inte möjliggörs samma förutsättningar till ett inflytande. Samverkan ses enligt pedagoger som en grundpelare för att upprätthålla goda relationer vilket i sin tur kan leda till vårdnadshavares inflytande. Utifrån resultatet konstateras att pedagogers eget förhållningssätt ses som en förutsättning för att möjliggöra inflytande och samverkan med vårdnadshavare.

Studiens syfte är att undersöka hur sex förskollärare beskriver sin utformning av språkundervisning med yngre barn i förskolan. Forskningsfrågorna som studien utgår ifrån är följande: Vad kännetecknar språkundervisning i förskolan enligt förskollärarna? Vilka språkdidaktiska val beskriver förskollärarna? Kvalitativa data har samlats in genom semistrukturerade intervjuer som genomförts med sex förskollärare. Studien har sin utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet där samspel och kommunikation är centralt, vilket även är studiens fokus. Resultatet visar att respondenterna lägger stor vikt vid kommunikationen i språkundervisningen. Förskollärarna menar att i undervisning är det viktigt att begreppsliggöra ord tillsammans med barnen och att använda ett utvecklat ordförråd vilket respondenterna ser som ett sätt för förskollärarna att vara en språklig förebild. Studiens resultat påvisar olika verktyg i språkundervisning så som litteracitetshändelser, språkmiljöns utformning och förskollärares kompetens.

Denna studie genomfördes med syftet att undersöka hur förskollärare uppfattar och beskriver att de skapar förutsättningar för barns delaktighet och inflytande i förskolan och hur det kommer till uttryck i den pedagogiska dokumentationen. För att undersöka förskollärarnas uppfattningar av detta, användes en tolkande kritisk ansats med utgångspunkt i tio förskollärares berättelser. Undersökningen är av kvalitativ karaktär och tydliggör både strategier och kommunikativt handlande som förskollärarna använder sig av för att skapa förutsättningar för barns delaktighet och inflytande. Fem betydande faktorer framträder som beskriver förskollärarnas arbete för att skapa förutsättningar för barns delaktighet och inflytande. Faktorerna beskrivs i tema som inlyssnande förhållningssätt, språkets betydelse, reflektionens betydelse, förskolans organisation och förskollärarnas medvetenhet kring strategiskt och kommunikativt handlande. Slutsatsen är att ett medvetet arbete med de fem faktorerna kan säkerställa barns rätt till delaktighet och inflytande i förskolan.

No description available.

Inledning: Förskolans uppdrag har framhävt vikten av barns inflytande och delaktighet de senaste åren. Uppdraget beskriver att förskollärare har ansvar för att ge barnen möjlighet till inflytande och delaktighet i förskolans verksamhet. Förskollärarna tolkar hur arbetet ska genomföras utifrån uppdragen som förskolan har. Tidigare forskning lyfter olika hinder för barns förutsättningar att praktisera delaktighet och inflytande i förskolan. Syfte: Syftet är att undersöka hur förskollärare beskriver sitt arbete med att möjliggöra barns inflytande och delaktighet i förskolan. Två frågeställningar valdes för att avgränsa studiens syfte. Dessa behandlar hur kan barns inflytande och delaktighet praktiseras i förskolan samt vad som påverkar arbetet med barns inflytande och delaktighet enligt förskollärarna. Metod: Vid insamlingen av materialet har kvalitativ semistrukturerad intervju använts som metod. Sex verksamma förskollärare från olika förskolor inom samma kommun har intervjuats. Det sociokulturella perspektivet och begreppet den proximala utvecklingszonen utgör den teoretiska ramen i studien. Resultat: Utifrån vårt insamlade material framkommer det att förskollärare praktiserar arbetsmetoder som främjar barns inflytande och delaktighet på olika sätt. Resultatet visar att förskollärarna möjliggör för barnen att påverka sin vardag och ta beslut. Vidare också genom förskollärarnas lyhördhet för barnens intressen samt behov. Några förskollärare beskrev att de gav barnen kommunikationsstöd och delade barngruppen i mindre grupper. Vidare framkom det att förskollärare upplever att faktorer som barnets ålder samt mognad, det kollegiala arbetet och organisationsfaktorer påverkar arbetet. Förskollärarna lyfter också betydelsen av sitt eget förhållningssätt i arbetet med barns inflytande och delaktighet där de beskriver att det både kan främja och hindra barnets möjligheter. Resultatet presenteras utifrån tre delar, Hur barns inflytande och delaktighet praktiseras, Påverkande faktorer samt Förskollärares förhållningssätt

