Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare själva uttrycker att de arbetar med de yngre barnens inflytande i den pedagogiska verksamheten i förskolan. Då förskollärare idag ska arbeta efter olika styrdokument i vilka det uttrycks att barn ska ges inflytande i det som rör dem så är det relevant att undersöka hur det rent praktiskt arbetas med detta. Förskollärare har en stor del i att utbilda de allra yngsta människorna till att bli demokratiska medborgare utrustade med färdigheter för att delta i ett demokratiskt samhälle.Studien utgår ifrån ett sociokulturellt perspektiv och resultatet har analyserats med hjälp av de centrala begreppen barnperspektiv, barns perspektiv, demokrati och barns inflytande. Metoden som användes i studien är en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer där vi intervjuade sex legitimerade förskollärare. Vårt resultat visade på att förskollärarna i studien upplever olika utmaningar och möjligheter med att arbeta med barns inflytande i verksamheten, men att alla förstår och är eniga om att barn ska ha inflytande. Studien visade sig ha flera likheter med den tidigare forskning som tas upp i detta arbete.

Abstrakt/sammanfattningHansson Camilla (2020), För att skapa motivation. Specialpedagogprogrammet, Institution för skolutveckling och ledarskap. Lärande och samhälle, Malmö Universitet. 90hp.Studien är tänkt att bidra med kunskapsbidrag inom extra anpassningar med fokus på delaktighet och inflytande. Studien underlag baseras på 7 elever och 2 lärares tankar om delaktighet och inflytande kring extra anpassningarSyfte och frågeställningarStudiens syfte är att synliggöra elevers och lärares syn på extra anpassningar. Särskilt fokus läggs på elevers delaktighet och inflytande i processen att utforma anpassningarna, med stöd av följande frågeställningar:1. Hur upplever eleven sina extra anpassningar?2. Hur upplever lärarna elevernas extra anpassningar?3. Hur upplever elev och lärare elevens delaktighet och inflytande i utformningen av dess extra anpassningar?TeoriStudiens teoretiska förankringar grundar sig av Harts delaktighetsstege och Habermas deliberativa samtal. Hart och Habermas teorier baseras av delaktighet, inflytande och demokrati.MetodEmpiriska materialet utgår ifrån hermeneutisk forskningsansats som innebär tolkning av intervjuer som text. Undersökningsmaterialet samlades in genom semistrukturerade intervjuer av elever och lärare. Det empiriska materialet har legat till grund för att undersöka om skillnader och likheter mellan elevers och lärares åsikter.ResultatResultatet visar att motivation kan minska behovet av extra anpassningar. Studien synliggör att dialogen anses vara ett redskap som leder till ökad motivation till skolarbetet. Samtalen medför att elevernas självbild stärks av en ökad förståelse av hens behov som leder till motivation till skolarbetet. Elevernas förståelse över sina behov medför att eleven stärks att prova en del moment utan extra anpassningar som leder till att självförtroendet stimuleras. Samtalen används för att skapa en dialog mellan lärare och elev för att diskutera elevens behov. Det ges utrymme för eleven att vara aktiv och bidra med sina åsikter, i slutändan är det lärarna som tar ett beslut eftersom det anses att eleverna inte har fullständig insikt att på egen hand välja extra anpassningar eller anpassningar i lärmiljön som ger effekt på undervisningen. Extra anpassningar anses vara en främjande insats som ska ge bättre förutsättningar för den enskilde individen. Elevens behov avgör behovet av extra anpassning. Lärarna fokuserar på att anpassa miljön på gruppnivå och använder extra anpassningar när anpassningar i lärmiljön inte räcker till för att skapa förutsättning för eleven.Specialpedagogisk implikationResultatet synliggör behovet av kollegialt samarbete i skolans verksamhet. Det behövs gemensamma analyser för att skapa underlag för elevernas behov. För att extra anpassningar ska ge någon effekt på undervisningen krävs ett nära samarbete med olika yrkesgrupper. Extra anpassningar kan inte ses som något som endast utgår ifrån checklistor som inte analyseras, följs upp eller utvärderas. Behovet av extra anpassningar kommer inte bli synliga om det inte skapas utrymme på skolnivå för kollegiala samtal. I de kollegiala samtalen kan det föras diskussioner om behovet av extra anpassningar och förändringar som kan genomföras för att underlätta undervisning på grupp- och individnivå. Skolan behöver skapa en känsla av att ”vi” gör det tillsammans.