Rättviks kommun har sedan 2016 en ungdomspolitisk strategi, bland annat för att skapa dialog mellan unga och beslutsfattare. Jag undersöker vad som anses vara syftet med de ungdomsforum som kommunen har skapat utifrån strategin. Resultatet visar att det finns ett oklart syfte med Rättvik kommuns ungdomsforum. Ungdomar beskrivs som medborgare med rätt till inflytande, men ungdomsforumen är inte tydliga i hur ungdomar ska få inflytande i frågor utöver skola och fritidsaktiviteter. Unga deltagare i ungdomsforum upplever att deras förutsättningar att tadel av politiska beslut och påverka sin livssituation är begränsad av flera faktorer. Dessa är följande: distans tillmakthavare, otillgänglig information om kommunens arbete och bristande delaktighet i beslutsprocesser utifrån ungdomsforumen. Mitt material för detta är intervjuer och dokument, av vilka jag har gjort en tematisk analys. För att undersöka syftet med ungdomsforumen analyserar jag strategidokument från Region Dalarna och Rättvikkommun, liksom intervjuer med ungdomsstrateger på kommunal och regional nivå. Jag har även intervjuat ungdomar i fokusgrupp för att undersöka deras upplevelse av att delta i ungdomsforum.

Studien behandlar elevinflytande i läromedel i samhällskunskapsämnet för årskurs 4–6 och har undersökt hur elevinflytande förmedlas via läromedlen och kan beskrivas, kvalitativt orienterat med ett teoretiskt ramverk för analys representerat av humanistiskt perspektiv. Studien tyder på att undersökta läromedel kan förmedla möjligheter till elevinflytande och främja såväl individutveckling som självständighet ur ett humanistiskt bildningsperspektiv, dock ses även utmaningar. Vidare studier genom elev- samt pedagogintervjuer behövs för kunskap om hur läromedlen uppfattas och brukas i didaktisk kontext. / <p>Godkännande datum: 2022-06-08</p>

Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare skapar förutsättningar för de yngsta barnens (1–3 år) delaktighet och inflytande i pedagogisk dokumentation. Studien utgår ifrån följande frågeställning: - Hur beskriver förskollärare att de verkar för de yngsta barnens delaktighet och inflytande i arbetet med pedagogisk dokumentation? Studien utgår från en kvalitativ ansats och fokusgruppssamtal där totalt sex förskollärare har deltagit. Studien har inspirerats av det socialkonstruktionistiska perspektivet. Studiens resultat indikerar att förskollärarna anser att pedagogisk dokumentation mynnar ut i att barn ges möjlighet till delaktighet och inflytande. Däremot råder det en komplexitet kring att tolka de yngre barnen som också leder oss vidare in i maktbegreppet. I resultatet framkommer det att integritet är nära sammankopplat med pedagogisk dokumentation. Vi kan av resultatet dra slutsatsen att förskollärarnas barnsyn och förhållningssätt gentemot pedagogisk dokumentation är betydelsefullt för hur barnen får delaktighet och ges inflytande i den pedagogiska dokumentationen.

Syftet med vår undersökning är att synliggöra och problematisera demokratin i praktiken utifrån några pedagogers synvinkel med läroplanen som utgångspunkt. De metoder vi har valt att använda oss av i vår undersökning är intervjuer. Vi inledde vår undersökning med intervjuer på tre olika förskolor i Skåne, intervjun innehöll en generell del om demokrati och förhållningssätt och en del andra frågor som berör ämnet. Vår teoretiska utgångspunkt är sociala representationer, anledningen till vårt val är att vi anser att läroplanen och begrepp som exempelvis demokrati och inflytande kan öppna upp för olika tolkningar hos pedagogerna. Resultatet visar på att pedagogerna tycker att demokrati som begrepp är svårt att greppa och förklara, pedagogerna visar i studien vikten av att ha gemensam barnsyn och förhållningssätt. Vår slutsats blir då att begrepp går att tolka och att många tolkar olika, däremot enligt vår studie har alla pedagoger gemensamt svar när det kommer till att ha gemensam barnsyn och förhållningssätt.Genom vårt examensarbete hoppas vi kunna uppmuntra till problematisering av styrdokumenten samt reflektion över olika sätt att förhålla sig till de barn pedagogerna möter i sitt arbete.