Syftet med studien är att ta reda på vårdnadshavares möjligheter till inflytande och delaktighet under inskolningen. De forskningsfrågor som studien grundats på är; vilket inflytande anser sig vårdnadshavarna ha under inskolningen? Vilket inflytande ges vårdnadshavarna under inskolningen enligt förskollärarna? Bidrar de olika inskolningsmetoderna till olika former av inflytande eller delaktighet? Metoden som användes i studien var kvalitativa intervjuer. Både vårdnadshavare och förskollärare intervjuades och sammanlagt genomfördes nio intervjuer. Intervjuerna spelades in på diktafon för att sedan transkriberas, läsas igenom noggrant, reduceras och delas in i kategorier innan de ställdes mot teorier och rubricerades. Studien kan bidra med kunskaper och ökad förståelse för både vårdnadshavare och förskollärare när det gäller delaktighet och inflytande för vårdnadshavare. Resultatet visade att vårdnadshavare ansåg att deras inflytande hörde ihop med hur mycket de blev lyssnade på. Även förskollärarna lyfte ur sitt perspektiv att inflytande för vårdnadshavarna var att förskollärarna var lyhörda. I resultatet har olika former av makt blivit synliga i interaktionen mellan vårdnadshavare och förskollärare. Därför har den pastorala makten och disciplinära makten används som analysverktyg tillsammans med begreppen inflytande och delaktighet.

Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (2011, men reviderad 2016) som härmed kommer att refereras till som Lgr11 säger att alla som arbetar i verksamheten ska ”främja barns förmåga och vilja att influera den sociala, kulturella och fysiska innemiljön de vistas i” (Lgr11, 2016, s.15). Denna studie har undersökt och kartlagt hur pedagoger på fritidshem arbetar med att strukturera sina lokaler och sitt material ur en pedagogisk synvinkel samt granskat hur de arbetar med att ge barn inflytande över den fysiska innemiljön. Studiens empiri består av en enkätundersökning riktad mot verksamma pedagoger i fritidshem. Frågorna riktar sig mot hur pedagogernas innemiljöer och materialet på fritidshemmen ser ut och vad motiveringen till detta är. Utöver detta gavs pedagogerna en chans att reflektera över vad det finns för begränsningar i utformningen av miljöerna samt vad det finns för begränsningar i arbetet med att ge barn inflytande över dessa. Materialet har analyserats med hjälp av Bronfenbrenners ekologiska systemteori (1975) vilken bygger på en serie av arenor som interagerar och påverkar varandra genom direkta och indirekta faktorer.Undersökningen visar att majoriteten av pedagogerna ger eleverna inflytande via fritidsråd. Fritidsråd är ett möte där eleverna samlas och får komma med förslag och idéer om hur de vill ha fritidshemmet, på detta sätt ger de eleverna delaktighet och inflytande. De begränsningar som har dykt upp har huvudsakligen varit att fritidshemmen ofta får dela lokaler med skolverksamheten och därmed inte får möblera och strukturera som pedagoger och elever hade velat. Utöver detta är ekonomi den punkt som nämns flest gånger och det är något som många pedagoger ser som en begränsning. De anser att de inte har ekonomin att skapa bra lärandemiljöer samt ser att de oftast blir andrahandsprioriterade av ledningen och därmed inte har det stöd de velat ha för att allt fokus läggs på skolan.

Vårt syfte med denna uppsats har varit att undersöka barns tillgång och tillträde till förskolans pedagogiska material och lärmiljöer. Skolinspektionen utkom under 2018 med rapporten Förskolans kvalitet och måluppfyllelse (2018), vilken påvisar att nästan en femtedel av alla granskade förskolor har en mindre god kvalitet på lärandemiljön och en fjärdedel av förskolorna har inte tillräckligt bra material. De förskolor som granskats i studien är en Reggio Emilia inspirerad förskola samt en förskola utan specifik inriktning, vilket vi fortsättningsvis i den här studien kommer att beskriva som en traditionell förskola. Totalt har vi genomfört fyra intervjuer med förskollärare samt har fotodokumentation gjorts till stöd för vårt underlag. Vi har studerat bland annat hur den fysiska lärmiljön på förskolorna egentligen såg ut, både hur förskolorna har valt att placera materialet samt hur materialet presenterats för barnen. Ett annat fokusområde för denna uppsats har varit att granska vad tillgängligt och tillåtande material för förskollärare ute i verksamheten innebär samt om innebörden skiljer sig åt beroende på vilken pedagogisk inriktning förskolan har. Vi har sedan ställt informanternas svar mot varandra för att analyserat dem gentemot tidigare forskning, samt mot vårt valda teoretiska perspektiv för att se hur olika pedagogiska atmosfärer påverkar barns tillgång och tillträde till förskolans material och miljöer. I studiens resultat framkommer det både likheter och olikheter då båda förskolorna till viss del har ett gemensamt tankesätt kring hur de vill att den fysiska lärmiljön ska vara utformad. Utifrån den insamlade empirin går det relativt enkelt att se att förskolorna, trots det gemensamma tankesättet, ändå skiljer sig åt. De intervjuade förskollärarna verkar medvetna om miljöns betydelse ändå erbjuds barnen olika förutsättningar i lärmiljöerna. En identifierad orsak till detta kan vara den pedagogiska inriktningen förskolan har. När en förskola har en specifik inriktning tenderar det att bli tydligare för pedagogerna att förhålla sig till materialets tillgänglighet. En annan anledning till skillnaden mellan förskolorna som identifierats är skillnaden i hur förskollärarna uttrycker sig om hur förskolans miljö är eller ska vara.

Syftet med studien är att ur vårdnadshavarnas perspektiv undersöka hur samverkan sker mellan hemmet och fritidshemmet, hur vårdnadshavarna upplever sig vara delaktiga samt ha inflytande i den fritidshemspedagogiska verksamheten.Den valda metoden i studien är semistrukturerade, kvalitativa intervjuer. Metoden har använts vid utförandet av studiens åtta intervjutillfällen. Samtliga intervjuer spelades in med hjälp av en diktafon som sedan transkriberades och kategoriserades systematiskt. Studiens empiriska material analyserades med hjälp av Erikson (2004) fyra principer som alla berör samverkan mellan föräldrar och skola. Analysen har gjorts med stöd av dessa principer för att konkretisera olika uppfattningar om relationer, maktförhållanden och behov.Studiens slutsats är att samverkan, delaktighet och inflytande övervägande upplevs som bristfällig utifrån vårdnadshavarnas perspektiv. De anser att det bland annat beror på att informationen är otillräcklig från fritidshemmets sida men menar samtidigt att det finns en avsaknad av intresse från deras sida för ett ökat inflytande. Denna avsaknad av intresse grundar sig i den tillit de känner att de har för personalens kapacitet till att ge barnen den kunskapsutveckling de behöver.

Förskolan är sedan 2010 en egen skolform och lyder under skollagen vilket betyder att undervisning ska bedrivas. Trots detta förekommer inte begreppet undervisning i förskolans läroplan. Skolinspektionen visar att undervisning i förskolan bedrivs men benämns inte i termer som undervisning. Begreppet väcker många känslor och tankar, vilket har bidragit till en otydlighet då det kan tolkas på olika sätt. I samband med den kommande revideringen av förskolans läroplan 2018 tillkommer begreppet undervisning.I skollagen och läroplanen poängteras vårdnadshavarnas rätt till inflytande och delaktighet. Det blir därför relevant att synliggöra deras resonemang kring undervisning i förskolan. Syftet med studien är att bidra till kunskapsutveckling om förskollärares och vårdnadshavares resonemang kring begreppet undervisning och dess innebörd för förskolans verksamhet. För att undersöka studiens ämnesområde används transkriberingar från sammanlagt åtta intervjuer av förskollärare och vårdnadshavare. Materialet ligger till grund för en tematisk analys. Studien grundar sig på ett socialkonstruktionistiskt synsätt av kunskapssociologerna Berger och Luckmann. Vi diskuterar studiens empiri utifrån teori och tidigare forskning med ansats utifrån förskollärares och vårdnadshavarnas erfarenheter och resonemang.Studiens resultat visar olika uppfattningar om vad begreppet undervisning kan innebära i en förskolekontext. Studien vittnar om att samtliga undersökningsdeltagare tror att införandet av begreppet kan förändra förskolans verksamhet. Begreppet kan komma att bli gynnsamt för förskolans verksamhet och ett lyft för professionen. För att detta ska ske krävs utsatt tid för diskussioner om vad undervisning kan vara och hur det kan utföras i verksamheterna. Resultatet visar även att en gemensam syn krävs för att minimera missuppfattningar kring undervisningen i förskolan.

Syftet med denna studie är att skapa förståelse kring hur förskollärare kan tolkafostransuppdraget och vad fostran i förskolan innebär för dem. Vi har insett att det inteär självklart att fostransuppdraget innebär och tolkas på samma sätt av alla förskollärareoch har därför valt fostran i förskolan som forskningsområde.De begrepp som vi har använt oss av i studien är Sommers tolkning av fostran somindirekt och direkt och Baumrinds begrepp auktoritativ och auktoritär fostransstil. Dettaför att synliggöra hur fostran kan gestaltas på olika sätt. Även Foucaults maktteori därbegreppen makt och disciplin används i studien för att skapa förståelse för hur maktuppstår och används i förskolan och hur det i sin tur påverkar gestaltningen av fostran.Bourdieus teoretiska begrepp habitus brukas också i studien för att belysa hur deintervjuade förskollärarnas fostransbakgrund kan påverka deras tolkning avfostransuppdraget och därmed också deras agerande i fostranssituationer. Metoden vivalt är kvalitativa intervjuer, detta för att kunna synliggöra och skapa förståelse för vadfostran i förskolan innebär för de utvalda förskollärarna.Resultatet av denna studie visar att de intervjuade förskollärarnas syn på och tolkning avfostransuppdraget stämmer överens om att vara goda förebilder för barnen och att derasuppdrag är att fostra barnen till goda samhällsmedborgare. Däremot skiljer sig tankarnaom vad som ska förmedlas till barnen och när de ska vägledas. Det framkommer ocksåatt barnens vardag i förskolan styrs mycket av tid och rum som leder till att barnensinflytande begränsas. Resultatet visar att förskollärarnas fostransbakgrund kan habetydelse för hur de tänker och agerar i fostranssituationer på förskolans arena.Resultatet kommer att presenteras utifrån fyra teman som synliggjorts i analysen avempirin. Sammanfattningsvis kommer resultatet av studien att diskuteras och möjligframtida forskning kommer att lyftas.

Förskollärares möjliggörande och begränsande i arbetet med yngre barns delaktighet och inflytande i förskolans verksamhet är påverkat av flera aspekter. Tidigare forskning och egna erfarenheter har gett oss anledning att vilja skapa en förståelse för hur detta arbete kommer till uttryck i förskolan. Vårt syfte har varit att undersöka förskollärares arbete och uppfattningar om yngre barns delaktighet och inflytande i samlingen som planerad aktivitet. I ett försök att komma åt detta har vi gjort observationer och intervjuer med förskollärare. Utefter de mönster vi såg träda fram analyserade vi material med hjälp av Basil Bernsteins begrepp svag och stark klassifikation och inramning. Studien visar på hur barns delaktighet och inflytande står i relation till förskollärarens makt att ge barn just den delaktigheten och inflytandet. Resultatet har även gjort det betydelsefullt att i diskussionen lyfta aspekter som förskollärarna menar är faktorer som påverkar deras sätt att möjliggöra och begränsa barns delaktighet och inflytande i verksamheten. Vilket också gav oss nyfikenhet om fortsatt forskning. / <p>2019-12-20</p>

Studiens syfte är att bidra med kunskap om förskollärares uppfattningar av arbetet med barns inflytande i förskolan. Studien genomfördes med kvalitativa semistrukturerade intervjuer med sex stycken aktiva förskollärare med olika arbetslivserfarenheter. Frågeställningar som formade intervjufrågorna och resultatets delar belyser förskollärares syn, metoder, möjligheter och utmaningar med barns inflytande i förskolan. Shiers delaktighetsmodell användes som teoretisk utgångspunkt. Resultatet visar att det som förskollärarna ser som barns inflytande i förskolan är barnens möjlighet att få påverka sin vardag samt att göra aktiva val. Den största möjligheten för barns inflytande i förskolan visades vara den fria leken där barn själva blir aktiva i utformandet av leken. Genom att anpassa miljön och materialet efter intresset, dela in barnen i mindre grupper, alternativ kommunikation, diskutera och gemensamt forma utbildningen samt att låta barnen prova sina idéer och åsikter. Resultatet visar även på vilka möjligheter och utmaningar det finns i arbetet. Möjligheterna visades vara att genom barnens inflytande och delaktighet skapas större intresse för vidare utveckling och lärande. Förskollärarna betonar att språket är en stor utmaning för barns inflytande i förskolan, både saknad av det verbala språket eller annat modersmål lyfts. Vidare utmaningar för barns inflytande i förskolan beskriver förskollärarna är rutiner och personalens frånvaro. Sammanfattningsvis berörs dessa nyckelord i denna studie.